Jag är ny inom företagande och funderar på att tillsammans med 2 personer starta ett aktiebolag inom elkraft och skulle vilja höra med er om jag tar stora risker i detta.
Dessa två är för närvarande anställda på andra jobb, men tillsammans har de ett aktiebolag som det inte sker/skett någon aktivitet i.
Jag kör eget idag med enskild firma, dvs inte anställd som dem är.
Vi träffades idag och diskuterade hur vi gör.
De vill att jag startar ett aktiebolag där jag äger 33% och deras aktiebolag i sin tur äger 67% i det nya aktiebolaget.
Målet är att utföra entreprenad jobb men i början endast utföra mindre konsulttjänster inom elteknik för att bygga kapital.
Jag kommer stå som VD på företaget och frontar med mitt namn i offerter, samt står för elbehörigheten för låg- och högspänning ( A-Auktorisation)
När det nya aktiebolaget är i rullning kommer de 2 personerna säga upp sina anställningar och köra på heltid i det nya bolaget. De vill inte fronta med sina namn i början pga. det är konkurrerande verksamhet vilket inte är okej i deras nuvarande anställningar.
Har ni ni tips på vad jag bör tänka på?
Det låter som att det bara är du som ska göra jobbet och dra in pengarna. De andra två jobbar med att hitta uppdrag. Kan det verkligen gå runt?
Nej, vi kommer göra jobbet tillsammans utanför normal arbetstid.
De kommer fortfarande att sitta i styrelsen för nya AB och vara verkliga huvudmän för bolaget låter det som. Deras bolagsengagemang kommer att synas utåt även om de inte är anställda av bolaget. Sen om det är ett problem för dem eller inte är mer oklart…
Hade valt var sitt ”eget” AB bakom kulisserna. Sen ett ”gemensamt” AB som front ut mot kund.
Gemensamt arbete utåt. Tar alla gemensamma projektkostnader osv.
Bakom skynket i sitt eget AB sköter var och en sin egen ekonomi, lön, pensioner, bilar, annan egen verksamhet osv.
Är då också lättare sära på sig eller ta in fler.
2 gillningar
Hade valt var sitt ”eget” AB bakom kulisserna. Sen ett ”gemensamt” AB som front ut mot kund.
Gemensamt arbete utåt. Tar alla gemensamma projektkostnader osv.
Bakom skynket i sitt eget AB sköter var och en sin egen ekonomi, lön, pensioner, bilar, annan egen verksamhet osv.
Hur blir det sämre om jag äger det nya AB än om jag har ett “eget” AB som i sin tur äger det nya vi vill starta ihop?
Har jag mer ansvar om jag startar ett nytt AB och att de sedan äger 67%?
Mvh
Roland
Det du borde fundera på är kanske inte ägandet, det går att lösa i efterhand om det skulle behövas. Det som ni borde fundera över är själva samarbetet och då framförallt vad som händer om ni inte är överens en dag. Äger man ett bolag har man ju rätt till del i vinsten oavsett om man bidrar till den samma. Detta kan ställa till väldiga problem och skapa väldig osämja om det vill sig illa.
1 gillning
Jag vill personligen ha ett eget bolag där jag disponerar vinst, lön, pension, tj-bil helt fritt från andras påverkan. Särskilt om det dessutom är delad/gemensam verksamhet utåt.
Dvs jag vill skilja på verksamhet/samägande =gemensamt
Från det som styrs/påverkar min privata ekonomi =hur pengar skattas ut = lön osv.
Då behöver aldrig mina tankar/vilja omkring min privatekonomi dryftas/påverka de andra delägarna och vice versa.
1 gillning
Mina tankar:
Prio 1
Var mycket noga med att skriva ett väl genomarbetat kompanjonavtal / aktieägaravtal.
Det viktigaste här är att skriva ned hur ni förväntar er att göra med insatser från olika personer, och hur ni ska disponera uttag ur firman. Här sätter ni förväntningarna över hur saker ska fungera, framåtriktat och i samförstånd.
En andra del av detta avtal är att hantera ett antal trista fall eller i förväg hantera områden där ni kan bli osams och andra skyddsmekanismer. Hur hantera att t.ex. en person som förväntas göra stora insatser blir satt ur spel av sjukdom eller i värsta fall dödsfall? Vilka stora beslut får fattas av enkel majoritet (2 av 3 i ert fall) och vilka måste ha fullt samförstånd? Hur får aktier säljas eller överlåtas? Vad händer om någon inblandad tvingas råkar ut för skilsmässa/bodelning som riskerar sprida aktierna? Delar av dessa skyddsmekanismer bör sen också speglas över i bolagsordningen.
Det finns många mallar för såna här avtal som enkelt hittas med en sökning, men de är ofta fokuserade på skyddsmekanismerna, inte det framåtriktade.
Prio 2
Om ni inte har några planer på fler anställda tycker jag att @Skogstomten har en bra tanke med att kunna ha ett eget AB för dig som ger vissa friheter (men också skapar viss administration och därmed kostnader).
Om ni däremot räknar mer att anställa folk i denna verksamhet kan det vara värt att undersöka hur ni skulle kunna hantera fårmansbolagsreglerna (3:12-reglerna) i olika sammanhang. Dessa regler ger ju möjlighet till att ta utdelning till lägre skatt under vissa förutsättningar men kräver som jag förstår dagens regler att bolaget du får utdelning från äger minst 50% av dotterbolag för att få räkna in dess löneunderlag - och om ditt personliga AB bara äger 33% skjuter du ju ut dig från detta då.
Ett mellanting är ju att börja med nån av strukturerna och sen göra om den efter förutsättningarna som gäller när ni välj börjar anställa folk i det fallet. 3:12-reglerna kan ju ändras med tiden när politikerna får för sig det.
Stort tack för era kommentarer
Avtalet kommer jag titta på tillsammans med jurist, så det kommer helt klart som prio 1.
Jag måste läsa på mer om 3:12 reglerna eftersom vi kommer anställa några montörer.
Förstår inte riktigt att jag skjuter ut mig från detta. Menas att jag inte kan ta ut en utdelning med lägre skatt?
Sen undra jag även om de kan köpa ut mig från företaget när det börjar gå bra och det finns en bra pipeline med jobb. Är det vanligt att sådant sker?
För min del känns det lite som att det är 2vs1 och att de är i behov av mig för att jag är licenserad (elbehörig) och kan skriva på för stora entreprenad jobb.
1 av dom är nästan elbehörig men har någon kurs kvar att gå, därav är jag lite orolig för att de inte behöver mig senare om han lyckas få sin behörighet. Det behöver inte alls vara så, men tanken finns där…
3:12-reglerna är ju lite komplicerade med många om och men och varianter på regler (huvudregel, förenklingsregel) och det beror på både bolagets totala lönesummor och vilken lön du själv tar ut hur du kan göra… men i grunden så kommer det att bli “fåmansbolag” i samtliga dessa scenarios - få ägare som dessutom är aktiva i bolagen.
Om du räknas som kvalificerad delägare kommer skatten på utdelning till dig att bli antingen 20% eller full löneskatt (typiskt över 50% om du tagit ut vettig egen lön).
Om du i scenario 1 äger 33% av Verksamhetsbolaget AB direkt och detta bolag har totala lönesummor på 10 MSEK kan du utnyttja “huvudregeln” ta lågskattad utdelning på 5 MSEK skalat med din ägarandel på 33%, dvs c:a 1,7 MSEK som då skattas till 20%.
Detta kräver också att du tagit ut tillräcklig lön själv.
Om du i scenario 2 äger 100% av Ägarbolaget AB som i sin tur äger 33% av Verksamhetsbolaget AB så kan du inte nyttja löneunderlaget som skapas i Verksamhetsbolaget - eftersom ägarandelen mellan bolagen är mindre än 50% räknas det inte som ett dotterbolag. Du kan istället använda förenklingsregeln för Ägarbolaget AB vilket ger dig möjlighet att ta ut c:a 0,2 MSEK till den låga 20% skatten.
Schablonmetoden å andra sidan ställer inga krav på vilken lön du själv tar ut.
Du kan läsa mer om detta i skatteverkets broschyr här:
I årets version (utgåva 31) är det sidorna 11-15 som skriver om detta, kolla speciellt fotnoten om dotterbolag på sidan 14.
Med reservation för att jag kan ha fattat något fel, snacka med proffs. Reglerna kan dessutom ändras med tiden. Tänk också på att utdelning kräver att bolaget först skattat fram vinst med vanlig bolagsskatt (20,6%) och att även om det är löneskatt på viss utdelning så är det ingen arbetsgivaravgift där så det är lätt att blanda bort sig i jämförelserna. 
Det är precis för de scenariona du måste ha ett bra kompanjonavtal och rätt skyddsmekanismer i bolagsordningen, och du behöver en egen jurist att ha snackat genom detta med. Om avtalen är “fel” skrivna så går det att blåsa sina kompanjoner och köra över mindre ägare på det sättet.