Hur tänka kring bevara-värdet-hinken?

[JBo]

Fyra-hinkar-kalkylen öppnade verkligen upp ett nytt helhetsperspektiv på vår ekonomi, stort, stort tack! Även om vi redan visste att vi har en otroligt bra ekonomisk situation (främst pga. arv) så visade kalkylen detta mycket tydligare än vi tänkt oss.

Speciellt öppnades nya frågeställningar kring hur man bör hantera “bevara-värde-hinken” när den består av både huset och “mellan-risk” portfölj, med situationen med stort kapital bundet i bostaden, och då det verkar nu som att det inte rekommenderas att ha någon mellan-hink alls om man redan äger bostaden?

Har ni några generella tankesätt hur man bör tänka kring detta? Min tolkning är alltså att vi bör kunna bära större risk i aktier och utöka bolånet vid större utgifter till huset istället för att lägga in mer pengar i “mellan-hinken” för att täcka såna utgifter (t.ex. framtida renoveringar, ev. utbyggnad, måla om). Vi vill dock inte ta ut mer på bolånet och investera (pga. omständigheterna för arvet), även om vi förstår att det vore ekonomiskt smart.

Kort och “ungefärlig” sammanställning av situationen idag från kalkylen (par, 37 och 38 år, 1 barn för tillfället, enbart bostadslån inget CSN eller övrigt):

Totalt ca: 13 MSEK.

Buffert/periodiserad konsumption (ca 3%) - ca: 360KSEK

Bevara-värde (ca 73%) - ca: 9,5 MSEK, varav ca: 7 MSEK i bostad (ca: 15% belåning, låg belåning pga förskottsarv specifikt för investering i bostad; relativt nytt hus med inga stora renoveringsbehov) och ca: 1 MSEK i 60/40 portfölj med tidshorisont “vet inte när” (tanken för t.ex. nästa bil, framtida större resor, täcka kostnader för huset, nalla av vid dåliga börsår), resten inkomstpension.

Tillväxt (ca: 24%)- ca: 3 MSEK, barnspar, långsiktigt spar samt varav ca: 1MSEK premie+tjänstepension (100% aktier).

Lek - 0 SEK (noll intresse för detta).

I dagsläget investerar vi ca: 15KSEK per månad i tillväxthinken, amorterar såklart ingenting.

Vi har inga planer att sluta jobba eller att gå över till någon “stay rich” fas eftersom vi fortsatt är “unga”, även om en av oss skulle nog kunna tänka sig att sluta jobba tidigare (nettoinkomst för hushållet idag ca: 65KSEK).

[janbolmeson]

Grattis till en fin ekonomi!

Spontant tänker jag att det låter genomtänkt och sunt. Det man kan göra är att isf. antingen använda värdepapperbelåning i tillväxthinken via t.ex. Avanza.

[MPJ (Martin Johnsson)]

Som ni nog insett så har ni det bra tillsammans med relativt låg risk och därmed lite väl låg avkastning på ert samlade kapital, ni får arbeta mera för att få inkomster medans ert kapital vilar sig.

Det första man skulle titta på är om det är rimligt att ha en 60/40 portfölj eller om det vore bättre att ha den som en 100/0 portfölj i tillvästhinken istället, kanske som @janbolmeson är inne på även med viss portföljbelåning, idag har ni en låg belåning på ca 1 MSEK jämfört med totala tillgångar på 13 MSEK. Men detta är mest finlir.

Sen läser man mellan raderna att huset kommer från ett arv där det står att fastigheten/arvet ska vara enskild egendom vilket gör att man måste vara försiktig så att värdet av arvet inte “beblandas” med den gemensamma ekonomin. Det innebär att värdet och avkastningen som arvet genererar är enskild egendom, Om fastigheten är enskild egendom så är det rimligt att underhåll och förbättringar betalas av den som äger fastigheten och inte gemensamt, dessa kostnader skulle i ert fall kunna täckas av utökade bolån på fastigheten.
I nästa steg så skulle man kunna tänka sig att utöka bolånen på fastigheten och investera det på ett separat “Hus ISK” separerat från övrig ekonomi, så att fastigheten, bolån och “Hus ISK” tillhör arvet och är fortsatt enskild egendom. Skulle man exempelvis belåna fastigheten som är värd 7 000 000 kr till 50% och därmed slippa amorteringskrav och sedan investera dessa 3 500 000 kr i “Hus ISK” i exempelvis en global indexfond så bör de över tid generera i storleksordningen 7 % avkastning som är 245 000 kr/år, bolånen som man bör kunna få till 3% ränta kostar 105 000 kr/år, dvs man har “hittat” 140 000 kr/år, eller 11 600 kr/månad, som man kan betala underhåll, förbättringar och drift med. Skattemässigt kommer ISK beskattningen och ränteavdraget att i stort ta ut varandra. Man kan vända på det och säga att boendet som det är finansierat idag är över 10 000 kr/månaden för dyrt… Nästan lika stort som ert nuvarande sparande.

På ovan sätt kommer det förskott på arv inte bara finansiera köpet av fastigheten utan även underhåll och drift vilket givaren borde tycka vara en bra lösning.

Nu är jag inte expert i arvs eller familjerätt så jag skulle ta kontakt med bank och jurist för att titta på ett upplägg enligt ovan, även diskutera detta med testatorn.

[JBo]

Stort tack för inspel!

@MPJ - Det är (nog) ingen juridisk begränsning för arvet (vi äger bostaden), utan mer en emotionell fråga att inte investera förskottsarvet som var del av finansieringen på börsen som gavs av arvlåtarna i syftet av bostad, vilket för övrigt ledde till att vi bor i ett “drömhus” som föräldrar är minst lika glada för som oss, så allt är egentligen toppen från det perspektivet. Bostaden är värd ca: 8,4 MSEK där vi betalade 7,2MSEK kontant med en kombination av förskottsarv (från föräldrar, vilket också inkluderar värdet + vinsten från tidigare boende som också i sin tur betalades av förskottsarv) och ytterligare arv som kom med läglig timing (mor/farföräldrar). Med en lite längre utläggning landade vi logiskt på den här låga nivå av belåning genom en kombination av önskan om att arv gick till bostad och att vi köpte huset vid toppen av ränteläget 2023 (nån slags, dock lite obefogad, “rädsla” för KALP och stora lån i allmänhet). Sen gick räntan ner samtidigt som en oss fick ett större lönelyft pga. byte av tjänst, så då tog ekonomin ytterligare ett stort positivt hopp.

Då tar jag med mig att överväga en omfördelning av 60/40 portföljen och “räkna bort” det som var/är tänkt att täcka kostnader till bostaden som istället kan gå på utökat bolån vid behov, och att den här portföljen är mer för att “förgylla livet” under kommande 3-10 åren.

Resten får gå in i tillväxthinken (inkl. ev. värdepapperbelåning för de väldigt långsiktiga placeringarna såsom extra pension om ~30 år).

Tänker vi rimligt? (om än fortsatt defensivt…)

[MPJ (Martin Johnsson)]

Bra att ha rett ut så att det inte bör finnas några “arvsrättsliga” begränsningar i eran gemensamma ekonomi som man måste ta hänsyn till.

Jag tror att många i sin ekonomi är mest vana att jobba i resultaträkningen, dvs att inkomster och utgifter går ihop över tid, månad eller år, men är ovana att jobba med sin balansräkning, det vill säga sina samlade tillgångar och skulder. Därför är det ovant att tänka sig att man kan jobba med sin balansräkning, som jag anser är minst lika viktig som resultaträkningen. Det tar tid att inte bara lära sig hur det fungerar utan även förstå känslomässigt hur det fungerar, Låt det ta några år, redan att ha sammanställt sina tillgångar och skulder är ett bra första steg som många aldrig ens tar.

Jag tycker det verkar sunt att som första steg börja som du tänker att se över era finansiella tillgångar och sparande så att de inte är onödigt defensiva, och se vad som händer i kalkylen, hur påverkas exempelvis avkastningen på eget kapital (C196). Man skulle även kunna fundera på om beloppet som ligger i bufferthinken är rimligt, eller om delar av bufferten skulle flyttas till annan hink. Testa att se hur det ser ut i kalkylen innan ni ändrar något i verkligheten!

Sen kan man labba vidare i kalkylen med vad som skulle hända om exempelvis testar med en låg värdepappersbelåning, vad händer med (C196) och exempelvis med (C212) som är antalet årsbehov i kostnader som kapitalet bidrar med. Man behöver inte göra det i verkligheten utan bara torrköra i kalkylen.

När det gäller värdepappersbelåningen så föreslår jag att man ändrar vilken hink den tillhör och lägger den i bevara värdet hinken istället::

Min åsikt är att alla räntor som är i “bolåneliknande” dvs idagsläget en ränta på <4% för räntor med avdragsrätt och räntor <3% utan avdragsrätt ska läggas i bevara värdet hinken, andra skulder läggs i bufferthinken och ska betalas så fort som möjligt. För egen del ser jag ingen skillnad att belåna huset eller värdepappersportföljen.
Gör man som ovan så kommer VP belåningen att sänka bevara värdet hinken och kapitalet hamna i tillväxthinken, dvs tillväxthinken växer och bevara värdet hinken minskar.

Som sagt jag misstänker att ni känner att det är en ny värld som öppnar sig i er ekonomi som är ny och ovan, gör någon liten experimentresa i den nya världen de närmsta året, lär lite, förstå och få en känsla på hur det fungerar.