Ett problem kan väl bli det jag upplever, jag VA arbetsledare men togs ifrån det frivilligt. . .MEN jag upplever det som jag fortfarande gör exakt samma o leder morgonmöten o fördelar jobb som tidigare då den nya arbetsledaren mest är på möten o sällan på plats (jobbar hemma)
3 gillningar
Om ett avslutat chefskap inte är frivilligt och på individens totalt egna begäran (alltså inte bara att det tillåts sägas så utåt, även fast förordnande inte skulle förlängts oavsett) så är det vanligtvis inget drömscenario för någon att behålla den avsatta chefen som underställd i samma arbetsgrupp som denne nyss var chef för.
Det blir lätt en ansträngd situation för alla och det behövs inte mycket förrän det uppstår klickar/läger. Tror inte det är någon drömsituation vare sig för den avsatta chefen, kollegorna eller den nya chefen.
[EDIT] Inser att jag svarade på halva trådlängden utan att läsa till slutet, du har redan bestämt dig så bortse helt från det jag skrev ovan 
1 gillning
Varit i delvis liknande situation.
I mitt fall var det ganska stor del att jag saknade expert uppgifterna. Även att tampas med högre chefer och hantera saker som var relativt psykiskt påfrestande var ingen hit.
När avdelningen växt kraftigt flera år kändes det rätt nice att bli avlöst som chef.
Att backa ner till en Senior experttjänst kändes rätt för mig.
Hade inga som helst bekymmer med egot. Inget gnissel med teammedlemmarna eller nye chefen.
Var dessutom klart nice att inte sitta mitt i malströmmen med många ögon på sig och kunna dra ner på övertiden och umgås lite mer med familjen och vara lite mindre distraherad av jobbet på kvällar och helger.
Ni har barn i lagom ålder 10-14 års ålder då man kan åka på ganska kul rejäla familjeäventyr om man kan få ledigt lite mer flexibelt. Det gjorde vi.
Månadslånga resor ca en per år. Södra Europa och andra världsdelar. (Australien/Nya Zeeland är bäst under Svensk vinter och 1 månad är i underkant).
När barnen fyllt 15 ish var att resa på rejäla resor med föräldrarna typiskt inte intressant längre. Den omställningen kan komma ganska plötsligt märkte vi. Hormoner och kompisarna verkar styra 
2 gillningar
Om du inte vet vad du vill göra istället hade jag stannar. Ibland tar det flera år att hitta sitt nästa steg, eller så landar man i att man är nöjd. Eller att den förändring som vill ha är på ett helt annat plan än karriären.
Vill du ge dig paus att fundera på vad du vill göra så kan du ge dig det ändå. Gå till en lugn plats utomhus med bara ett anteckningsblock och en klocka/alarm. Ge dig 30-60 minuter. Upprepa tills du ha kännt in och funderat färdigt på det du vill fundera på.
2 gillningar
Låter ju trist om du inte får erkännande för det arbetet du gör - antar att du provat att prata om det? Men dina kollegor tycker säkert du gör så bra jobb att de är tysta om det. Hoppas du hittar en bra lösning och tack för inlägget. Det är en bra poäng att det kan bli så!
Bra inlägg ändå!! Tack för att du svarade! Tycker det är kloka ord och jag kommer, trots att jag valde att vara kvar, göra vad jag kan för att hitta nya uppgifter och komma bort lite från det gamla jag gjorde innan. Just för att försöka undvika den situationen du pratar om. Vi får väl se om det går! 
1 gillning
Kanonbra tips! Tack!!