Det låter supermärkligt. Du får gärna posta här (eller skicka i ett privat meddelande) för det där är inget som jag tror någon av oss här på forumet har hört talas om.
Ja, jag kan verkligen förstå det. Det är ju därför det gäller att prioritera det som är viktigt och framförallt be om hjälp. Du behöver inte göra allt själv. 
Beklagar er ofattbara förlust! Jag vet hur svårt och tungt det är att ta tag i ekonomiska frågor när sorgen så stor. Min man avled för ett par år sedan och jag är ensam med mina nu tonårsdöttrar.
Vi bor kvar i villan, är vår trygghet och en stor lägenhet kostar också pengar. Vi hade inte alls så ”förspänt” som du med lånen, utan att det därför är synd om mig, och jag är inte ekonomiskt kunnig som ”alla andra” här, men några saker har jag under de här åren fått erfarenhet av.
Du kommer troligen ha svårt att hinna jobba heltid. Livet tar tid. Handla, välja elavtal, utvecklingssamtal, städa, skjutsa och hämta osv. Ha månadsutgifter så du kan jobba deltid!
Ha utrymme för ”vardagslyx” som i mitt fall varit en livräddare: Hemleverans av mat ibland, nån som storstädar nån/några gånger per år (hit har jag inte kommit än, känns motigt, men jag ska bättra mig), en inhyrd pensionär som fixar i trädgården och såna saker
Gör saker med barnen som är roliga även om det kostar. Vi åker på skidresor. Kostar mer än jag vill men är något vi kan göra ihop, som vi alla gillar.
Alla beslut måste inte tas idag. Du hinner!
Stor, stor kram!
Svenska språket har inga riktigt bra ord, “beklagar sorgen” känns gammaldags och konstigt… Men är i brist på annat naturligtvis det jag gör!
Av egen erfarenhet vet jag: När banken ska ompröva ditt lån, vilket de kommer att göra, ska din enda inkomst räcka till försörjning av barn under 18 är, alla lån och alla andra utgifter. När jag blev änkling och vi hade en försäkring som löste halva huslånet tjänade jag för dåligt för att få ha kvar min halva av lånet. Banken ansåg att jag gick minus varje månad och deras datorprogram sade stopp. (Tre barn under 18år.) Det löste sig dock och vi kunde bo kvar.
Skyddsnätet i Sverige gav mig omställningspension i 10 mån, med möjlighet till ett års förlängning. Därefter fick jag och barnen klara oss på en lön.
Mitt råd: Låna så mycket som banken låter dig få låna. Gissar att det kan vara 4,5 ggr din årsinkomst. Placera resten av pengarna tryggt så att de finns disponibla om 1-2 år. Då kan du ta bättre beslut än vad du gör idag.
Använd pengar för att göra positiva saker i sorgen. (För vår del blev det att ett barn gick golfkurs och köpte ny saxofon, mellanbarnet kunde köpa en beg moped och äldsta lade lite pengar på en insatslägenhet)
Ha det så bra som det går!
Så ledsen att du behöver gå igenom detta. Även jag delar tyvärr denna erfarenhet då min sambo gick bort i höstas. Jag har fått omvärdera rätt mycket kring de närmsta planerna pga att få ihop livet praktiskt och tryggt blev viktigt för mig. Så bostadsrätten i Sthlm innerstad såld och jag och 2-åringen flyttar närmre släkten (barnvakter och avlastning).
Vi hade inga försäkringar som föll ut men en trygghet är verkligen omställningspensionen och barnpensionen, de gör att livet ekonomiskt inte behöver falla sönder utan att jag kan fortsätta spara, gå ner i tid om jag behöver och hyra en dyr hyresrätt tills jag potentiellt hittat något nytt att köpa.
Att känna stabilitet tror jag är en viktig nyckel för att lite bättre orka ta sig igenom alla andra känslostormar (hos sig själv och barnen) som kommer komma 
Jag hade behållit så stor del av utbetalningen som möjligt, och bara amorterat ett så stort belopp som banken kräver för att du skall få behålla lånet nu när du är ensam ansvarig.
Den räntan du har låst till, 1,29 på nu då 8 år, är otroligt bra.
Tänk på att likviditet, att du har kontanter, är enormt viktigt, speciellt nu när du är själv. Om du betalar av hela huslånet, och blir arbetslös, och saknar inkomst, då kommer banken aldrig låta dig låna pengar “för att köpa mat”.
Har du däremot kvar halva lånet, och hälften av pengarna, är du i en mycket bättre situation.
Enda anledningen att helt betala huslånet är om du ser det som sannolikt att du kommer att slösa bort pengar du inte amorterar med.
Beklagar din sorg
Bra tips!
Jag har redan planerat för att gå ner i tid men ännu inte bestämt hur jag ska lägga upp det. Finns ju många olika vis att göra det på.
Även om en del saker var “lösta” så är det maaaassa saker som ska redas ut i alla fall. En leasingbil som fick avslutas i förtid, tack och lov hade vi hunnit ha den i mer än ett år. Då behöver jag “bara” betala 40% av kvarvarande hyra trots att bilen är lämnad åter till bilfirman och den nu är köpt av någon annan 
Avsluta massa avtal och lösa nya för mig. Inte alla är speciellt samarbetsvilliga tyvärr.
Men jag tror att det mesta löser sig, någon gång, till slut.
Det är guld värt med lyx i tillvaron som du säger och något jag också tänker ta tag i nu. Skulle gjort det tidigare. Men allt har väl sin tid.
Stor kram till dig
Beklagar din sorg
Tack för att du kommer med bra tips!
Jag har “lyxen” att få omställningspension i upp till 8år(!) framöver då min minsting endast fyller 4 i år.
Men, jag hade hellre sluppit det och haft kvar min man i livet. Dock är det ett välkommet tillskott när jag nu ska rodda allt själv.
Känner som du att det är värdefullt att kunna ge barnen en bra tillvaro i mörkret som ligger här
Beklagar din sorg
Jag önskar att jag hade kunnat flytta närmare min familj men närmsta familjen bor minst 20mil härifrån och eftersom mina två äldre barn har sin pappa här så finns inte det alternativet just nu.
Trygghet är för mig väldigt viktigt och det är det jag kommer lägga fokus på när jag stakar ut en ny framtid.
För barnen så är huset deras trygghet och då måste jag göra allt i min makt för att låta de behålla den. De har redan mist så mycket 
Omställningspension och barnpension är verkligen det som kan göra skillnaden för hur allt går ihop sig i slutändan.
Jag har alltid varit intresserad av ekonomi men inte lagt så mycket krut på det. Det vill och ska jag göra nu 
Kram
Jag landar mer och mer i att bara plocka bort det som är nödvändigt på lånedelen
Sen ska jag bara placera resten väl.
Jag mailade kontakten på Folksam och bad om förtydligande. Fick då länken enligt nedan och tog även en print på svaret jag fick.
Mailade även banken där jag har bolånen och de bekräftade att ränteskillnadsersättningen är 0kr på de lånen jag har.
Det är inte 9% garanterad avkastning. Garantiräntan är 1%.
De senaste åren har den genomsnittliga återbäringsräntan varit 5%.
Ja jag såg detta också när jag började läsa
Det är ju tur man inte litar blint på något som är lite för bra för att vara sant.
Så bra att det finns omställningspension upp till att barnet är 12 år! Mina var äldre så jag hade glömt av det tillägget. Sen hade det naturligtvis varit bättre om inte allt inträffat…
Lite knepigt blev det för mig: Hade en lön som låg under brytpunkten och betalade då “typ” ingen statlig skatt. När jag fick omställningspension så hamnade jag över och fick betala marginalskatt under två år. Så när jag behövde inkomst/pengar som mest så beskattades jag mer… Minns att jag tyckte att det var väldigt korkat!
Ja det där har jag också tänkt på.
Därför höjde jag utbetalningstiden på några delar utav tjänstepensionen som kommer att betalas ut
Tror att det är rätt tänkt!
