Denna tråd handlar om en bekant till mig, alltså inte om mig själv. Samtidigt är ämnet generellt så säkert kan fler ha nytta av olika råd. Jag hoppas kunna visa tråden för den det berör och jag vore därför tacksam om språkbruket kunde hållas iallafall någorlunda respektfullt. Jag är särskilt intresserad av råd från dig som gjort en liknande resa själv eller som sysslar med rekrytering, i en eller annan form.
Personen i fråga är i 50-årsåldern och jobbar hos en offentlig arbetsgivare med tillståndsfrågor inom området miljö. Hen har jobbat rätt länge på samma ställe, för länge skulle jag säga. Fortfarande tänker jag att det borde finnas möjlighet att vända karriären rätt, alltså att söka nya/andra tjänster internt eller externt. Det kunde även inkludera att byta område även om det då inte skulle gå att göra någon riktig karriär inom det nya/relaterade området.
Hittills har personen främst sökt väldigt snarlika tjänster inom ett begränsat geografiskt område. Dessa ansökningar har ofta lett till intervjuer men inte hela vägen fram. Området som sådant är ganska statiskt. Det är starkt kopplat till politisk konjunktur och det finns ingen riktig tillväxt som gör att folk generellt gör karriär och söker sig vidare. Tidigare har det här beteendet kunnat förklaras av att personen haft yngre barn som behövt hämtas och lämnas. Nu gäller inte denna förutsättning mer. Personen har en utbildning som är relaterad till området men är inte civ. ing. eller något “tyngre” med teknisk inriktning.
Jag letade nyligen fram några olika annonser till personen i fråga och skrev så här:
"Poängen med de här annonserna är inte att söka en viss bestämd tjänst utan att ta kontakt och reda ut vad som behövs för att lämna den ”passiva” tillvaron. Istället för att sitta och vänta på en viss sorts tjänst på en bestämd plats behöver du ta kontroll över utvecklingen själv. Det verkar tydligt att delar av miljöområdet har framtiden för sig. Det renodlade myndighetsarbetet fokuserat på MB hör rimligen inte dit.
Om du ska kunna rätta till karriären behövs något annat än att sitta och vänta på färdiga möjligheter.
Essensen av min egen karriär så långt är att initialt ha valt en dålig inriktning som ledde ingenstans och därefter ha vänt skutan rätt. Även om min nuvarande roll hypotetiskt skulle försvinna pga. nedskärningar har jag en rad nya erfarenheter som skulle kunna leda till nya jobb/roller. Just nu är det inte så aktuellt men det känns som en betydande trygghet. Att bara sitta med en enda grej och hoppas att det just där ska dyka upp skräddarsydda möjligheter framstår för mig som en dålig strategi.
Jag har flera kollegor som ”hoppat av” det tåg jag sitter på nu och har fått väldigt spännande roller, inom både privat och offentlig verksamhet. Att det skulle bygga på att de gjort en exakt grej i X år stämmer inte. När jag sett deras nya imponerande titlar har jag ofta tänkt att “jag visste inte att den personen kunde något om det”. Sannolikt handlar deras framgång mer om personlig attityd och en bredare typ av kunskap. Det där tekniska kring hur man gör en viss grej lär man sig sedan, i den nya rollen.
Att du har en tydligt proaktiv inställning och frågar om vad som behövs istället för att sitta och vänta är alltså värt massor. Att sitta och vänta är en regelrätt dum strategi."
När jag tidigare försökt få personen att ta sig i kragen har det hetat typ att “det går inte, det är svårt, jag orkar inte” och liknande saker. Min bild är att just detta är kärnan i problemet, inte formella meriter, utbildning eller något annat. Att dissa personen på grund av denna något sunkiga attityd är förstås möjligt men jag är alltså intresserad av erfarenheter där någon i mogen ålder gått från något liknande till att hitta ett jobb som känns roligt att gå till varje dag, där man lär sig nya saker, där “the sky is the limit” så att säga. Notera att detta inte avser någon markant tjusig tjänst utan en helt vanlig tjänst vore fullt tillräckligt, bara inom något område som inte är trögt.