Jag provtänker lite filosofiskt:
Räntan höjs för att vi ska konsumera mindre. Men samtidigt har vi de senaste decennierna gått från en mer utpräglad “köpekonomi” till det jag väljer att kalla “abonnemangsekonomi”. I det lilla gäller det streamingtjänster, matkassar och liknande, men ser vi det lite större så har ju t ex leasingavtal och diverse långtida löpande lagringstjänster, domäner och programabonnemang gjort att “brusnivån” i privatekonomin nog är högre hos många jämfört med samma samhällsklass på t ex 80- och 90-talet.
Hur påverkar detta nu när räntan går upp? Det är en sak att säga upp Spotify och Netflix och en annan att skippa leasingbilen med 22 månader kvar eller att plötsligt överväga annan lagring eller vad det nu månde vara.
En fråga att ställa sig skulle kunna vara: Hur stor del av ens liv (utöver bostaden) hyr man faktiskt?
Det finns säkert fler vinklingar på det här. Jag tror att det oavsett påverkar mer än vi tror.