Hej! Vill bara först tacka för alla intressanta inlägg. Härligt med alla människor som delar med sig av sin kunskap. Nu till min fråga: Min dotter ska börja läsa på folkhögskola/universitet till hösten och jag undrar lite hur hon ska tänka när det gäller studielån. Hennes plan är att först läsa ett år på folkhögskolan och sedan fortsätta 3-4 år på universitet. Ska hon ta fullt studielån och spara/investera det som blir över eller ska man istället försöka hålla ner det så mycket som möjligt genom att jobba eller plocka av sina sparade pengar?
Fredrik
1 gillning
Studielånet har en fantastiskt låg ränta. Låna så mycket som möjligt och spara! Sen är det klart att hon tjänar på att jobba också, så länge hon orkar och studierna inte tar stryk.
2 gillningar
Säger som ovanstående. Jättebilligt lån och investera överflödet i en billig fond så kommer är det ganska troligt på lång sikt att man tjänar på lånet
Om hon har en plan och kan följa den (dvs, det hänger på personlighet) så maxa lånet och investera så mycket det bara går. Börjar man däremot leva för pengarna kan de lätt försvinna till allt från läroböcker till öl och pizza. 
Jag tog enbart bidragsdelen och pluggade tre år på folkhögskola. Jag snålade och slapp studieskuld, men fick å andra sidan avstå en del nöjen osv. Andra i min klass maxade och skulle spara till insatser etc, men det gick väl “sådär” för de flesta. Så till syvende och sist handlar det nog mest om självdisciplin.
2 gillningar
Finns en lite äldre artikel om just CSN-lån här på bloggen, den kan nog hjälpa dig lite på vägen!
Min egna åsikt är att absolut ta lånet och investera det.
Du kan t.ex ta lånet, lägga in det på ett sparkonto med ränta och gå plus. Sedan spara det tills du behöver det för en insats till lägenhet eller hus. Lägre ränta än CSN får en vanlig person inte på ett bostadslån, vet inte om nån kan få det egentligen men lämnar den öppen!, så man kan då se det som en del av sitt bostadslån i framtiden.
Gratis pengar🤷🏻♂️
3 gillningar
Stort tack för tipsen! 
Jag skulle säga att det är bättre att inte ta några lån.
Maxxa bidragen och jobba/snåla resten.
Det är tufft men så skönt när man är klar och inte behöver betala tillbaka 400ksek…
Enda gången jag tycker man eventuellt kan överväga lånet är om man är super strikt och sparar det till en insats till boende men det medför risker och såklart en känsla av att man kanske inte kan göra det man vill efter att man är klar.
Vad händer om hon hoppar av efter 3 år och har 300ksek I skulder utan examen och vet inte vad hon vill göra?
En ofrihetskönsla skapas och hon kanske tar beslut hon sedan ångrar. Beslut hon inte tait om hon var skuldfri?