Hej!
Jag är en ung kvinna som arbetar på heltid och behöver ha bil för att pendla. Jag har tidigare haft bil genom jobbet för ett väldigt förmånligt pris men tyvärr ska detta upphöra nu. Jag har tittat runt lite och har hittat några bilar varav jag fastnat lite extra för en.
Då bilder är ett av mina största intressen så går det att finna mycket glädje i körning, bilmärken, kvalitet osv. Men uppenbarligen kostar ju exklusiva bilar mer.
Jag har kommit fram till att bilen jag tittar på kostar mig totalt 8000kr/månaden (Billigt i förhållande till andra bilar av samma modell) där ingår både fasta och rörliga kostnader för innehavet av bilen och sträcker sig över en 2 års period (leasing).
Min månadslön varierar mellan 22-34 tusen och har boendekostnad på ca 1000kr/mån. Utöver detta inga fasta utgifter. Då jag fortfarande är ”ung” vill jag såklart försöka få till både långsiktigt sparande samt pengar för andra skojigheter.
Hur ska man resonera gällande pengar kontra glädje/intresse? Kan det vara värt att unna sig denna upplevelse under 2 år eller är det hel korkat?
Skulle behöva höra andras resonemang, tack på förhand!
Detta är alltid en svår avvägning tycker jag. Vad som gör en glad/sätter guldkant på tillvaron vs. kostnaden av det. Just i detta fallet tycker jag 8k/mån i två år låter mycket för en bil. Blir 192000kr just för själva leasingen.
Jag hade personligen siktat på en bil med lägre månadskostnad. Du har ju som du skriver ett behov så bilen behöver du oavsett. Men säg att du istället får tag på en fin bil i dina ögon för typ 5k/mån. Då har du sedan 3k över som du exempelvis skulle kunna månadsspara i fonder/aktier istället. Så hade jag nog gjort. Att Försöka hitta en fin bil som möter mitt intresse och samtidigt fyller behovet, men för ett lägre pris som ger utrymme för ett sparande som kan ge eventuell guldkant längre fram också
Min första tanke är att om du behöver fråga här i forumet om det är rimligt att lägga dessa pengar på en denna bil så finns det ju något i dig som upplever att det kanske är lite väl och tvekar.
Jag själv tycker det låter helt vansinnigt. Du skulle lägga mer pengar på en bil än vad en del gör på boende. Visst har du ett “intresse” för bilar och det har jag med, men har du frågat dig vad det egentligen är för intresse du har gällande bil? Gillar du tanken av att synas med bilen och vad det kan ge för “effekt” eller vad är det för intresse du egentligen har i bilar?
En till liten varningssignal jag skulle tänka på är att du i dagsläget betalar 1000 kr/mån(?) för boende. Kommer det fortsätta och vad skulle hända ifall du helt plötsligt behöver ta på dig en mer normal boendekostnad? Kan du bära både den nya hyran och bilens kostnad? Eftersom det är leasing du kollar på är det viktigt att du vet att du kan bära denna kostnad under hela leasingperioden då det inte är optimalt att bryta i förtid.
Om du får ut mellan 22-34 tusen kr i månaden skulle bilen äta upp mellan 23-36% av din disponibla inkomst. Där hade jag börjat tänka om.
Tack för de klocka tankarna. Ja 1000kr/nån för boendet är väldigt billigt. Det beror på att jag bor i ett mindre hus/lägenhet på föräldrarnas tomt😊. Så det är också lite därför överväger en lite dyrare bil nu medans man i stort sett inte har några andra utgifter.
Det jag gillar med bilar är lite svårt att förklara det är liksom det mesta, att åka på bilträffar, ett sätt att umgås, prata om andras val av fordon, men även när man kör, ljudet, känslan. Men ja, som du säger det är sjukt mycket pengar och en dålig investering sett ur det ekonomiska perspektivet.
1000 kr/mån i boendekostnad är väldigt subventionerat av dina föräldrar.
8000 kr/mån är mycket pengar att lägga på en ”fin bil”. Framförallt när man har begränsade inkomster och kanske inte riktig ”behöver” en fin bil.
Nu kommer min tanke: Vad tycker dina föräldrar? De subventionerar ditt boende och du väljer då kanske att lägga mycket pengar på en (onödigt dyr/fin?) bil. Indirekt kan man ju då säga att de subventionerar din fina bil…
Vi har två döttrar 19/22år. OM/NÄR vi väljer att subentionera deras boende. Då vill vi nog att de försöker ”hålla i pengarna” i övrigt också. Dvs att de försöker leva hyfsat snålt, spara lite och komma igång med vuxenlivet på egna ben. Skulle nog skava inombords om de då valde att lägga ”onödigt mycket” pengar på ”fin” bil.
MEN jag har också varit ung, slängt pengar på fina prylar och gillar bilar! Så jag förstår lockelsen att det känns som NU eller aldrig! Tycker i alla fall att du resonerar sunt som funderar på det OCH att du konstaterar att det innebär en finare bil än vad behovet kanske kräver.
Tanke: med ett stort bilintresse - kan det vara en möjlighet att byta upp dig genom ett x antal bra bilaffärer? Många som gör så inom sin hobby, köper och säljer dyrare. Hela vinsten återinvesteras i nästa objekt och ett par år senare sitter du där i din drömbil utan att ha lagt in mer pengar under resans gång.
Ps. Saknar helt bilintresse och tycker 8000kr är vansinnigt mycket. Särskilt i förhållande till din lön.
Jag tänker som så att du kanske vänjer dig omedvetet vid en “dyrare” livsstil om du väljer bilen för 8000kr/mån. Lättare att byta upp sig än att byta ner sig. Även om du endast nu betalar 1000kr/mån i hyra, lägg till ex 5000kr till tankemässigt samt en summa varje månad till buffertsparande och därefter ta ställning till om du klarar av att bekosta en bil för den summan varje månad.
Ponera att huset/lägenheten inte hade hyrts ut till dig utan någon annan utanför familjen. Vad hade det kostat då?
Jag hade nog börjat med att ”göra rätt för mig” och betalat en marknadsmässig hyra innan jag hade övervägt att köpa eller leasa en dyr bil. I synnerhet om det finns andra syskon vars boende inte ”subventioneras” på samma sätt.
Du kommer sannolikt ändå ha goda möjligheter att spara ihop till en vettig bil om du vill.
Vad för sorts bil pratar vi om? Vill du inte hellre äga om du är så intresserad?
Ett förslag är att börja med en billig bil som får jobbet gjort, lägga undan mellanskillnaden och köpa din drömbil när du har råd. Då kommer du uppskatta den mer.
Jag som haft ett bilintresse på nivå motsvarande beroendesjukdom skulle aldrig någonsin få för mig att leasa en bil! En bil som man leasar blir svårt att modda, köra med på stripp och/eller bana samt liknande.
Jag har förvisso i livet haft en period då jag lade i snitt 2-3 gånger boendekostnaden månadsvis på mitt bilintresse, men då bodde jag ändå i egen villa…
Vad du lägger pengar på är så klart upp till dig, vill helst inte moralisera kring det. Men jag vill påpeka att du med ett leasingavtal binder upp dig till en stor utgift länge. Det här i ett skede i livet då mycket kan hända. Det jag försöker säga är att om du landar i att köpa fin bil nu, överväg att finansiera det annorlunda så den är lättare att bli av med om det behövs.
Förlåt om jag är lite hård nu, men ibland måste man se sanningen i vitögat. Du nämner i starten att du är en ung kvinna som arbetar heltid.
I mina ögon faller du snarare under kategorin bortskämt barn. Dina två planer, om att kombinera långsiktigt sparande samt parallellt med detta lägga minst 8000kr/månad på onödig konsumtion går inte ihop.
Din ekonimi går såklart ihop, men du sumpar en väldig unik chans i att få en kanonstart på din privatekonomiska resa. För rent krasst, dina föräldrar subventionerar dina boendekostnader något enormt. Helt unik möjlighet till att starta ett fint sparande som ditt framtida jag kommer att tacka dig för.
Att då istället spendera bort en absurd mängd pengar på onödig konsumtion är bortom min förståelse, samt den brist på respekt (som det signalerar till mig) gentemot dina föräldrar…
Det här låter onekligen som början på en väldigt ond spiral, när du flyttar ut och ska starta ditt egna liv. För den boendekostnaden du har nu, den hör inte hemma i det verkliga livet. Så om du redan nu prioriterar onödig konsumtion, så har jag svårt att se hur du ska börja tänka mer logiskt sen.
Det värsta misstaget ekonomiskt jag gjort var att köpa en häftig bil när jag var ung. Brände så otroligt mycket pengar på det och mådde dåligt över att det kostade så mycket, kunde inte njuta av bilen alls.
Det värsta beslutet ekonomiskt för din framtid är att leasa en bil för ca. 200 000 kr utspritt över 2 år.
Det absolut bästa valet du kan göra som ger dig en fantastisk framtid är att lägga alla pengar i Lysa och låta de ligga där och växa. Börja studera något som intresserar dig och flytta till en studentstad och fixa enkelt studentboende, är lättlöst i typ Linköping, Växjö eller Luleå till exempel.
Bam, dina pengar på Lysa har växt under många år när du studerar, du har haft en fantastisk tid på universitetet och du har nu en insats till din första lägenhet.
Även jag hade med mig ett stort motorintresse hemifrån. Många år senare är nu intresset fortfarande kvar även om det tar sig inte till uttryck på samma sätt som då.
Ingen idé att gråta över spilld mjölk, men hade jag fått leva om de glada åren från mitt första riktiga arbete hade jag med facit i hand spenderat mycket, mycket mindre pengar på fordon. Även jag bodde då hemma, och hade visserligen redan på den tiden en så att säga högre hyra än TS men la ändå ner merparten av min lön på fordon av olika slag.
Tyvärr satte inte mina föräldrar ner foten ordentligt utan var så att säga snarare anhängare av mer eller mindre “fri uppfostran”. Resultatet blev att jag knappt sparade undan några pengar alls från de åren av mitt liv där jag i teorin i stället kunnat haft en oerhört hög sparkvot. Det här misstaget kommer jag inte låta mina egna barn göra.
Så jag förstår lockelsen att det känns som NU eller aldrig! Tycker i alla fall att du resonerar sunt som funderar på det OCH att du konstaterar att det innebär en finare bil än vad behovet kanske kräver.
