Öppen fråga efter inspel från er om hur ett bra ägardirektiv ser ut. Det finns lite exempel och mallar på nätet när det kommer till ägardirektiv. Tyvärr är nästan alla för offentliga bolag och inte privata bolag.
Därav min öppna fråga till företagarna i forumet.
Hur ser ett bra ägardirektiv ut enligt dig?
Förlåt en dum fråga - men vad är syftet?
Jag har arbetat i styrelser i bolag med 50+ miljoner i värde utan ägardirektiv… 
Så jag skulle säga att det inte är värt tiden att lägga ner på det. Annat än som en punktlista för en själv med vad som är viktigt för en själv med bolaget.
Det borde räcka med en aktiebok. Den listar ju alla ägare av ditt företags aktier.
Alright. Jag får ge lite mer kontext då 
.
Målet är att bygga ett impakt-bolag med en ensam ägare, men med plan på att skifta ut ägandeskapet och möjligheten att leda det operativa arbetet till de kommande anställda. De behöver guidning och veta vad bolagets vision, värderingar, och mål är på kort och lång sikt.
Det är höga mål och för att nå dem behöver bolaget expandera fort och hållbart. Över en natt kan det sitta en miljard på bankkontot och de på bolaget undrar vad som hänt. Det är också för den stunden ett ägardirektiv är absolut nödvändigt.
Ok, förståeligt! 
Först skulle jag säga att punkta upp det som är viktigt för dig. Låtsas att du är 100% ägare till bolaget och att du har en professionell styrelse. Styrelsens uppgift är att organisera bolaget för att nå dina uppsatta mål som ägare - via ägardirektivet - på en tidshorisont om 2 - 5 år. De kommer i sin tur ge VD uppgift att omvandla detta till taktik på 0 - 24 månader.
Så ett bra ägardirektiv enligt mig:
Pekar ut riktningen på lång sikt, minst 5 år.
Berättar VAD som ska göras och VARFÖR det ska göras,
Men det berättar inte HUR det ska göras (det är styrelsens och VD:s uppgift).
Där skulle jag börjat. Sedan får man också se vad som går in i ägardirektivet som är mer fluffigt och vad som går in i bolagsordningen (stentufft).
Det där är en riktigt bra fråga - jag har bara djupstuderat de jag varit med och skrivit själv och är inte pulika. Det jag hittat vid googlingar har ofta varit från offentligägda bolag (statliga, kommunägda etc) och de har ju ofta en annan bakgrund än det du nämner även dessa offentliga ägare har lagt en hel del energi på dem.
Olika bolags olika förutsättningar och olika ägarviljor gör ju att ägardirektivet kan se så väldigt olika ut. Ägardirektivet ska ju i viss mån också vara det dokument som förklarar på vilket sätt styrelsen inte ska jobba på det uppenbara viset (vilket väl oftast tolkas som att på ett sunt och långsiktigt sätt maximera bolagets långsiktiga vinst och/eller värde under närmast full frihet inom bolagsordningens och lagens gränser).
Utöver det som @janbolmeson skriver så blir det ju med din ambition om att även skifta ut ägande till andra ett samspel mellan tre dokument lite olika livscykler och syften: Bolagsordning, ägardirektiv samt aktieägaravtal.
Aktieägaravtalet kan ju (utöver allt som brukar finnas där kring tvister, hembud etc) specificiera hur ägardirektivet ska se ut och hur det ska jobbas fram. Utan detta avtal kan ju den nya ägarskaran ändra ägardirektiv och bolagsordning till något du inte tänkt dig i framtiden när de väl når den ägarandel som de behöver för att få beslutsmandat på stämman. Detta avtal är det långsiktigaste av dokumenten, det man ändrar mest sällan. När du säljer eller “skiftar ut” ägande till andra bör du ju också i det fallet kräva att de skriver på aktieägaravtalet.
De sammanhang jag sett mest om ägardirektiv har handlat om styrelsearbete eftersom det är styrelsen som är främsta läsare av ägardirektivet - det är ju deras främsta styrdokument utöver det som är tvingande ur lagar och bolagsordning. Jag har t.ex. sett timslånga seminarier online där folk från Styrelseakademien har pratat om ägardirektivets användingar men nu hittar jag inte dessa publikt längre. Här är en närliggande sammanställning av klipp från en liknande källa (dvs styrelsefokuserad):
Även i dessa sammanhang har man varit ovilliga att dela ut mallar eftersom olika bolag har så olika förutsättningar.
En sak som jag tror är viktig i ett ägardirektiv är att förklara hur “tvingande” det är. Vad i det är ambitioner och vad är skall-krav på samma nivå som att t.ex. följa lagar kring bokföring och skattebetalningar? Om det blir konflikt mellan två olika delar av direktivet, hur väljer man vilket del man först avviker från eller balansen mellan dem? Åtminstone en person (styrelseproffs) på en styrelseutbildning jag gick var av åsikten att ett ägardirektiv skulle tolkas lika tvingande som lagar och bolagsordning och därmed inte så “fluffigt” som Jan skrev ovan. Om man inte menar det så tufft borde man kanske skriva det uttryckligen i direktivet hur det ska tolkas vid dessa gränsdragningar.
Efter att ha läst tråden en gång till:
I det normala fallet är ägardirektiv i privata bolag ofta avsedda att vara just privata. Dess läsare är bolaget självt, styrelse och kanske VD i första hand. Det är inte alltid det blir mer publikt än så ens för all personal i bolaget. Kanske visar man utdrag ur det, men inte hela direktivet.
Detta hemlighetsmakeri kan ju ha flera skäl, dels vill man inte alltid ge konkurrenterna onödigt mycket information om sin strategi, dels kan ägardirektivet vara det dokument som tydligast instruerar styrelsen kring ägandet i sig. Är man t.ex. öppen för ägarförändringar, eller rentav vill att styrelsen bygger bolaget så att det ska säljas i framtiden? Sådant är inte självklart att kommunicera öppet varken inåt eller utåt innan tiden är redo för det, men det kan behöva ingå i styrelsens instruktioner i flera år i förväg.
Offentligägda bolag är en annan sak där ägardirektivet ju mer än del av en politisk dialog i t.ex. den kommun som äger bolaget. Om ägardirektivet till Grönköpings Kommunala Tekniska Bolag AB innehåller instruktioner om de ska ägna sig åt bitcoinmining eller om de förbjuder det hela kan säkert variera beroende på vilka partier som får den politiska makten efter nästa val.
I ditt fall tolkar jag det som att du vill kunna gå mot en mer publik visning av aktieägaravtalet vilket jag tror sätter ytterligare en spin på det hela. Något att tänka på när man studerar mallar och funderar på vad som ska ingå i det.
Aktieägaravtal är i princip alltid hemliga mellan ägarna i min erfarenhet.
Stort tack för inspelet. Skall ta tiden och läsa allt ordentligt efter arbetsdagen är slut. Som det nämns är också bolagsordningen viktig och framförallt i mitt fall där jag vill säkerställa att bolagets inriktning hålls stadig även i en stormande omvärld. Här är tankar om vilket innehåll som kan passa för bolagsordningen:
För tillfället är planen att starta en stiftelse och skifta ägandet över till den. Det är också där de anställda kommer ha sitt ägande. Detta ligger några år fram i tiden och kommer få tid att tänkas igenom ordentligt innan jag gör något vidare med det. Därav alla förbehåll som gör det möjligt att hålla full koll på vem som äger aktier i bolaget i framtiden.
§ 10. Ärenden på årsstämma
Där har jag en punkt som heter ”Beslut om fastställande av ägardirektiv.”.
§ 13. Röstmajoritet vid ändring av bolagsordningen
Ett beslut om ändring av bolagsordningen är giltigt om det har beslutats av aktieägare med mer än 80 procent av hela antalet röster i företaget, förutsatt att lagen inte stadgar högre majoritet.
§ 14. Röstmajoritet vid ändring av ägardirektiv
Ett beslut om ändring av ägardirektiv är giltigt om det har beslutats av aktieägare med mer än 80 procent av hela antalet röster i företaget, förutsatt att lagen inte stadgar högre majoritet.
§ 15. Hembudsförbehåll
§ 16. Förköpsförbehåll
§ 17. Samtyckesförbehåll
Spännande. Vi lämnar ägardirektivet mer och mer men om du ursäktar en man som inte kan sluta skriva så vill jag flika in ett par saker. Saker som kanske är att slå in öppna dörrar men…
Bolagsordningen är på intet sätt skriven i sten. Röstmajoritet på bolagsstämman kan enkelt ändra den. Sen är ju bolagsordningen sista steget i försvasmekanismen för att undvika att få fel röstmajoritet. Aktieägaravtalet förbjuder typiskt befintliga ägare att sälja på fel sätt och bolagsordningen ska vara utformad så att den nya ägaren till dessa felsålda aktier (som ju inte automatiskt är bunden till aktieägaravtalet) inte ska få besittning av dem. Hur man hindrar att saker strular på riktigt om man får in en juridisk skurk eller ett troll i dessa sammanhang är sådant som advokater sysslar med och jag är ingen advokat.
Stiftelse och anställdas delägande låter som en lite konstig kombination, men jag förstår om du inte kan säga allt här och/eller ännu. En stiftelse är ju en juridisk person utan ägare utan som står på egna ben, som sin egen ägare. Hur man utformar en sådan så att kontrollen hanteras rätt under lång tid är bortom min kunskap. Ja, det mesta kring stiftelser är bortom min kunskap, bortsett från att stiftelser kan hamna i konstiga lägen med tiden. Eller kanske när tiden springer från dem?
Utomlands finns det ju en del mer kända exempel på när stiftelser driver bolag med framgång, exempelvis Rolex och Bosch.