Vad är det som säger att det per automatik effektiviserats eller går mot rätt håll för att vi investerar i något?
Inget, om inte ägarna (investerarna) vill det.
Tack för svar, bra summerat. Det är punkt två som oroar mig väldigt mycket.
Jag brottas med detta också. Men jag försöker dra mitt strå till stacken på privatkonsumtionsplanet och har en stor lekhink med “greentech” som ett försök att balansera.
När det gäller mer makroekonomiskt kring den där punkten om t ex mattillgång så tror jag även där på fortsatt ändrat beteende. Om vi (well, inte jag i princip) som individer slutar slänga mat och istället fokuserar på produktion på fler ställen och sansar globaliseringen i den frågan, så får vi en stabilare tillvaro. Detsamma gäller ju även vissa andra varor, som IC-bristen visat prov på.
Men frågan om evig tillväxt då? Ja, det tror jag på i stort sett. Men det måste inte för den skulle innebära fler prylar tillverkade av ändliga resurser och med skitig el.
2 gillningar
Skulle ha formulerat min initiala fråga lite mer genomtänkt, ber om ursäkt för det. Jag känner bara mig hopplös inför framtiden.
Ser det lite för svart och vitt. Hoppas på att matproduktion går mer grönt (kanske skulle satsa på mer inom detta) och vår konsumtion blir mer cyklisk. Får hålla hoppet uppe att vi reder ut detta. 
1 gillning
Jag tror att det som är viktigt att tänka på här är de stora övergripande utvecklingslinjerna, inte enstaka händelser eller enstaka företag. Det kan förstås gå att försöka hitta företag som potentiellt gynnas men risken med detta är såpass stor att det bör betraktas som ren spekulation.
Vissa regioner kommer att drabbas hårdare av klimatförändringen. Undvik att satsa pengar i dessa. Det borde t.ex. handla om mindre mogna marknader i varmare delar av världen samt regioner med så kallat medelhavsklimat. Detta finns på fler ställen än runt medelhavet.
Vissa länder satsar stora resurser på klimatanpassning t.ex. Kina. Det kommer sannolikt göra stor skillnad.
När det gäller indexfonder så har de i sig en stor riskspridning. Det är osannolikt att klimatförändring skulle göra dem till ett sämre val.
En uppenbar risk kopplad till klimatet är att förändrade värderingar eller förstörda reala tillgångar kan slå mot banksystemet. Riksbanken har något uppdrag att titta på detta i relation till sotigare havsnivåer och svenska fastigheter. Det här är dock en väldigt liten och smal bit av den totala kakan. I andra länder finns jordbruksmark, turistområden och stora städer som kan drabbas hårt. Detta kan slå mycket hårt mot olika länders ekonomi.
2 gillningar
Hur ställer du denna forskares slutsatser i relation till andra forskare? Jag säger inte att han har fel i sina slutsatser men att andra forskare kommer fram till att produktivitet riskerar att sjunka kraftigt (Solomon Hsiang på Berkley bland annat).
I en rapport tar han upp riskerna för ökade konflikter ( Quantifying the Influence of Climate on Human Conflict) och i en annan den minskade produktiviteten.
Där finns lite kommentarer rörande ämnet.
Jag personligen har otroligt svårt att veta vad jag ska tro. Generellt bygger mycket i samhället på vad forskare kommer fram till med just med klimatet verkar vi inte vilja lyssna på vad den stora majoriteten verkar komma fram till.
4 gillningar
När det gäller den här frågan generellt är det en väldigt vettig idé att läsa någon/några klimatkurser. Det finns många sådana med olika inriktning. Det är rent krasst så att vi har massor med yrkesverksamma biologer, ekonomer, stadsplanerare med flera som har mycket erfarenhet men saknar kunskap om klimatförändring. Av den anledningen är utbudet av kortare ”kompletteringskurser” stort, inte minst i form av så kallade MOOC-kurser.
Att enbart hänga upp sin bild av saker på det som skrivs i media innebär att missa mycket. För att kunna göra egna analyser av saker underlättar det med den här typen av kunskap. När det gäller ”traditionella” finansiella nyckeltal och liknande är marknaden i någon mening rationell. När det gäller mer asymmetriska risker är kunskapsläget mer blandat. Det är inte omöjligt att som ”amatör” göra rimligt korrekta bedömningar.
3 gillningar
När jag nu googlade hittade jag denna rapport som bland annat Hsiang varit inblandad i, som också förutspår en ekonomisk effekt som är fullständigt trivial jämfört med förväntad tillväxt under samma tidsram. Men jag är mest inne på David Friedmans linje att estimaten är så osäkra att vi inte ens vet om effekten av uppvärmningen kommer vara positiv eller negativ.
2 gillningar
Ja, det verkar vara rätt spridda skurar mellan olika rapporter. Det verkar dock vara USA isolerat vilket iofs är en stor del av marknaden. Läser man i rapporten verkar de dock inte direkt säkra på sina egna prognoser.
Looking instead at per capita GDP impacts, Kahn et al. (2019) find that annual GDP per capita reductions (as opposed to economic costs more broadly) could be between 1.0 and 2.8 percent under IPCC’s RCP 2.6, and under RCP 8.5 the range of losses could be between 6.7 and 14.3 percent. For context, in 2019 a 5 percent U.S. GDP loss would be roughly $1 trillion.
There is, of course, substantial uncertainty in these calculations.
För mig är den sista meningen lite forskarsättet att skriva ”Vi har egentligen inte en jävla aning” vilket är lite där jag landar i mina tankar också.
De verkar vara rätt överens om att det är den fattiga delen av världen som kommer drabbas hårdast. Fler dödsoffer, lägre tillväxt och ökade effekter av klimatförändringarna. Det bör väl därmed vara rimligt att effekterna ekonomiskt kanske inte slår för hårt.
Ekonomiskt verkar frågan vara uppe för debatt - rent miljömässigt verkar forskarna (som jag tolkar det) rätt överens att det ganska klart är en dålig affär.
Jag personligen tror den rika delen av världen gasar tills vi drabbats personligen på olika sätt. Frågan är nog bara hur och när det sker.
2 gillningar
Om ekonomiska skadan av klimatförändringar vore fullständigt trivial så skulle även övriga skador vara det.
Har du testat ChatGPT?
Enkelt, en kris så allvarlig att vi har både matbrist och vattenbrist ger en person med fysiskt guld möjligheten att köpa vad han önskar, må vara från de som har mer än de behöver eller på svarta börsen. I en sådan extremt allvarlig kris kan vi antingen ställa oss i matkön med statliga matkuponger eller köpa vid sidan om och betala med något som säljaren accepterar som betalmedel, fysiskt guld eller silver. Om CBDC redan introducerats så behövs inga matkuponger, dina digitala kronor kommer endast att tillåta köp av viss typ av varor och till ett bestämt max värde, d v s din tilldelning av dessa varor, inget mer. Det kommer att ske ett enormt fifflande med mejeriprodukter, bröd, fisk, ägg, kött, grönsaker, alkohol etc. Vi kan dessutom räkna med smugglande av varor från grannländer som exempelvis Polen och de vill inte bli swishade digitala kronor utan istället något de själva kan använda i andra hand. Däremot tror jag inte att vi kommer att drabbas av vattenbrist i Sverige, vi är lyckligt lottade i det hänseendet. Dessutom behöver inte en kris gå så långt att det blir matbrist innan guldet visar sin styrka.
Litegrann, hurså?
Tack för svar allihopa, väldigt intressant att se vad andra tycker och utmana mina egna assumptions!
Jag förstår argumentet för guld som ju överlevt som betalningsmedel genom historien. Men kommer krisen på riktigt kan vi nog inte räkna med att en glimrande metall räddar en.
Jag är redo att plocka fram mitt guld för att se till att jag och min familj mår bra i den kommande krisen oberoende av dess typ, styrka och omfattning. Det gäller inte bara mat utan mycket annat.
Jag gissar att i en situation där samhället kollapsat så totalt kommer du, om nu guldmynt skulle bli den nya ’valutan’, även att behöva våldskapital i någon form för att skydda dina mynt.
3 gillningar
Det är möjligt, beror nog mest på vana, förberedelse och beteende.