Vi funderar hemma på hur vi ska lägga upp strukturen med bankkonton, betalningar och den löpande aktiviteten. Det är rörigt idag.
Idag har vi alla pengar in ett gemensamt “Hushållskonto” där också räkningar betalas och dit det gemensamma betalkortet är kopplats. Där är 150-200 transaktioner per månad och av de så är ca 50 stycken under 200 kr. Vi har två bilar, flera fastigheter, tre barn/ungdomar, många abonnemang…
Från början hade vi ett Hushållskonto och ett Huskonto. Huskontot avsåg husets fasta kostnader; bolån, tv, försäkringar. I samband med att vi bytte bank så försvann den strukturen och efter det har också ekonomin växt. Vi har vant oss vid att det är tämligen oöverskådligt, men nu behöver vi ta itu med detta. Igår pratade jag med Allente och då kom det fram att abonnemanget vi pausat inte alls var pausat utan att de dragit 379 kr på autogiro sedan i oktober utan att vi har märkt detta…
Idag funderade vi på att ordna med ett huskonto igen, fast i en ny tappning. Vi tänker oss de FASTA kostnaderna överlag; alla försäkringar, csn, fack, a-kassa, bolån osv.
Vi har några stående överföringar internt som fungerar bra. Vi får lika stor “månadspeng” till var sitt privat konto och barnens veckopeng och familjens sparande fungerar fint, så där behöver vi inte några ändringar.
För några år sedan så förde vi in alla transaktioner i Excel för att ha koll, men nu är det alldeles för mycket som händer på bankkontot för att det ska vara gångbart.
Hur gör ni andra för att ha en bra struktur? Är det värt att ha extra betalkort för att särskilja posterna? Kort för småutgifter? Kort för mat? Eller någon annan fantastisk lösning?
Det måste väl finnas appar för att hålla koll på sådant där?
Har själv en app dit jag länkat alla mina konton där jag kan göra grafer över vad jag spenderat osv, men jag bor utomlands och den appen (Quicken) finns nog inte i Sverige.
Men annars har vi tre kreditkort, två vanliga banker med bankkonton, två aktiedepåer och ett gäng pensionskonton. Brukar kolla kreditkortsutgifterna via deras appar och bankkontona några gånger per månad.
Fyller i ett Excelblad den förste varje månad med våra investeringar.
Tycker det fungerar bra utan att göra det allt för komplicerat.
Vad spelar volymen i Excel för roll? Om jag jobbade med din struktur skulle min enkla lösning vara att lägga upp en sammanfattning med databasfunktioner (dsumma etc.). Det är inget särskilt avancerat men gör det möjligt att löpande summera eller analysera större datamängder som löpande fylls på.
Det går förstås att hitta på mer skräddarsydda och avancerade upplägg i Excel men databasfunktionerna är hyggligt enkla.
Vågar jag gissa att merparten av småköpen är mat och andra produkter från matvarubutiker? Skulle en mer organiserad veckohandling minska den absurda mängden kortdragningar? Jag får känslan av att mängden poster är det egentliga problemet och inte vad pengarna går till.
Vi kör ett separat konto för betalning av husets gemensamma utgifter (allt på e faktura).
Nån vecka innan lön/föräldrapenning sammanställer vi i kalkyl i Excel vad utgifterna är, samt förväntat överskott.
I slutet av varje månad dras 6000 till Ica kortet för nästa månads veckohandlingar. Kan verkligen rekommendera veckohandlingar, kan kännas lite segt att sitta och knåpa ihop rätter ibland trots att vi har en hel lista med rätter, men det är skönt att bara behöva åka iväg för handling 1 gång i veckan och kunna göra annat resterande tid. Spontanhandlingar blir sällan billigare i längden.
Tyvärr är det ju så att det är svårt i en familj med dagens alla olika betalsätt att ha full kontroll jämt.
Det swishas, e-fakturor dras, det överförs mellan konton, osv. Det trillar in fakturor via Kivra, e-post, banken, mm. Det är rätt rörigt på ett sätt som inte går att komma ifrån. Tror att det är väldigt vanligt att folk upptäcker att det dras något man glömt bort, jag upptäckte i höstas tex att jag betalat för en bokapp i ett halvår som jag trodde att jag sagt upp.
Det enda sättet är att manuellt kolla av kontona någon gång i veckan/månaden för att se att det ser rätt ut. Fler konton skapar bara en ökad komplexitet. Likaså upplever jag att så fort man börjar skapa kategorier så finns det vissa poster som är svåra att placera in och det gör att kategorierna inte blir så tydliga som man hoppats.
En bra början är nog att definiera strukturens syfte. Det kan vara att hålla koll på (begränsa) vissa kostnader. Kanske har man en överenskommelse om det. Det kan vara att dela upp kostnader enligt ett visst mönster. Kanske finns även andra möjliga syften?
Familj med 7 pers här. Vi kör ett konto som 99% av utgifter tas från. Varje månad tar jag ut aktiviteten och går igenom manuellt i excel, märker varje post i kategorier och skapar en översikt som jag och partnern stämmer av mot kvartalsbudget. Poster över ca 100 sek jagas nitiskt ner så de alla är kategoriserade. Givetvis finns ett mått av godtycklighet i kategoriseringen, det är inget problem eftersom syftet med den är att peka på trender snarare än att varje enskild krona ska “hamna rätt”.
Brukar vara 160-200 unika utlägg per månad och tar totalt kanske 45 min per månad, inklusive genomgång av övriga tillgångar. Det känns värt den tiden att ha koll på alla enskilda utlägg och privatekonomin i stort.
Edit: stora barn har sina egna konton och sköter sin månadspeng på egen hand.
Det där funkar bara om en person sköter exakt all ekonomi. Är man en familj med stora barn med viss egen ekonomi och två vuxna som har sina olika delar av ekonomin (gemensamt och separat) är det en helt annan sak. Det är många transaktioner mellan konton och betalningar som är knutna till person som behöver koordineras och synliggöras för att man ska ha överblick.
Det är helt avhängt hur anal du är med din kontroll. Barnen har egna kort och månadspeng, de får ansvara själva för sina pengar. Stora barn får klara den biten och får inte låna mitt kort…
Vi har gemensam ekonomi och använder kreditkort som står på mig till allt som rör hem och familj. Sen har vi egna fickpengar och sköter således den biten enskilt. Jag har inte behovet att ha mm-kontroll, så för oss går det fint. Men det hade säkert varit annat om vi hade mixat räkningar kors och tvärs, nu hanterar jag det mesta. Om inte annat så har vi gemensamma räknings och sparkonton så allt syns ju oavsett.
Jag gissar att du fortfarande har relativt små barn. Med stora barn swishar man flera gånger i veckan fram och tillbaka. Hur gör man annars med sådant de inte ska betala för själva, tex frisören? Eller om de handlar något till middagen?
Vi swishar bara och sen är det bra med det. Det behöver inte bokföras i vårt hus, vill man inte betala ur egen kassa är det fritt att föra över från det gemensamma kontot.
Så hanterar vi det och barnen är försiktiga med pengar så det är enkelt. Annat vore väl om de tiggde pengar konstant och det bara rann mellan fingrarna, då behövde vi säkert koordinera mer.
Vi har ett gemensamt kreditkort på vilket vi gör alla gemensamma köp från. E-fakturan kommer till min privata bank. Swish-förfrågan löser betalningen smidigt från sambon. Har i övrigt en stående överföring från sambon till mitt privata konto- för fasta utgifter. Jag har hand om alla fakturor för att göra det enkelt.
Du har rätt i att det är den stora mängden transaktioner som gör det oöverskådligt. Det kan vara kiosk, apotek, parkering, trängselskatt, barnens dataspel, kläder, clas ohlsons, små shopping och så vidare. Allt mellan himmel och jord. Inte mat, vi går nog inte in i en mataffär utan att det kostar 1500 kr.
Strukturens syfte…ja, det är nog att känna att vi har kontroll på de fasta utgifterna och att det inte smyger sig in avarter i den löpande ekonomin. Som det är nu så skulle vi knappt märka ifall vi var med om ett bedrägeri, om det inte rörde sig om stora belopp. Vi gör av med pengarna på rätt saker, så det behöver egentligen inte göras några ändringar där. Nu när jag tänker på det så kanske vi skulle kunna rikta trängselskatt och parkering till volvo-kortet så det inte blandar sig med övrigt hushållskonto.
Vi har ett gemensamt konto på Nordea där vi betalar alla räkningar etc, inklusive räkningen på ICA-kortet vi använder för ALLA inköp.
I Nordeas app har jag länkat upp ICA-kontot och sim salabim är alla utgifter vi tar på Nordea eller ICA kategoriserade och grupperade i ”Få koll”-funktionen. Funktionen kan gruppera på abonnemang, återkommande kostnader per månad/kvartal/år mm.
Ibland kan inte appen kategorisera utgiften och då gör man det manuellt en gång så blir det rätt sedan. Det går självklart också att byta kategori på utgifter man tycker hör hemma i en annan kategori, liksom att exkludera kostnader (typ interna överföringar mellan konton).
Jag är inte speciellt frälst i Nordea men detta är en sak de gör riktigt bra.
Jag fattar inte varför det skulle vara ett problem att kategorisera 200 transaktioner i månaden i Excel. De flesta lär väl kunna kategoriseras automatiskt med ett fåtal enkla regler typ Lidl -> Mat, Uber -> Transport, och så får man ta resten manuellt eller placera dem under Diverse. Det funkar iaf fint med våra 700 transaktioner per år.
Det är ett problem att kategorisera våra transaktioner i excel för att jag är 100 % ointresserad av att ha en sådan återkommande arbetsuppgift
Däremot har jag laddat ned några månader nu och går igenom posterna. Har lagt dem i bokstavsordning bara så att vi kan se hur många transaktioner det rör sig om hos respektive företag. Se vad som är återkommande. Ser att vi inte handlar så ofta i mataffärer så verkar inte vara någon större idé att ha ett “matkort” i vart fall.
Barnen köper en del spel på paypal och då dras det på hushållskontot och så swishar de hushållskontot. Funderar på om det finns en annan lösning på det. De hade kunnat ha eget paypal men vi vill gärna ha koll samtidigt.
Med dsumma skulle du löpande kunna lägga till nya inköpsställen/kategorier och jobba på och hålla kategorin ”Övrigt” låg. Det är lite pill med att bygga upp det men självgående sedan.
.