Första inlägget här på forumet efter att, som många andra, varit en aktiv läsare.
För att ge lite bakgrund och sätta allt i kontext är vi, jag och min sambo, boende i en liten etta, har god ekonomi (90.000 kr brutto tillsammans), avbetald bil och inga andra lån utöver CSN. Inga barn i dagsläget och vi bägge är under 30. Eftersom vi i dagsläget bor billigt har vi kunnat spara stora belopp av våra löner som har placerats i olika fond- och räntekonton, med viss investering i aktier. En buffert har satts upp för större oväntade utgifter (cirka 80.000 kr).
Under 2024 kommer vi flytta till nyproduktion, tecknades 2021. Avgift + lån kommer troligtvis att uppgå till cirka 25.000 kr innan ränteavdrag. I kalkylen om 25.000 kr ingår allt, även garageplats (1250 kr/mån).
Till vår fundering: Vår nuvarande bil har jag fått för cirka 7 år sedan (årsmodell -11, 26.000 mil i dagsläget. Cirka 11.000 mil när jag fick bilen). Bilen, som är av modell mindre har inte kommit med några lån. Jag har regelbundet bytt olja och filter samt gjort andra större arbeten både på verkstad och själv. Tidigare har jag pendlat med bilen till jobbet, men efter jobbbyte står bilen för det mesta på parkeringen. I dagsläget kör vi knappt 1000 mil per år. Bilen har, utifrån ingen inköpskostnad, varit extremt billig. Gåvan, om vi kallar det för det, är vi väldigt tacksamma för.
Bilen börjar dock bli allt äldre och om vi får barn känner vi att vi lär behöva en större och säkrare bil. Vi har i dagsläget sparat ihop cirka 80.000 kr för en ny framtida bil (detta är inte en del av någon buffert, investerade pengar i fonder) och avser behålla nuvarande bil i 2-3 år till (kommer jag nog aldrig sälja ;)). Detta sparande kommer de kommande 2-3 åren att fortsätta. Frågan är då, ska man följa hjärtat och köpa fabriksny bil i 400-500 tkr klassen (tro det eller ej: en Citroen) med ett större lån eller en begagnad bil där lånet är litet om inget alls i förhållande till det vi sparat för ny bil? Tänker exempelvis en Volvo V60 Diesel för 200-250 tkr. Har ni på forumet även råd kring hur finansiering läggs upp bäst, särskilt utifrån perspektivet att vi bor i den nya lägenheten i höst 5 år innan vi börjar leta hus.
Hmm. Vad som är vettigt beror på hur dyrt hus ni ämnar köpa senare. I de flesta större städer är hus dyra och kan dessutom visa sig behöva dyrt underhåll med lite otur. Jag skulle inte köpa dyr bil förrän ekonomin känns väl känd avseende boendet.
Dyr bil är klar Villhöver och går till mer än hälften på nöjeskontot. Helt ok om man prioriterar den roligheten.
Nån räknade ut att för ny bil kostar bränslet typ max 20% av dom totala bilkostnaderna ett antal år.
Vi var fattiga som kyrkråttor första 5 åren med högbelånat hus och sådär löner en period. En skruttig stor äldre kombi fick duga. Den rullade med en del strul hyfsat billigt och gick till skrot pga rost efter ca 7 år.
Högst personligt svar, det kommer alla svaren här vara.
Jag hade behållit nuvarande bilen tills barn är på väg och hade fortsatt spara på sparkonto.
Sen hade jag köpt en begagnad, mer passade, bil när barnet var på väg. Skulle aldrig köpa en ny bil. I mina ögon är det bortkastade pengar.
Själv kör jag en gammal toyota från 2012 som jag lämnat in på service varje år, aldrig har haft ett enda problem (inga reparationer), aldrig en anmärkning på en besiktning, alltid står i eget garage och kostar mig ca 15k per år totalt (försäkring, bensin, service, däck osv).
Jag har noll bilintresse. Kör väldigt lite. Har barn som är lite äldre (inga barnvagnar etc, även om det hade fått plats). Bilen har gått ca 7000 mil.
Så, jag ser ingen anledning till att byta.
Baserat på det så förstår man nog varför mitt svar är högst personligt. Jag ser beslut om min bil enbart utifrån två perspektiv: vad den kostar mig per år och om jag kan lita på den.
Om den skulle börja rasa och kosta mig pengar eller om jag inte skulle våga köra den till en flygplats för att jag tror att den kommer rasa på vägen, så kommer jag byta. Förhoppningsvis är det jag som kör bilen till skroten, om många år. 10 till? Håller tummarna.
Räkna på båda alternativ och fundera på om det är värt pengarna helt enkelt. Tycker folk som inte ens är intresserade av bilar ofta lägger märkligt stor del av inkomsten på bil.
Har lättare att förstå mig på en 20åring som lägger varenda krona på en häftig BMW och får käka gröt 3 gånger om dagen. Han njuter i varje fall av bilen.
