Helt korrekt beskrivning, diskussionen om vad man skall kalla 60-öringen har väl absolut inget med trådens rubrik eller frågeställningen att göra!
Men:
Enkelt: ; Ja, man slipper betala någon KWh-kostnad till staten (via någon eldistributör eller direkt till staten) för el man inte köper och därmed utgår ingen skatt. Skatt och moms på el i Sverige baseras på varje KWh man köper och ALLT gånger 0 (noll) blir alltid =0 (noll). Så länge man inte producerar mer el än man köper in (överskjutande såld produktion kommer då att beskattas precis som om man hyr ut ett rum i fastigheten, etc). Odlar jag t.ex potatis i trädgården betalar jag heller ingen skatt för den potatis jag gräver upp.
Och ja, det utgår ett bidrag (sk. “Grönt skatteavdrag”) på 20% på den totala kostnaden för solcellsinstallationen (arbete och material), max 50,000kr per person och år. Detta sköter installatören och drar av direkt på fakturan.
Ovanstående är helt klart relevant för kalkylen runt “lönsamheten” och till detta kommer ett avdrag för hela installationskostnaden vid försäljning av fastigheten på 22% på vinsten (förutsatt att man säljer med en vinst som motsvarar minst avdraget).
Men återigen, skatteavdraget (60-öringen) har lika lite att göra med elskatten/momsen på den mängd el man köper in som plastpåsskatten, moms på mat, bensinskatt, hundskatt eller vad som helst. Denna skattereduktion utgår och dras av mot övrig inbetalad skatt som redovisas i deklarationsunderlaget varje år.
För den som köper batteriet är $/kWh i inköpspris intressant.
Ja, troligen ligger man med batterierna laddade till ca hälften och så blir det upp eller urladdning som levereras.
Men för att fylla möjlig effekt antar? jag att det är relevant med flera batterier.
Sedan kanske man inte säljer batteritjänsten hela året. På sommarhalvåret kanske det är en bättre affär att använda det själv.
Utmärkt det var då som jag gissade att 60-öringen varken är bidrag eller subvention. Utan bara handlar om att staten inte beskattar egenproducerad el som man själv använder.
Det gjorde man för några år sedan.
Till solpanelsägarnas vrede. Och i resten av europa gjorde man inte det.
S försvarade sig med att EU tvingade dom att beskatta elen. Det tvånget fanns dock inte i resten av EU. Dom rundade beskattningsvansinnet med att betrakta det som att solpanelsägaren lagrade elen i nätet. Och tog därmed inte ut skatt.
I Sverige har man löst det, efter motstånd, med en återbetalning av skatt.
Gör bara ont i ögonen när det påstås grovt felaktiga saker. Ibland protesterar jag lite.
Hm, bidrag kan det inte gärna vara om det är reduktion av skatt.
(Undantag då för de som anser att staten äger alla inkomster. Då blir en skattereduktion bidrag. I min värld är det bara extremkommunister som befinner sig här. Dock antydde någon ovan att fler politiska ideologier anser att staten äger alla inkomster. Dock oklart vilka).
Men 20% låter som det skulle handla om mindre skatt. Och då inte bidrag eller subvention.
Det är också lite intressant. Har man ringa inkomster så skall man således betala skatt för den el man producerar för egen räkning.
Inte så att jag ser det rimliga i det.
Jaha, hur mycket skulle du säga att vindkraftens elproduktion i landet då varierar under en sekund?
Tvivlar starkt på att det är så mycket att det kräver frekvensreglering.
Förbrukningen däremot varierar.
Jeppen i bloggen säger att det är pga att synkront inkopplad förbrukning minskat. Det är där svängmassan minskat.
Vindkraft kan vara synkroninkopplad. Då bidrar de generatorerna med svängmassa. Det är lite dyrare. Men SvK har inte varit intresserad av det vad jag hört. Man har även ordnat upphandlingen så att den inte passar vindkraften.
Synkront inkopplade vindkraftverk har flera fördelar. De är tysta (ingen växellåda och broms) och kan gå och producera el även när det blåser mycket.
Men som sagt det är dyrare och bara en del vindkraftverk är synkront inkopplade.
Hade SvK velat så hade vi kanske haft massor med tystare vindkraftverk som bidrog med svängmassa.
Nej, nej, nej, detta är precis som jag skrev ett rent bidrag som inte har något med någon skatt du betalar att göra (förutom att allt staten betalar i bidrag naturligtvis måste komma någonstans ifrån men staten har ju andra inkomster oxå). Köper du en solcellsanläggning för 100,000 kr får du 20,000 i rent bidrag, oavsett om eller vad du betalar inkomstskatt, kapitalskatt, hundskatt, moms, etc. Solcellsinstallatören redovisar detta och drar av kostnaden på din faktura.
Återigen… nej! Det du själv utnyttjar av egenprocucerad el i hemmet betalar du ingen skatt för. Eller kostnad per KWh till din eldistributör. Precis som du inte betalar till bonden, LRF eller staten för den potatis du odlar i din egen trädgård…
Enligt @Quantifierad s definition av egenproducerad el, så är el du säljer en blåsig solig sommardag och sen köper tillbaka en vindstilla kall vinterdag egenproducerad.
Jo men vad har det med trådens rubrik och frågeställning att göra !?? Blir ju bara förvirrande och kanske vilseledande för den som är seriöst intresserad av lönsamhetsaspekten inte orkar med leken med ord…
För frekvensrelgering är kw klart intressantare än kwh, men vill man lagra är kwh intressantare.
Batterier för lagring och prisabritrage är en dålig affär. Nu hänger ju kw och kwh oftast ihop någorlunda men tyvärr är det oftast kwh som redovisas eftersom frekvensmarknaden är relativt okänd för gemene man.
Ingen aning, jag litar på expertisen på kraftområdet. vindelen varierar i effekt och effektkförändring påverkar frekvensen vilket gör att den kräver en hel del av omgivande system. För frekvensreglering kan det handla om sekunder.
Varför har inte stödsystem behövts tidigare och var är det för stabiliserande kraft som tagits ur systemet?
Oavsett om man är för eller emot vindrkaft(jag är kraftneutral) måste man inse utmaningarna med de olika kraftslagen och innan fungerande lösningar (både tekniskt och ekonomiskt) kan man inte stänga ner fungerande kraft. Det finns redan idag fordkning på att använda befintlig vindkraft för frekvensreglering men det är långt till implementering precis som det finns svenska företag som forskar på hur man stabliserar plasman i fusionskraft, men som sagt man bör ha fungerande lösningar innan man ersätter fungerande.
I dess nuvarande form har diskussionen väldigt lite med det att göra.
Men om man ska försöka vända den till att någorlunda göra det, så för att förhindra att det blir en överproduktion av solel så torde incitament till att faktiskt använda den egenproducerade elen istället för att premiera att sälja den vara en bättre väg.
För mig är solceller en tvåstegsraket. Först och främst att få de årliga elkostnaderna att ligga runt noll (exklusive abonnemang och skatter). Därefter att använda elbil som lagringsbatteri i förhållande till hushållets elförbrukning – det så kallade vehicle-to-home (V2H). Det dröjer nog några år innan de första prisvärda elbilarna med V2H kommer på marknaden.
Jobbar du hemma och laddar elbilen med solcellsel?
Annars känns det dyrt att köpa en elbil för att ha ett batteri
Tanken med V2G lösningar är att bilen skall stötta elnätet när förbrukningen går upp.
Problemet är att folk arbetar och tar bilen till jobbet.
Om man ger en rundhänt ersättning till bilägarna kanske de tar bussen istället. Eller en dag ledigt…
Ett visst antal blir ju kvar hemma och låter bilen sitta i laddningen och kan stötta elnätet.
Jag ser dock ingen koppling mellan solceller och elbil sedan man tog bort elbilsbonusen, nu är det bara solcellerba som är subventionerade med skattemedel.
Håller med flera andra här. Har själv 10000kWh men har skaffat både hybrid och ren elbil. Förra året när elen var lite dyrare så byggde man upp en buffert som man kunder beta av på till typ feb-mars året efter. Nu har priserna varit låga i jämförelse vilket gör att bufferten är slut innan vintern kommer på allvar och elbilarna tar lite mer, har inte batteri eller timpris ännu. Men jag skulle ändå säga att solcellerna för mig har varit bra, men jag installerade precis innan explosionen av att alla skulle ha solceller.
Och hur mycket varierar produktionen under några sekunder?
Jag skulle säga att all produktion är synnerligen oföränderlig över den korta tiden. Såväl kärnkraft som vind och sol. Och vatten.
Hur mycket ändrar sig produktionen från solpaneler under några sekunder?
Det lär vara ungefär ingenting. Och handla om ytterst långsamma förändringar.
Det som kan ändra sig på så kort tid är förbrukningen. Och det är den man har intresse av att reglera.
Annan reglering man vill göra på lite längre tid är om stor produktion faller bort. T ex en kärnreaktor. Då behövs det åtgärder.
Långsamma variationer som att det blåser mer eller mindre hanteras av vattenkraften och att man exporterar mer/mindre.
Vilken expertis säger något annat?
De som hörs mest är några okunniga som kastar slagord omkring sig.
Jag har nog inte hela sanningen här. Men en sak som hänt är att kunder har mer och mer kopplat loss sina roterande maskiner. Och därmed har svängmassan minskat. Notera nu att svängmassa bara har en dämpande effekt. Störningens “yta” dvs amplitud*tid minskar inte.
En annan sak “tror” jag är att man blivit grinigare och minskat toleranserna. Det är mer utrustning som påverkas av frekvensen.
Men det kan också vara så att förbrukningsvariationerna har blivit större.
Jag skulle föredra att få utmaningarna beskrivna.
Nu ser jag bara slagord, som när man synar dom, bara har tomrum bakom.
Nja, det handlar bara om hur SvK köper tjänsterna. Dom har utformat det så att vindkraften inte kan delta. Varför dom gör så kan man fråga sig. Men så är det.
(Kan vara så att dom vill ha 5 leverantörer. Inte 50. Men det får ju den här typen av effekter).
Det finns mycket uppslag på hur vindkraft kan leverera frekvensreglering. Till en ringa kostnad. Men det köps inte.
Bara det att kunderna inte ser det så. T ex mobiltelefonin kan sägas inte ha fungerat och varit 10 ggr dyrare än fast. Men det ersatt ju i alla fall.
(Dvs icke-fungerat med de krav som ställdes på telefoni).
Nätnyttan är 2-16 öre per kWh… Ingen större förändring och om man ser rent krasst på det är det rätt för vad är nätnyttan av att dumpa en massa solcellsel i nätet när den inte behövs. Bäst är och förblir egenförbrukning.
Det är ett ganska stadig prisfall på solpaneler. Och det kan vara en sak att ta med i ett investeringsbeslut. I aktiesammanhang brukar man tala om att inte fånga fallande knivar. Och här kan man nog tala om något liknande.
Man kan göra en bättre affär om 1 eller 2 år. Men där är också en risk. Idag får man skattereduktion. Staten tar mindre. Det är inte givet att Staten kommer att ligga på en mer lindrig nivå av pålagor.
Sedan kan det bli så att priserna faller så mycket att man vinner på att vänta trots att staten börjar ta mer.
Tittar man på globala forecast vad gäller försäljning så ökar marknaden med drygt 20% per år ganska stadigt. Och det är nog vad man orkar bygga ut produktionskapaciteten.
Och stora globala volymer betyder att det är lönsamt att investera i förbilligande. Och därmed så kan man räkna med billigare paneler och högre verkningsgrad.
Finns celler med 100% verkningsgrad i labb. Men det är långt från massproduktion. Och de kanske aldrig kommer täcka tak. Kan vara för dyrt. Däremot är det rimligt att det kommer paneler med klart högre verkningsgrad om några år.
Med dagens paneler med ca 20% verkningsgrad så kan jag utan problem producera mitt årsbehov på ca 15 MWh. Med 30% verkningsgrad skulle jag bli nettoproducent med 7.5 MWh. Men för att det skall hända måste div regler och lagar justeras.
Givet de globala prognoserna om hur solar PV kommer öka kommer nog Staten i Sverige tvingas kapitulera och reducera sin obstruktion av elproduktion. I alla fall för solpaneler.
Med predikterat prisfall på Na-jon batterier så lär många solpanelsägare bunkra upp med sådana och där med försvinna som konsumenter under hela sommarhalvåret. Och deras överskottsproduktion försvinner väl lätt in i alla elbilar. (Om inte fackföreningarna lyckas stoppa elbilarna).
