I grund och botten håller jag med om filosofin här på RT och tror också på globala passiva indexfonder som bas men jag behöver utmana mig själv lite så jag verkligen förstår logiken och här gör jag det inte riktigt.
Tack för din återkoppling! Det är dock här som jag inte riktigt hänger med.
Forskningen som det hänvisas till säger att man ska “Spara i hela höstacken istället för att leta nålar. Spara i alla bolag i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher….”
Låter rätt och rimligt.
Om vi förutsätter att detta stämmer så ser jag inte riktigt kopplingen till att en global indexfond ger detta. En global indexfond fokuserar ju trots allt väldigt mkt på USA och relativt mycket på ett fåtal branscher. Utvecklingen av ett 20-tal amerikanska storbolag påverkar fondens utveckling mycket. Spar man i denna fond så kanske man förvisso spar en pyttedel i nästan hela höstacken men ändå väldigt viktat åt ovan beskrivet håll?
Varför har en global indexfond mindre risk när när den rör sig lika mycket som många andra fonder och varför är den viktning som fonden har “rätt”? Dvs varför skulle det vara fel att väga upp med en ganska stor andel andra bransch/region specifika fonder?
“Alla avvikelser från att äga hela marknaden introducerar en risk som du statistiskt inte får betalt för över tid.”
Det kluriga här blir ju att detta argument används som argument MOT att att köpa specifika fonder. Samtidigt är ju varje investering, i olika branschspecifika fonder ett steg närmare att äga större delar i hela marknaden.
Allt handlar ju om hur man viktar och här har jag inte hittat ngn forskning att luta sig mot utan det verkar som det är vedertaget att globala indexfonder ger rätt viktning? Eller har jag missat ngt?