Jag tycker att diskussionen har kommit långt och mycket har sagts, men jag vill även ge mitt egna perspektiv då det skiljer från vissa här. Själv har jag ett barn och har valt att inte teckna en barnförsäkring.
Sammanfattningsvis tycker jag så här: Ersättningsbeloppen är för låga, avgifterna för höga och risken att råka ut för en på riktigt allvarlig skada/sjukdom för låg för att motivera en barnförsäkring när man är som i min familjs situation, d.v.s. har kommit en bit på vägen mot FIRE. Istället bokför jag den imaginära försäkringsavgiften mentalt som sparande då vi kan spara hela barnbidraget. Om jag får fler barn kommer jag att behöva värdera om läget utifrån vilken ekonomisk situation vi befinner oss i då.
Jag har själv varit försäkrad av mina föräldrar och haft användning av den en gång när jag var med om en olycka som orsakade ett ärr stort som en handflata men på en plats som går att täcka med kläder. För detta fick jag en ersättning på under 2 000:-. I mitt tycke var det ett så lågt ersättningsbelopp att det lika gärna hade kunnat kvitta.
Jag är i grunden ganska negativt inställd till försäkringar då det är en produkt som ett företag ska tjäna pengar på, och försäkringskollektivet därmed ska förlora på. I mitt tycke lite som ett “negativt” lotteri; några deltagare kommer “vinna”, de flesta förlora och den som ger ut lotterna garanterat gå med vinst. Det finns bolag som hävdar att de ger återbäring på sitt överskott, men en overhead-kostnad kommer alltid att finnas.
För mig har det egna tillgängliga kapitalet varit den avgörande anledningen att avstå barnförsäkring, d.v.s. jag upplever att min familj har det redan tillräckligt gott ställt för att kunna hantera de situationer en barnförsäkring täcker. Vi har under många år arbetat mot FIRE, har fortfarande långt kvar men tillräckligt för att kunna hantera även lång frånvaro från arbete. Vi bor i Sverige och här finns (än så länge) en hyfsat välutbyggd välfärdsmodell, alltså är det kapital vi behöver vid en oväntad händelse mer begränsat än om vi bott på en plats med lägre grad av välfärd.
Om jag frågar mig själv vad det värsta är som kan drabba min familj är det saker i häraden: Jag och min fru dör, vårt barn dör, vårt barn drabbas av en invalidiserande skada/sjukdom.
-
Dör jag eller min fru är mitt antagande att vårt barn kommer ärva vår kvarlåtenskap och samhället kommer ta omhand om henne så att hon får nya vårdnadshavare. Där ser jag ingen nytta med ytterligare pengar från en barnförsäkring när hon redan kommer att få ett par miljoner. Det skulle i så fall vara att denna är styrd så den utbetalas månadsvis livsvarigt, en klumpsumma som arv kommer sannolikt vara svårt för vår dotter och hennes nya vårdnadshavare att hantera.
-
Dör min dotter kommer jag att påverkas på en mängd sätt. Sannolikt kommer både jag och min fru att behöva ta en tids sjukskrivning för att bearbeta de akuta känslorna som kommer att uppstå. Men inte heller här skulle mer pengar göra någon särskilt stor skillnad. Jag har inte lusläst alla försäkringsbolags villkor, men ett försäkringsbolag verkar betala ut 50 000:- som ersättning om ett barn går bort. Vad för skillnad gör det på marginalen för en familj som har ett par miljoner i fritt kapital?
-
Drabbas vår dotter av en invalidiserande skada/sjukdom är jag och min fru beredda att överge vårt mål om FIRE och istället tillägna vårt barn den inkomsten som kan komma av det. Där skulle en barnförsäkring kunna möjliggöra att vår dotter både får en skälig ekonomisk levnadsstandard och att jag med fru även fortsättningsvis kan ha som mål att gå i tidig pension. Här är den punkten där jag kan se en möjlig framtida sårbarhet om vår familj växer med fler barn. Då kommer jag att behöva värdera om mitt beslut om barnförsäkring utifrån premissen; vad händer om flera barn blir allvarligt skadade/sjuka, kommer vi att kunna försörja dem/oss med vårt kapital?
Vi har alltså över tid inga personförsäkringar i min familj. De försäkringar vi har och som jag anser att vår familj därmed inte har råd att klara förlusten av är: hemförsäkring, bilförsäkring (lagkrav), arbetslöshetsförsäkring (risken är låg för arbetslöshet, men avgiften också hyfsat låg).
I min familj sparar vi hela barnbidraget, utöver det en fast summa per månad med FIRE som mål. Därefter sätter vi av för planerade framtida utgifter: ny bil, renovering, den kvartalsvisa elfakturan osv. Resten går slutligen åt till inköp av mat, kläder, leksaker och hobbyprylar, så i min mentala bokföring kan jag spara hela barnbidraget som en konsekvens av att jag inte har överförsäkrat mig och min familj. Men visst, i ärlighetens namn hade jag nog inte vridit ned barnsparandet med försäkringsbeloppet om min fru krävt en barnförsäkring, istället hade det blivit mindre avsatt till nästa takbyte, ommålning osv.
Till sist vill jag också säga att det finns situationer då jag anser risken vara så påtaglig att en försäkring blir värd sitt pris även för mig. Jag arbetar som officer och har varit på flertalet utlandsmissioner. Få svenskar har dött i tjänsten de senaste 20 åren, men siffran är inte noll och döden har alltid känts mer närvarande i länder med mer sand än skog. Risken att dö känns helt enkelt betydligt mer påtaglig när det finns någon som aktivt arbetar för att ha ihjäl mig. Jag har också varit i situationer där kollegor (svenska/utländska) sårats och stupat, andra har kommit hem med skador, psykologiska trauman och PTSD. När jag åker utomlands tecknar jag försäkring genom mitt fackförbund då de avtalen även gäller områden där väpnad konflikt råder.