Hur stor buffert bör jag ha? 23 år gammal och jobbar i butik

Jag förstår och håller med det du säger. När jag säger tandvård under Buffert så syfter jag mer på regelbundna besök samt mindre ingrepp.

Om man däremot skall, exempelvis, göra en rotbehandling så springer priset iväg rätt fort. Något jag tyvärr måste göra snart, igen… min vanliga tur :wink:

2 gillningar

Är du med i A-kassan? Det kommer att påverka dig otroligt mycket mer ifall det skiter sig på jobbet jämfört med en eventuell buffert.

Personligen har jag 10 000kr i buffert, bor i hyreslägenhet och har ingen bil. Så har begränsat med saker som skulle kunna orsaka stora oförutsedda utgifter.

Fast vi bor samtidigt i Sverige, vad är det värsta som kan hända, att TS tvingas få försörjningsstöd som han sedan blir återbetalningsskyldig när a-kassan dimper ner? :slightly_smiling_face: Kan inte tänka mig att de tvingar en att sälja av tillgångar när behovet är så pass kortsiktigt, men går ju att undersöka.

Tror tyvärr samma sak här att du har varit förskonad från detta. Det är inte längre så enkelt i Sverige att få hjälp om man hamnar mellan stolarna eller hanteringstiden drar ut på tiden. Har man inte social problem, missbruk, eller tillhör en utsatt grupp så är det på många håll svårt att få hjälp så länge man inte tömmer alla möjligheter själv.

Har sett det själv på nära håll.

Har sett på väldigt nära håll hur ”utsatta grupper” som personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar etc har det, och jag skulle säga de i Sverige har det extremt bra. Folk skulle tappa hakan om de visste hur det förhåller sig.

Ringde faktiskt och kollade med lokala socialkontoret vad som gäller. Fick ett ”det är en individuell bedömning”-svaret, men jag nöjer mig inte med det. Att vi ”normalstörda” medborgare utan diagnoser i praktiken ska behandlas sämre är inte okej.

Alla vi som jobbar betalar ju in skatt till en “socialförsäkring”. Denna finns ju till för att ingen svensk medborgare ska behöva svälta, tigga, gå med trasor eller sova under en kvällstidning på parkbänken. Däremot tror jag det är ytterst få av oss som inte är uppvuxna med täta kontakter med “soc” som faktiskt vet hur denna försäkring fungerar. Jag har själv ingen aning. Ändå betalar jag till den…

/H

Just hur det fungerar med försörjningsstöd och andra “förmåner” som sköts via kommunernas socialavdelningar kan variera mycket (och därmed inget man kan räkna med). Att det går att leva relativt väl på olika bidrag i Sverige betvivlar jag inte för en sekund. Det har jag också sett med egna ögon.

Samtidigt är det lätt att straffas ut (med eller utan rätten på ens sida) på grund av petitesser. Se bara på allt strul som blev för många mindre företag med de olika Corona-stöden.

Summa summarum, den som är sin egen första trygghet är alltid högprioriterad.

Om man nu kan få vänta i sex månader på A-kassan eller sjukförsäkringen (antar att det är liknande där), borde inte då ett rimligt mått på bufferten vara ett halvårs utgifter? Har varit rätt förskonad från detta, men känns som att det borde ha en central roll i hur man räknar ut storleken på sin buffert. Sex månaders utgifter är nog för många en rejält större post än ett års utgifter minus ”garanterade” inkomster… :thinking:

1 gillning

Vet flera som det här har hänt senaste året. Samtliga har varit ”House Rich, Cash Poor” vilket ställer till det ytterligare. Även om man inte är belånad upp till skorstenen så är det långt ifrån självklart att man får öka på huslånet om ena parten år arbetslös.

Personligen så föredrar jag att ha delar av min ”emergency fund” i kontanter. Där kan man snacka om alternativkostnad, noll ränta och inflationstryck. Däremot så skänker det mig trygghet. Om jag ändå… är en tanke som jag gärna slipper. MSB har väl nyligen gått ut med en pålaga om detta då de har går en sårbarhetsanalys.

Det är dock intressant att läsa att så många verkar vara rätt långt borta från tragedier och kriser. Skönt på ett sätt och man hoppas att vi aldrig behöver backa utvecklingen.

Med mitt ursprung från fattig landsbygd i Finland så har jag ett helt annat perspektiv.

Samtidigt kan man ju konstatera att lite förbättrad krisberedskap i samhället är fel.

1 gillning

Åhjo, du måste vara fullkomligt pank för att få försörjningsstöd.

Har du pengar i aktier måste du spendera dom först. :neutral_face:

2 gillningar

Det var inte alls säkert när man pratade med dem, just eftersom det är i väntan på en annan utbetalning och man är återbetalningsskyldig. Däremot anser jag att ”det är en individuell bedömning”-svaret är helt åt h-vete, det ska vara samma för alla och tydliga spelregler.

Att folk som inte har tillräckligt hög inkomst eller tillgångar för att kunna belåna dessa, dvs. de som absolut ska ha varje krona arbetande för att få dräglig pension, ska behöva hålla ett halvårs utgifter i buffert för att a-kassan är så extremt slö är ju bisarrt.

Jaså minsann! Då är det nog olika från ställe till ställe.

Precis som du säger borde reglerna vara lika för alla.

Man kan få något slags nödlån från socialen i väntan på utbetalning, men det lär inte vara en garanterad ”förmån”. Speciellt inte om det finns tillgångar som kan realiseras. Varför inte bespara sig den stressen?

Jo, att slippa ekonomisk stress är en stor anledning till att jag sparar och investerar. :innocent: