Utifrån tråden:
Så slog det mig - en annan ovan husköpare - hur vet man att det är dags att byta stammar? 
4 gillningar
Tror det är ungefär var 50e-80e år, enklast är att göra en besiktning. 
2 gillningar
Nu är detta från BRFs-håll, men det finns företag som sysslar med stamspolningar som också har kameror som de för genom stammarna. Efteråt får man ett protokoll med bilder ,videoklipp och förklaringar vad gället t.ex. förträngningar som uppstått, eventuella skador och liknande. Det borde gå att ordna som privatperson också utan att det kostar skjortan.
2 gillningar
Man konsulterar en av de absolut nördigaste webbsidor som någonsin skapats 
https://avloppsstammar.se/fragor-svar/
Hur länge håller stammarna?
För i tiden var det väldigt rejäla material som användes när man byggde stammar i hus. Det var vanligt att man använde sig av järnrör och de är fortfarande vanliga än idag. Dock har man också använt sig av bly, cement och koppar till de olika delarna av stammen, vilket återfinns i många svenska hushåll. Men allra vanligast idag är helt klart plast som material till avlopp och det finns flera olika plastsorter att välja på till stammen. Flera av dem är både brandskyddade och ljudisolerade. Normalt sett är ett avloppsrör 10 centimeter i diameter med det finns de undantagsfall där stammen faktiskt är större än så. Just hur stort röret är spelar inte så stor roll när det gäller livslängden, dock gör kvalitén på röret det. Som vi redan har varit inne på så har ett modernt avloppssystem en livslängd på 40 till 60 år, och då är det plaströren som används. Dock kommer alla delar, oavsett material, att påverkas av utmattning i form av korrosion och sprickor och givetvis påverkar kvalitén förutsättningarna för att systemet ska ha en längre livslängd. Det är med andra ord viktigt att tänka på vilket material som används till stammen.
3 gillningar
Jo, jag fattar. Men jag gissar att man inte väntar tills det börjar läcka?
Hur vet man annars att det är dags? Ta in firma som kör med kamera?
2 gillningar
Du tittar med en kamera. Valfri spolfirma har kamera för brukar vara rekommenderat att spola före filmning om man vill se något.
Värt att tänka på att en husbesiktning aldrig har med VVS eller elsystemet så det är något man får titta själv.
40-60 år är avskrivning likt hur man tänker på ett yttertak. Det kan hålla allt från 20 år till 100 år.
Filmar man så ser man även om det har rasat in och rören sitter med fall eller helt enkelt läcker ut under huset för att det gått av. Har något sådant hänt så är det inte säkert relining hjälper utan då kan man behöva gräva upp och lägga nytt så rätt väl investerade pengar om man tittar på ett äldre hus. Ger om inte annat möjlighet till prutning på huset 
Behöver det relinas bör man tänka på att använda “strump” metoden då övriga metoder är som att kasta pengar i sjön. Kostar allt från 5000-8000 kr/m så blir en del pengar!
1 gillning
Stambyte har det talats om hyfsat länge inom BRF/lägenheter (flervåningshus där man ofta avser stammarna mellan våningsplanen)
I privata hus/villor är det ett hyfsat nytt fenomen att prata om det. Beroende på när husen är byggda är det olika aktuellt. Med hyfsat moderna plaströr är det sällsynt med problem i dagsläget. Med gamla gjutjärnsrör i äldre hus är det en viktigare parameter att fundera över eftersom de ofta rostat mer eller mindre.
Sen tillkommer alltid att fundera på om man avser:
- inuti ett specifikt kök/badrum
- mellan våningsplan
- under källargolvet
- ut i gatan eller till egen avloppsanläggning.
Det är liksom olika lätt att reparera eller byta ut vid t ex en ombyggnation.
I kök/badrum är det ganska vanligt att det åtgärdats i samband med det
Mellan våningsplan, under källargolv och ut i gatan krävs det mer jobb och är krångligare så där är det inte lika vanligt att det är gjort. Att man bytt ut ALLT ända ut i gatan känns relativt ovanligt.
Idag finns det gott om firmor och rörmokare som kan filma rören inuti för att göra en statusbedömning. Så är man orolig kan man gärna göra en sån besiktning. MEN sen att få ett konkret kostnadsförslag på vad det kostar åtgärda och hur det görs är sen en annan femma. Allt beror på hur lättillgängligt de ligger och vilken metod man använder.
2 gillningar
Ja, ta in någon som kan filma och fastställa status på avloppen. Bara får att något är gammalt betyder det inte att du automatiskt kommer att få problem framöver. MEN om du däremot planerar att utföra några renoveringar framöver som omfattar ändringar av avloppet, typ renovera badrum ed., bör du planera för att åtgärda så mycket som möjligt av det gamla. Så fort man börjar röra i det gamla få finns det risk för att det börjar strula. Har jobbat som röris.
1 gillning
Typ så. Men om man har t ex gjutjärnsstammar som dessutom gjutits ned i ett källarplan så är det inte helt lätt att se hur stammarna mår. De ser liksom för djävliga ut när de är gamla, men kan hålla allt mellan väldigt kort tid och flera decennier till. Det bästa är kanske att byta i takt med att man gör om badrum etc.
Lite OT, men har länge tänkt att det måste finnas stor förbättringspotential i husbyggande generellt hur man förlägger egentligen alla typer av rör. Allt kommer ju behöva bytas ut någon gång, då låter det som vansinne att behöva bila upp halva plattan/källargolvet för att byta avloppsrör. Det måste finnas något smartare sätt att bygga?
3 gillningar
Bodde i en BRF där det byttes på 80talet. Där hade de tänkt till lite och drog rören från badrummet i taket på badrummet inunder som doldes med ett tunt “fusktak”. Sedan ut i en klädkammare på baksidan. Man slipper bila upp hela badrumsgolvet i alla fall. Tyvärr bytte de till gjutjärn vilka började läcka lite här och var precis när jag flyttade. Blir nog ingen relining där.
1 gillning
Tänker också det, har funderat på att mitt avlopp är gjutet i plattan och delvis går under huset.
Nu bör det visserligen hålla min livstid men någon gång blir det mycket jobb.
På ämnet kan jag tipsa om att det finns spolslangar att sätta på en vanlig högtryckstvätt. Givetvis inte lika kraftfullt som proffsgrejer men räcker oftast vid ett vanligt stopp.
Det ärliga svaret är nog 1) det beror på 2) ingen vet.
Först en brasklapp om att jag till viss del killgissar här och gärna lär mig mer om det finns någon expert på området.
När vi pratar “teknisk livslängd” på byggnadsdelar som rör sig i häradet många årtionden så behöver vi beakta att byggnadsmaterialen vi pratar om inte alltid ens existerat så länge.
- Det är väl ungefär från sekelskiftet 1900 som vattenavlopp började användas i någon större utsträckning i bostadshus. De tillverkades då i relativt rejält gjutjärn. Det finns många stammar kvar från den tiden. Jag har sådana som är ca 110 år gamla i en en mina fastigheter. Befinner de sig i förhållanden som inte är fuktiga håller de nog i 100 år till. I fuktig miljö korroderar de antagligen något fortare, men jag tror att det större problemet är att de är spröda och kan spricka.
- De något senare gjutjärnsrören (mitten 1900-tal?) har mindre gods och således motsvarande mindre hållbara. Återigen, jag gissar att största risken är sprickor.
- De första plaströren i PVC (70-tal?) har i efterhand visat sig bli väldigt sköra med tiden och är nog rätt kassa nu.
- De vanligaste avloppsrören nuförtiden är väl PP-rör? Folk kan ju ha åsikter om att de ska hålla i 60, 80 eller 100 år, men när materialet i sig inte ens funnits så länge så är det nog svårt att hävda att man vet säkert. De PVC-rör som tillverkades på 70-talet ansåg man säkert också skulle hålla längre än 20 år.
1 gillning
Ae fyfan vilken skittråd… vårt 40-tals hus med gjutjärnsavlopp riktigt vrålar “byt mina stammar NUUUU!!!”. Jag tänker leva lite mer i förnekelse. Invärtes rör syns ju faktiskt i källaren och har inte rostat allt för mycket och ett är utbytt mot plast (i alla fall delvis) vid renovering av badrum på ovanvåningen. Finns även ingjutna golvbrunnar som börjar lukta lite om man inte spolar vatten i…
Fördelen med en rå-källare är ju att det faktiskt går att göra arbeten på avloppen utan att riva bort boendeytan. Att göra avloppen är ju definitivt något som står på “att göra” innan det ens blir på tal att göra inredd yta där nere.
Det korta svaret; när det börjar läcka eller du gör en renovering i samband med rören. Känns som att många komplicerar hus-ägande långt mer än det behöver vara. Det är inte rocket-science.
Och tänk alternativ-kostnaden om du råkar byta stammarna ett par år för tidigt. 
7 gillningar
Låter som ett dyrt sätt att upptäcka det på.
När jag hyrde en lägenhet i ett hus byggt på sextiotalet för cirka 10 år sen, så läkte inte rören. Men när inspektionsfirman kom, så svor de och skrattade samtidigt, tydligen var husets rör bland de värsta de sett.
Så jag fick besked om att min lägenhet, som låg i bottenplanet behövde utrymmas helt under renoveringen. En rätt jobbig och stressig historia, men hade lite tur och hade köpoäng och min nuvarande lägenhet dök upp. Hade 2 köpoäng mer än tvåan.
Men ta in en firma som kan spola och inspektera, troligen har ni bättre rör än jag hade. 
1 gillning
Finns det du nämner. Hus med krypgrund har som regel avloppet synligt. Det kommer ju dock med andra nackdelar så allting är ju en avvägning. Tyvärr är det ju så att skit faller så man behöver ha fall på ledningarna
Går även att pumpa spillvatten men det är typ det sista man gör när ingenting annat fungerar för det strular tamejfan alltid!
Förr drog man ofta vattenledningar ingjutet vilket numera är i princip helt borta då säker vatten som visserligen inte är lag men samtliga försäkringsbolag kräver har förbud mot att installera dolda skarvar eller icke utbytbart på just tappvatten.
Av den enkla anledningen att när det läcker tar det aldrig slut. Så värmen får man fortfarande göra så på då detta vattnet tar slut. Även om man försöker undvika det också.
1 gillning
Ja visst finns det många olika lösningar, som är bra på olika sätt.
Det är bara en känsla man får när man ser vissa renoveringsprojekt, “Här har man inte tänkt på utbyte när man byggde”. Men renoveringsprojekt är ju närmast per definition inte nybyggen. Men något av det värsta är kanske ingjutna värmesystem, vanligt på typ 60-talet.
Värmegolv med klinker ovanpå är väl en nutida släkting ?
1 gillning