Ja golvvärme generellt
Krypgrund!
I vårt förra hus hade vi cementrör som vi bytade i samband med renovering. Mellan två sektioner hade det flutit in cement så det var en liten pigg i röret som orsakade stopp hela tiden.
Det beror på byggår och material. Några material har visat sig ha mycket kortare livslängd än man först trodde när de installerades. Det värsta är den vita pvc-plasten som användes för avlopp under miljonprogrammet fram till 1973. Den blev snabbt spröd. Stoppar man ner en kamera och petar lite så går det hål som i tunt äggskal. Då är det bara avlagringarna som håller ihop röret.
Är rören 20-30 år gamla så är det dags att fräsa bort avlagringar och inspektera med kamera.
Ja absolut! Ingjuten golvvärme är ju inte toppen ur ett renoveringsperspektiv. Men om det är ett enstaka badrum eller liknande är det kanske lite bättre iaf. Då håller det sannolikt minst lika länge som tätskiktet i badrummet och då är det ändå totalrenovering.
Kan bidra lite till konversationen iom mitt yrke.
Generellt gäller detta för stammar:
Vid 50 år bör de ses över rent teoretiskt om de sköts om bra då byggnader dimensioneras för en livslängd på 50 år. En sådan översyn utförs 99% av gångerna genom att sondera/filma hela stammen för att kolla efter skrickor, rätt fall, rost och/eller kalkuppbyggnader etc. Denna sondering kan visa allt från “stammen är i nyskick” till “spolar du en gång till spricker det”. Stammens skick beror väldigt mycket på vattenkvalitet, hårdhet, material, vad den används till samt ålder. Det är dock att rekommendera att när stammen börjar vara uppemot 20-30 år så är det befogat att göra en sondering vid jämna mellanrum i samband med att stammen spolas vilket bör göras i regel vart 5e år. Då kan en sova rätt så lugnt att en inte kommer vakna upp en dag med svartvatten fulla huset eller grunden. Det är sällan en stam går sönder tvärt på en handvändning. De fall de gör det sker det oftast i en rörkoppling mellan två plaströr där det t.ex kommer vatten i mycket höga hastigheter och “slår ur” röret från kopplingen. Sprickor etc sker långsamt över tid genom t.ex rost, kalkuppbyggnad, att plasten i röret torkar pga åldern och/eller att den stått relativt oanvänd över lång tid m.m.
Måste stammen åtgärdas är det lite beroende på hur den är utförd samt konstruktion runtom. Har ni torpargrund där stammarna är lättillgängliga så byts de i regel ut helt och hållet till nya, brukar inte vara superdyrt. Har ni platta på mark med stammen under eller i betongen är vanligast i dagsläget att göra en sk “re-lining” där ett VVS-företag kommer och skjuter igenom en fiberstrumpa som är behandlad med en speciell plastmassa på insidan som härdar efter ett tag. En re-lining går dock endast att göra några gånger då det minskar rörets dimension vilket innebär att tillslut blir röret för trångt. Om hela stammen måste bytas och den är t.ex ingjuten i ett bärande betongbjälklag så är det en mycket stor och kostsam procedur då en entreprenör måste göra en mycket kontrollerad bilning för att ej kapa all armering i det befintliga bjäklaget. En sådan renovering är en av de dyraste sakerna en kan göra i ett hus.
Jag personligen har projekterat ombyggnader av fastigheter som är från 1830-talet där gjutjärns stammarna aldrig blivit bytta och var helt OK trots 150 år gamla. De är dock lite av ett lotto då i vissa delar av Sverige hade dessa rör bildat en massa rost som ev hade sprängt sönder järnrören och/eller kopplingarna.
Ett generellt tips är att om ni ska byta en stam och/eller vent på ett hus som är i åldern ~1930-1980 finns det en hög risk att det är asbest i rörkopplingar och krökningar vilket innebär att en bör vara aktsam i val av metod. Asbest är blir farligt när en börjar riva i det, så länge det inte rörs är det låg till ingen risk för exponering. Ska dock en sådan stam rivas och bytas helt kommer, utöver kostnaden för själva bytet, även en asbest-sanering behöva tas in i kalkylen.
7 gillningar
Tack! 
För det här är något som jag inte hade koll på att man skulle ha koll. Kändes dock billigare och enklare när man var lyckligt ovetande 
2 gillningar
Om jag minns rätt så har väl du torpargrund(?) så dagen du ev kommer behöva byta något så kan du högst troligt göra det relativt billigt jämfört med andra alternativ! Det är en av fördelarna med torpargrunder, de räknas inte bara som en “riskkonstruktion” (lite för överdrivet negativt laddat uttryck IMHO).
Men som sagt, så länge stammarna sköts om och hålls efter och spolas med jämna mellanrum så kan de hålla i 100+ år.
De gångerna jag varit med om att stammar måste bytas är i helt/delvis oanvända hus och flerbostadshus där stammen utsätts för väldigt mycket slitage, dels genom mycket användning, fel användning etc. men främst pga att när stammen blir väldigt hög så får vattnet en hyggligt snabb fart när det dundrar ner från översta våningen och “landar” i kröken som går ut till kommunala VA-systemet och den kröken är ju oftast längst ner vid entréplan eller källaren och samlar ofta ihop alla badrum som är ovanför till en punkt. Sen ska ju stambyte ingå i underhållsplanen hos en brf pga att det hade varit en katastrof om avloppet till 100 lägenheter helt plötsligt gick sönder. Är ju lite andra förutsättningar för villor.
1 gillning
Tack för att du hjälper mig! 
Här kommer min okunskap. Vi har källare typ under halva huset och krypgrund under resterande del som inte är källare. Tror inte det räknas som torpargrund, eller?
(Har skickat förfrågan om rörinspektion till några VVS-firmor här i Malmö. Ska se vad det kostar)
Anytime!
Krypgrund och torpargrund är interchangeable så det betyder samma sak. Torpargrund är det gamla namnet, och enligt mig lite finare för vem vill inte bo i ett torp!
Då om/när stammen måste bytas/ses över så kommer källaren nog behöva relinas. Det är möjligt att byta hela den stammen med, det är inte lika dyrt och krångligt som ett bärande betongbjälklag pga att det inte hänger i luften, men det är inte direkt billigt och tar en del tid och “kräver” att en anlitar en entreprenör om en inte själv är riktigt kunnig/duktig. Torpargrunden är som sagt relativt enkelt att byta och är fullt görbart att fixa det själv. Då blir kostnaden endast några plaströr, krökar tätningar/muffar och sin egna tid. Ofta går det att utföras utan att behöva riva något med, så länge inte stammar går inne i en vägg, då måste en lokalt riva lite i den väggen.
1 gillning
Tack, det låter ju lite rimligare. Vi har också att stammarna i källaren går “utanpå” väggarna så det borde kanske inte vara så svårt. Ska bli spännande det här.
Har lärt mig att hus är the gift that keeps on giving.
1 gillning
Haha ja, det är en hel del saker att hålla koll på som annars brf/fastighetsägaren håller koll på men samtidigt tycker jag det är extremt givande/kul att det går att få precis som en själv vill ha det, förutsatt att en har kunskapen/kontakterna/medlen för att realisera. Själv brukar jag okynnes-rita hus, planlösningar från hemnet etc på min fritid och “fejk renovera/inreda” bara för att den typen av skapande är så kul och givande. Sen tycker jag att praktiskt uföra saker själv, och göra det bra och precis som en vill ha det, ger en en så stor självrespekt/uppskattning som är värd sin vikt i guld om det blir bra, motsatsen skapar självförakt…!
3 gillningar
Tack för utförlig info.
1 gillning
En fråga till dig som kan mycket.
Hus byggt ca 1900. Skåne. Putsfasad.
Om man har nedgrävda gjutjärnsrör in till huset från vattenmätare i trädgård och det behövde bytas pga avlagringar . Hur står sig påverkan på rör man har inomhus t.ex avloppsrör inne från tex toalett och går ut i gatan? Försämras de lika snabbt eller vilka faktorer påverkar?
Om jag förstår det hela rätt så behöver det bilas upp både golv och en utomhustrappa om man vill/behöver byta rören. Oklart vilket år gjutjärnsrören sattes in. Huset bebos delar av året. Tacksam för din input. 
1 gillning
När du säger avlagringar gissar jag på att du menar rost och/eller kalk som blivit så pass mycket att det antingen orsakat en spricka i vattenrören eller att det har bildats så mycket avlagringar att rören börjat täppas igen?
Mycket är som sagt beroende på förhållanden, allt från tjocklek på rör till material och hur frekvent varje stam används m.m. Om ni t.ex har väldigt hårt vatten där ni bor ökar risken för kalkavlagringar. De byggs på i proportionalitet till mängden vatten som rör sig i röret och avdunstar. Om era avlopp har spolats regelbundet är det mindre risk att de är i dåligt skick men iom att de båda systemen är helt frånskillda går det som inte att säga att om ena är dålig är den andra också det, det kan vara både och. En avloppsstam är t.ex mycket grövre än en dricks- och varmvattenstam vilket innebär att det tar mycket längre tid för t.ex rost och kalk att täppa igen den typen av rör. Det går att göra ett antagande att pga att ena stammen är i dåligt skick finns det belägg att iaf undersöka de andra om de är lika gamla. Enda sättet att veta 100% är att sondera och kolla skicket.
Lite av ett ickesvar men hoppas det gav något.
2 gillningar
Tack för ditt engagemang.
Det såg ut att ha bildats mycket avlagringar i röret in i huset. Det hade inte börjat läcka. Rörmokaren sa att det fanns risk för läckage så det röret byttes.
Huset genomgick renovering på 50-talet så en gissning är att rören är från den tiden.
1 gillning
Återkoppling - hade kamerainspektion av huset stammar idag. Något jag aldrig hade tänkt på utan tråden.
En del var utbytt till plast (bra) men grundstommen i väggen var gjutjärn och en del ut mot gatan var betong, som dessutom började vara lite sprucken och hade en rot som var på väg växa in.
Så jag tackar och bockar till forumet för något som jag var lyckligt ovetande om och nu kommer behöva lägga ett antal pengar på att fixa till. #ÄlskaVaraHusÄgare. 
Tror f-n att jag lurar mig själv kring huskostnader precis som med bil. Men det är en annan historia.
8 gillningar
Våra cementrör ut till gatan kollapsade för några år sedan och det var inte särskilt kul och både jag och vår trädgård bär fortfarande på trauman från upplevelsen.
Man måste ju kunna spola utan att det flyter upp i duschen så vi fick ringa runt till första bästa entreprenör som hade tid att åtgärda det bums. Eftersom arbetena påbörjades från en dag till en annan blev det ganska dyrt och inte särskilt bra.
De som gjorde jobbet hade ett riktigt anläggningsföretag med dyra maskiner och allt men det kändes verkligen som att de tog sig vatten över huvudet och jag blev varken nöjd med deras lösningar eller utförandet av dessa. Trots att de grävde sönder hela trädgården och knappt återställde efter sig så hamnade ledningarna bara på knappt frostfritt djup eller ens det, de gjorde en stenkista till dagvattnet på det gamla hederliga sättet genom att bara lägga en massa makadam i en grop och fylla över istället för att använda plastbur och markduk för att förhindra att finare material täpper igen kistan, de kontrollerade knappast fallet i rörgravarna och både schaktbotten och återfyllnaden innehöll större stenar osv. Vi skrev inga avtal utan det var överenskommelser över sms. Nån dag dök de inte upp alls utan gjorde andra jobb innan arbetet var klart, de lämnade tomma sprayburkar och fogskumstuber efter sig. Men jag visste mindre då än jag gör nu.
I efterhand hade det varit bra att byta rören ut mot gatan på förhand. Se till att planera ordentligt vad man vill ha utfört samtidigt (inkommande vatten, dränering, dagvattenledningar och stenkista, eventuella dragningar av tomrör för el i trädgården, osv) och ta in ordentligt med referenser och be entreprenören gå igenom vad de tänkte göra och hur. Skriva ordentligt avtal och hänvisa till branschregler och avtala om viten om de inte gör färdigt i tid eller återställer på rätt sätt.
Alternativt hade jag hyrt en minigrävare och gjort det helt själv, eller till och med grävt för hand men då är vår trädgård väldigt lättgrävd. Min erfarenhet är att de flesta hantverksjobb kan man göra lika bra eller bättre än hantverkarna om man bara är noggrann och kan ta tid på sig. Man behöver inte kunna det utan nästan all know-how finns på nätet och är man envis och noggrann och inte tänker på alternativkostnaden av sin egen tid så klarar man mer än man tror.
1 gillning
Jag tänkte relina det och slippa gäräva…
1 gillning
Jag var skeptisk för det står ju att relining bara har 20-30 års teknisk överlevnad. Men tydligen går det relina igen efter det. Då känns det som ett givet val för mig.
Fast det går ju inte om rören rasat som i krokodilens fall… får hålla tummarna att den där roten inte hindrar relining.
Det gör den inte. Den har precis börjat och ligger inte i vattenlinjen (vilket tydligen var bra). Var inte superakut, men borde åtgärdas enligt tjejen som var här och filmade.
1 gillning