Jag tänkte just säga det också. Är t.ex. poliser verkligen underbetalda i relation till marknadslönen? Om alla poliser sagt upp sig för att dom hittat jobb dom hellre velat göra eller jobb med högre lön någon annanstans så hade polislönerna garanterat gått upp direkt, för jag tror att vi som samhälle är beredda att betala mer för poliser om vi hade behövt.
Sen finns det såklart andra saker som låser fast en person på sitt nuvarande jobb, t.ex. att det skulle krävas några års utbildning innan man kan få ett jobb med samma eller högre lön. Det är mer där man ska lägga fokus tycker jag. Gör det enklare att skola om sig och utbilda och uppmuntra folk att “konkurrensutsätta” sin arbetsgivare via t.ex. bemanningsföretag. På sikt så hade detta höjt lönerna till den nivå vi som samhälle är beredda att betala för tjänsten.
Ja! Jag har känt att det finns en stark övertro på marknaden och att saker redan är rättvist och individualism här på forumet, men den tråden överraskar positivt så det har känts skönt ändå.
Men det ska också läggas till att allt handlar inte om marknadsvärde. Vissa jobb känns som sagt bättre för att de gör mer positivt, och får således lägre lön för att fler vill ha de jobben, oavsett statligt eller privat. Det som är synd är att det inte finns någon korrelation till faktiskt bidrag till samhället. Det finns många jobb som om något nästan är net negative, typ som hur många försäljare och rådgivare beter sig, men som ändå får riktigt bra betalt. Om vi skulle ge betalt för prestation istället för marknadsvärde, så skulle inte sjuksköterskor kunna få lägre lön än lurendrejare som lurar i kunder skitfonder, t ex, eller för den sakens skull de chefer som är ansvariga för att de besluten tas.
Ja jag överdrev lite där med 1/3 av lönen. Men “marknadsmässigt” är ju bara relativt den marknad vi som samhälle ställt upp för dessa yrken. Det vill säga, hade vi haft ett samhälle där grundpelare som fungerande sjukvård och polis inte existerat, hade människor med deras kompetens och erfarenhet tjänat relativt mer resurser än de gör i det välorganiserade samhälle vi nu lever i. D.v.s de får inte betalt i paritet med det värde de skapar för samhället och detta är avtalat mellan alla parter och underförstått i samhället. Hur mycket hade någon som kan flytta runt siffror i excel varit värd i ett mindre fungerande samhälle?
Det är därför jag menar att de “donerar” värde till samhället som de ej får betalt för inom dessa yrken. Jag tycker också då att man kan vara lite tacksam mot de som är kompetenta inom sådana yrkeskårer då de mycket väl kunnat valt en annan bana, jagat högre lön för större summa på LYSA och lämnat sin plats till någon mindre kompetent.
Jag menar inte att lönerna ska upp 300%. Det som oroar mig något dock är den stora lönediskrepans som bara växer mellan vissa nisch-områden i privat sektor gentemot samhällsviktiga yrken.
Så är det ju. Men säg att vi höjer lönen för en nyexad polis till 60 000 kr i månaden. Skulle vi då några år senare inte få 1000 kvalificerade sökande per polistjänst? Då skulle vi ju antingen få skapa något sorts kösystem (alla vill bli poliser), eller sänka lönen tills dess att vi bara har kvar säg 5 kvalificerade sökande per tjänst. Är denna lön då får låg? En högre lön ger ju oss bara en kö med polisrekryter som vi inte har någon användning för, dessutom med skattepengar som kan användas för att t.ex. anställa fler sjuksköterskor istället.
Jag försöker bara säga att det finns ingen marknadskonspiration som håller nere lönerna för vissa yrken, utan det blir mer en konsekvens av utbud och efterfrågan, ett system där arbetsgivare, kunder, samhällsmedborgare inte betalar mer än som behövs för en viss tjänst.
Hur vet du att dom inte får betalt i paritet med det värde dom skapar? Hur mäter man överhuvudtaget vilket värde någon skapar för ett samhälle? Jag vill påstå att det är rimligt att det är parterna på arbetsmarknaden som avtalar om lönenivåerna. Känns typiskt Svenskt att tycka att “man är värd mer i lön”, men knyter handen fickan och stannar kvar på samma jobb i 20 år istället för att byta, vilket i praktiken gör att det bli marknadsmässiga löner.
Min uppfattning är att detta snarare beskriver hur du vill att det ska vara, inte hur det faktiskt är. Att få lojala medarbetare som inte sticker så fort de får ett erbjudande handlar nog om mer än bara lön enligt mig. (Även om lön också är viktigt.) Dessutom tror jag att om någon lojal handlar ganska mycket om personlighet och inte något annat.
En sak vi nog är rätt rörande överens om på det här forumet är att det finns många skojare inom finansbranchen som livnär sig på att lura småsparare, dvs det värde de producerar är negativt. Många av dessa har också högre lön än jobb som t ex sjuksköterska som vi nog kan känna oss rätt säkra på utför arbete som har positivt värde. Där har vi då ivf ett exempel på när lönen inte har satts i paritet till värdeskapandet.
Jag hoppas de flesta inom sådana yrken känner att de får betalt i paritet med det värde de skapar, men jag är tämligen säker på att en stor del av den betalningen inte är monetär utan handlar mer om att känna att man gör något som har betydelse samt att medmänniskor uppskattar det man gör. Där tycker jag man göra en insats från oss som jobbar i privat sektor. Inte bara komma med kommentarer kring att polisen är inkompetent och alla som jobbar kommunalt är dumma osv.
Hur kul är det om alla kompetenta poliser lämnade yrket för att jobba privat eller omutbilda sig så att bara rötäggen blir kvar (lex USA). Jag vill inte att de med kompetens ska känna sig tvungna att byta ifrån sina yrken för att de inte kan leva bra nog på sin ersättning relativt privat sektor. Hur kul är det nästa gång när man själv behöver hjälp av dessa yrkeskategorier då? I de flesta scenarion där man behöver dessa yrkeskategorier har man ju dessutom inget val där man kan köpa sig kompetens heller så du kommer vara låst till den generella nivån organisationen hamnat på.
Funderar själv lite kring svårigheterna att få upp sin lön bara genom att prestera bra. I väldigt många sammanhang kan det skilja 500 spänn i lönepåslag mellan den som bara gör ett ok jobb och den som är jättebra. Själv har jag en snedsits lönemässigt, men jobbar statligt och det finns alltid begränsade potter som ska räcka till alla på enheten. Det kommer ta ca 10 år innan jag har den lön jag och min arbetsgivare är överens om att jag borde ha. Men för mig, och för många miljoner andra, är enda chansen att få upp lönen att byta arbetsgivare eller försöka hoppa ett steg upp inom organisationen. Hela systemet är i princip riggat för att man ska byta jobb var 3-5 år. Vem vinner egentligen på det?
Det är möjligt, men jag tycker inte att stater ska gå in och styra över marknaden utan tycker att marknadens parter ska förhandla om löner. Risken som jag ser det för att dra en extrem är att vi får ett övervakningssamhälle likt stora stater i Asien där hela befolkningar filmas 24/7 med ansiktsigenkänning och poängsystem hur ”god människa” man är mot sin stat som baserar vilken lön man ska få.
Det är många som klankar ner på finansbranschen, men branchen är mycket mer än säljare som försöker lura småsparare.
Faktum är att dessa rådgivare/säljare oftast har lägst lön i hela finansbranchen.
Bankerna möjliggör ju innovation och sysselsättning i samhället genom att låna ut kapital till företag.
Banker tillför tjänster som att ta på sig risk (t.ex. ränterisk, valutarisk etc) så att företag kan fokusera på sin kärnverksamhet.
Banker tillför likviditet i marknaden så att det kan ske en snabbare och mer effektiv prisbildning.
Banker tar dessutom ett mycket större ansvar än polisen för att förhindra ekobrottsverksamhet (även om svenska banker på senare tid varit dåliga på detta).
Men jag kan hålla med om att man kan undra varför en person som flyttar kapital från A till B ska premieras med så hög lön.
Jag tycker man inom finansbranchen bör prioritera ovannämnda funktioner mer om man ska se till samhällsnyttan.
Dock så förstår jag ju att traders och dylik som sysslar med kapitalallokering och flödeshandel har större kapitalansvar och lön i samma proportion.
Den goda nyheten är att dessa personer i allt snabbare takt ersätts med datorer.
Inte otänkbart alls. Blir lätt så när det finansieras via skatter istället för vinster. För- och nackdelar. Fördelen är väl att dessa tjänster alltid behövs, även i lågkonjunktur. Nackdelen är lägre lön.
Vad i mitt resonemang är det du motsätter dig mot?
Jag bidrar med att belysa lönesättning i den sektor som jag själv jobbar inom. Troligtvis ser det väldigt annorlunda ut sett till andra yrkesgrupper och sektorer, vilket ju är intressant att ta del av.