Som rubriken lyder. Jag har pga långtidssjukskrivning 0kr i KALP, bolånet är ca 215 000kr (1/5 av bostadens värde). Tidigare hade jag allt sparande i Nordea och lånet bundet till 1,21%. Snart löper bindningstiden ut.
Nu är jag guldmedlem i LF Skåne, men majoriteten av pengarna är placerade i Lysa, Savr och Avanza. Ganska kasst förhandlingsläge alltså 
Jag ska börja arbetsträna till våren, men oklart om jag någonsin kommer upp i/kan klara heltid och har ca 35 år kvar till pensionen. Mina investerade pengar tänker jag gör bäst nytta att få fortsätta växa till sig då framtiden är oviss.
Olika scenarion: Nöja mig med obundet lån då räntan i dagsläget är ganska ok, hoppas komma upp i tillräcklig KALP för att kunna flytta tex till hypoteket.
Binda till sämre ränta, men slippa fundera medan jag försöker återgå i arbete, med risk att mina investerade pengar minskar och jag definitivt inte bör plocka ut dem, men räntorna är än högre när det är dags att förhandla om - och min KALP ev fortfarande är för låg.
Att betala av lånet är inte aktuellt. Jag har möjligheten, men med tanke på att jag enbart betalar ca 220kr/månad i ränta (och 1/3 kommer väl tillbaka på deklarationen?) och oviss inkomst längre fram känns det bättre att låta de investerade pengarna fortsätta växa (och riskera att värdet går ned men inte röra dem då heller) för att ha någon sorts trygghet längre fram.
Finns säkert fler scenarion.
Spontana tankar? Tips att tänka på? Och vad kan vara rimlig ränta att acceptera?
Omöjligt att sia om räntorna längre fram kanske, och jag vet inte hur lång tid det kan tänkas ta innan jag ev börjar närma mig tillräcklig KALP. Jobbar som förskollärare så behöver ju komma upp i ganska många procent för att ha tillräcklig KALP…