Hur stort bolån bör man ha

Vi bor idag i en 4:a i Stockholm men är intresserade av att köpa ett hus. Hus är dessvärre inte billiga i Stockholm och när jag räknar på det så skulle vi nog bli ”tvungna” att ta ett lån på ca 5 miljoner (+ 5milj i kontantinsats). När jag räknar på det så har vi råd med räntan, även om den skulle gå upp men samtidigt känns det helt sjukt att kanske behöva lägga 40k i månaden i bara ränta om ränta skulle sticka iväg till 8%. Har ni tips på hur man bör tänka? Vi har en bruttoinkomst i familjen på ca 140K och två små barn under 3 år.
Är det värt att belåna sig så mycket? Vi kommer aldrig kunna betala av lånet.

Ett lätt sätt att lösa ditt problem är ju att binda räntan på 10 år, det kan du göra till en ränta strax över 4 %. Då behöver du inte ligga orolig att den kommer skjuta iväg till 8 %

Med den fina inkomst ni har skulle jag då inte vara orolig.

2 gillningar

Nu blir det ju bara 33k i månaden vid 8 % ränta på ett lån på 5M och detta innan ränteavdrag.

Vi kikar också på att låna 5M till ett hus. Tyvärr har vi inte 5M i kontantinsats, snarare 1. Vår bruttoinkomst är ca 90k så det blir precis att låna 4,5x årsinkomsten för oss. Tycker det känns görbart. I ert fall slipper ni ju amortering tillochmed. I vårt fall får vi i nödfall börja jämka räntan eller ansöka om amorteringsfrihet om något går åt pipan.

1 gillning

Tycker inte det låter så farligt med era inkomster. Men är ni oroliga så gör som ovan föreslår. Lås räntan i 10 år och amortera någon miljon eller så under den tiden. 4% ränta och amortering 1milj/10år blir precis 20k/mån i början. Mindre allteftersom ni amorterar. Hur världen ser ut om 10 år är ju omöjligt att veta, men ni har då 4m i bolån och förhoppningsvis högre löner. Om det är värt det? Det kan bara ni svara på.

1 gillning

Tack för alla era tankar. Det känns mest helt galet att lägga så mycket pengar på boendet och särskilt låneränta. Jag tycker också att det är svårt att uppskatta vad det kostar att bo i ett hus samt vad kostar det att ha barn när barnen blir äldre? Man vill ju ha råd att åka på semester, barnen ska kunna göra diverse fritidsaktiviteter när de blir äldre osv.

Varför köper ni inte ett hus för halva priset?

Alltså längre ifrån stan

Om ni exempelvis köper för 7 miljoner istället så har ni 3 millar att göra kul saker för.
Det är 200k per år till barnen flyttat hemifrån

8 gillningar

Nej, välj ett billigare hus.

5 gillningar

Pendlingen till jobbet blir för lång om vi flyttar längre ut, detta tar tid från barnen. Detta hus ligger i ett “bra” område där vi gärna ser att våra barn växer upp. typ så. Det är ju dyrt att bo i Sthlmsområdet generellt sett.

2 gillningar

Ok då verkar det som ni tycker det är värt det.
Tänkte bara att det finns många orter inom 30-40 min från Stockholm.
Ofta snabbare än att ta nån buss typ från Nacka.
Nykvarn - 30 min
Gnesta - 30 min
Mariefred/Strängnäs - 35 min
Vagnhärad - 35
Enköping - 40 min
Etc

När du säger att bruttoinkomsten är 140K i månaden, är det då era samlade löner eller har du lagt till barnbidrag etc?

Du glömmer att I dessa orter måste du först ta buss till stationen och ofta buss/t-bana när du är framme i stan. Tror inte det finns någon “gratislunch” att hämta så att säga, men olika prioriteringar såklart.

3 gillningar

Jag tycker det låter hanterbart. Att lägga pengar på ett bra boende för familjelivet kan vara vad de flesta väljer att prioritera i den fasen av livet. Eller har ni annat ni också vill satsa på?

Och med en ränta kring 8% är antagligen inflationen väldigt hög (förväntad löneökning och urholkning av lånet).

2 gillningar

Först & främst grattis till en väldigt bra grund i eran ekonomi - bra jobbat! Vi har suttit och reflekterat över liknande frågeställning och försökt att komma fram till ett beslut.
I grunden har vi ganska liknande förutsättningar, hushållets bruttoinkomst ligger runt 136’000kr/månad. Dock en mindre kontantinsats på ca. 3.5 miljoner. Så husen vi tittar på ligger snarare runt 8-10 miljoner (det högre spannet skulle vi endast vara intresserade av om vi skulle lyckas öka våran kontantinsats).

Det är en ganska så olustig känsla som infinner sig när vi sätter oss ned för att räkna kostnader, det blir genast väldigt dyrt. Frågan vi ställer oss är också om vi är villiga att lägga så stor andel av våra löner på boende, eller om vi hellre vill lägga det på resor & upplevelser med våra barn.

Har inget bra svar, det är ni själva som måste avgöra hur ni vill allokera era inkomster. Är du rädd för höga räntor kan du ju alltid binda på längre tid, om det är just där skon klämmer så att säga.
Men vi avvaktar nog och funderar vidare. Lutar mer åt att köpa något billigare och använda pengar till nöjen & upplevelser istället.

Vi har en del bekanta i våran umgängeskrets som köpt relativt sett dyra boende, vid besök så har jag inte alls fått känslan av att det här är vad vi vill ha. Tycker snarare att jag fått en känsla av att man trots höga priser fått kompromissa på en del punkter. Vilket jag kan tycka är ganska trist, speciellt när man köpt dyrt och kommer ha relativt sett ganska dyra månadskostnader.

Mvh,

1 gillning

Vi har lån på 5,1milj, petade in 2,3 i kontantinsats.
90k i bruttoinkomst, en fyraåring och en till på väg.
Amorterar 2% för tillfället (snart 1%).

Som andra skriver här slipper ni amortera och har ni säkra inkomster är det inget problem.

Kör bara ! Det är ju ni med era 140k i månaden som har och fortsätter fucka upp ekonomin.
Men har ni med i kalkylen att ni också ska “renovera” det 2år gamla köket och badrummet ?
Om inte, så tar ni er kanske vatten överhuvudet…not.

1 gillning

Förstår nog inte riktigt vad du menar med att jag skulle ”fucka upp ekonomin”?

Höginkomsttagare som eldar på inflationen genom att fortsätta konsumera till vansinnespriser. Förstår inte varför vi svenskar går med på att ta oss lån upp över öronen trots att vi generellt är rika.

6 gillningar

Lustigt att ramla över denna tråd just idag. Vi har gått i liknande tankar länge och har just idag bestämt oss för att gå i mål med en husaffär som innebär 6,5 i lån och ca 5 i egen insats (ink alla avgifter och div uppfixning).

I korta drag har vi resonerat såhär:

  • Med vår nuvarande ekonomi klarar vi av att bära alla våra levnadskostnader ink sparande, semester odyl under dessa förhållanden. Räntor går som sagt att binda för att minska risk. Har räknat med en GNS ränta på 4-5%
  • Vi har testat alternativet att bo längre utanför stan till en rimligare peng, men det kostar då istället i tid från barn, vänner, träning och annat som är viktigt för oss. Långt mycket viktigare än pengar i det skedet vi befinner oss (två barn under 4)
  • Pengar har inget egenvärde för oss. Det är medel som ska användas för att leva som vi vill. I vårt fall prioriterar vi att maximera läge för att få ihop livspusslet på bästa sätt. Med stor sannolikhet kommer vi fortsätta tjäna bra och då kommer vi om kanske 10 år ha kunnat göra oss relativt skuldfria och levt precis som vi velat, där vi velat. Varför göra avkall på det för att samla pengar på hög?
  • I värsta fall kan man alltid sälja. Kanske med förlust, men knappast så illa att vi står barskrapade. Jag gör hellre dom tuffa prioriteringarna då, när det behövs, än nu när jag inte måste.

Ett plus i vårt fall som gör att jag sover lugnt om natten är att det finns möjlighet att hyra ut en del av huset som en egen lgh om våra kostnader ökar oväntat. Då kommer vi kunna rida ut tuffa tider utan att behöva sälja tänker jag. Men vi har inte behovet i dagsläget, så det är bara en extra försäkring.

Men allt detta är ju så extremt personligt. Min bästa kompis som har ungefär samma situation som vi har gjort det omvända valet och sover gott om natten i vetskapen att han inte har några stora lån och att dom låter barnen växa upp i lugnet på landet. Han går hellre ner i tid på jobbet för att kompensera pendlingen, vilket passar honom perfekt. Själv älskar jag mitt jobb och har svårt att växla ner men vill ändå maximera familjetiden - då kostar det.

Viktigast är nog bara att se till så man inte sätter sig i en ohållbar situation oavsett om det gäller tid eller pengar. Det kan vara ni avgöra.

Lycka till!

PS. Om du inte redan gjort det - läs boken Die with zero för att få lite bra perspektiv på synen på pengar, risktagande i olika åldrar osv . Den hjälpte mig till det här beslutet i alla fall :slight_smile:

4 gillningar

Hej!

Jag tycker inte att er idé är helt vansinning.

Vi har en bruttoinkomst på 125k och ett nybyggt hus med 6.8m i lån. Amortering på 2% (4,5 + <70) och ränta 1%. Nästa år vid den här tidpunkten har vi kommit under 4,5 och kommer att behöva binda om lånen. Vi räknar med en amortering på 1% och glädjeränta på 3%, dvs 17k i ränta och 5.5k i amortering och en totalkostnad innan ränteavdrag på 22.5k/månad eller 18% av hushållets bruttoinkomst.

Självklart tillkommer det ju en del kostnader med att äga ett hus, att ha barn och att leva sitt liv, utöver bolånekostnaden, så det måste man räkna in.

Om jag hade 5m i kontantinsats skulle jag försöka hålla mig under både 4.5 och 70% gränsen för att säkerställa att familjen också kan leva ett trevligt liv trots skenande levnadskostnader, men prioritera läget på den nya bostaden. Genom att hålla nere kostnaden för bolånet samt att inte använda alla sparade pengar som kontantinsats kommer ni att lyckas bra.

Jag skulle avvakta i dessa tider. Eller håll utkik efter prissänkningar på husen.

Många familjer har en ohållbar lånesituation. Vilket blottas nu.

Om räntorna håller i sig eller höjs under lång tid. Så kommer folk behöva sänka sina lån (flytta) och då till ett rabatterat pris.

1 gillning