Jag utgår, rent fördomsfullt, att det finns en & annan chef här på forumet? Min fundering är enkel att ställa, men förmodligen lite besvärligare att svara på.
Du som tog steget upp, hur gick det till & med facit i hand var det värt det?
Vägen till “toppen” kan som bekant gå på många olika sätt. Dela gärna din resa & garnera med råd till en som börjar närma sig ett vägskäl.
Du som tackat nej till en position som chef får givetvis också berätta hur resonemanget gick.
Det började med att jag tyckte det var riktigt roligt att utveckla verksamheten jag jobbade i. Snart gick jag från att utveckla den delen jag främst jobbade i, till att utveckla hela arbetsplatsen. Chefen såg min potential, och jag gick över till att utveckla arbetsgrupper. När chefen slutade fick jag gå in TF, och insåg att jag trivdes väldigt bra med att ha personal, budget och verksamhetsansvar.
Jag sökte tjänsten, men en person med mer erfarenhet fick den och jag sökte mig därifrån eftersom jag fått blodad tand. Fick en liknande chefstjänst, och när min chef slutade blev jag uppmanad att söka den tjänsten, och fick den. Så nu är jag chef över chefer, sitter i högsta ledningsgruppen och stormtrivs 
är i grunden nyfiken som person.
Att ha ansvar, se förändringsarbetet och driva på det, utveckla personalen och grupper är otroligt givande. Sedan är det inte alltid roligt, absolut inte, vissa saker kan göra mig ganska matt, både kring rutiner och vid vissa personalfrågor.
Tack för att du delar med dig. Väldigt intressant att läsa.
Bonusfråga: Kan du ge exempel på hur du utvecklade verksamheten?
Jag såg frustrationer i processerna, så jag hjälpte gruppen att processkartlägga och att plocka bort/effektivisera olika steg.
Jag har gjort resan till chef och sedan tillbaka igen efter att ha insett att det inte var för mig. För mig är personalansvar en helt vansinnigt dränerande uppgift på ett emotionellt plan. Det inflytande och det förändringsarbete som jag eftersökte har jag insett att jag kan uppnå på andra sätt utan att för den delen behöva ha ansvar för personal, budget o.s.v. Men det var absolut nyttigt att prova på, även om jag är glad att jag övergav det spåret innan jag brände ut mig totalt.
Jag har gjort resan till chef och bort igen. Hade samma känsla som den som skrivit ovanför mig. Personalansvaret var oerhört dränerande för mig.
Kul och lärorikt men jobbigt och stressigt på samma gång. Inte värt det ekonomiskt.
Min bild: nej. Många gånger är den ekonomiska ersättning låg för att ta på sig “personalansvar” på t ex mellanchefsnivå men den ökade arbetsbelastningen blir ofta ganska stor.
Dessutom är min bild att man som chef ofta förväntas vara både PERSONAL-chef ihop med spindel i nätet i en massa informations/beslutsflöden. Där tid och befogenheter ofta inte rimmar med den dubbla rollen och dess arbetsbelastning.
Sen kan det vara utvecklande, inspirerande och kul att leda ett team, MEN då ska också förutsättningarna för att göra just det jobbet finnas.
Inom många organisationer är dessutom “chef” en av få vägar för att göra karriär & få löneökning. Då blir tyvärr en del duktiga specialister “lockade” att bli chef av fel anledningar. Det blir dessutom en dubbelsmäll för företaget eftersom man både “förlorar” en duktig specialist och får en dålig chef som dessutom antagligen otrivs med många av arbetsuppgifterna.
Att däremot bli chef på en högsta nivån kan säkert skilja sig åt. Då är ofta ersättningen på en helt annan (högre) nivå, liksom befogenheter och arbetsuppgifter när man främst har mellanchefer under sig.
Är i liknande funderingar jag själv. Sitter i nuläget på en “specialist”-position och är en del av ledningsteam men utan personalansvar och kan på sikt eventuellt få ansvar över en viss personalgrupp (om jag nu vill). Jag ska inte ljuga att de extra pengarna är en stor motivator till att vilja få personalansvar - men samtidigt så verkar det vara rejält mycket mer jobb om man nu har det personalansvaret.
Det som oroar mig mest är hur jag ser hur mina chefskollegor i stor utsträckning agerar som “mamma/pappa” till många anställda och hanterar bemanning mer än att faktiskt arbeta med det strategiska arbetet som är mer givande. Så jag ställer mig också frågande… är det värt det…
Är du säker på att det är så stor skillnad? Åtminstone inom mitt arbetsområde så är det enligt min erfarenhet inte så stor skillnad i lönesättning. Åtminstone på mellanchefs-nivå - det är säkert större skillnad när vi börjar prata executives.
Är inte säker men jag ser vad andra har i liknande roll i vår verksamhet. I mitt fall skulle det vara omkring 8 tusen mer i månaden, räknas det som stor skillnad?
Beror väl på hur mycket det är rent procentuellt. Jag hade aldrig tagit på mig det ansvaret för typ 4000 netto. Det är ett helt annat jobb, så om du inte skulle göra det för din nuvarande lön tror jag inte att du skulle vilja göra det för 8000 extra heller, men alla är vi olika, så jag kan ha fel.
Finns det något sätt för dig att prova på det utan att göra det hela permanent? Jag tänker t.ex. något tidsbegränsat projekt eller att “vikariera” för någon som är sjukskriven eller föräldraledig eller liknande? Då skulle du ganska snabbt se om det är något du vill fortsätta med.
Ja. Det är värt det. Som chef har man större möjlighet att också vara ledare, och det är förbannat utvecklande. Det är mycket svårare och mycket mer intressant än det kanske synes vid första anblick.
Det administrativa med att vara chef är förbannat tråkigt, följa upp på tidsrapporter, utlägg, etc., men ledarbiten är vad man gör den till.
Alltså. Egentligen. Om du aldrig varit chef, och du nu blivit erbjuden möjligheten, så tycker jag att du ska ta den oavsett.
Det låter som du söker anledning att tacka nej. Är du lite försiktigt? Riskavert? Jag lovar dig att du i längden aldrig ångrar att du antog utmaningar, oavset hur det går.
Två saker jag ofta säger i de två ledningsgrupper som jag är med i:
Kör på. Lycka till.
Edit: Min första roll som chef berodde på tillfälligheter och inte något jag direkt valde.
Finns ju inte ett bra svar på frågan då det finns en stor varians mellan olika chefsroller…
Jag skulle inte trivas med att vara första linjenschef i en linjeverksamhet med 20-80 direkt underställda där i princip all tid går åt till adminstrariva uppgifter, möten samt vara mamma/pappa.
Däremot rollerna där man har 5-20 underställda och ens underställda är i princip självgående så kan chefskapet vara riktigt roligt då man kan fokusera på att vara ledare och utveckla sina underställda. Speciell om man även själv får sätta upp stratergin.
Ja, det är värt det om man är intresserad av att skapa mer värde än man kan göra i sin specialistroll.
Jag gick från att vara specialist till att bli chef över specialister, och har roligare än någonsin. Jag tycker chefsskapet blir vad man gör det till, åtminstone i hyggligt välfungerande organisationer. Jag leder fa genom att jag har mer erfarenhet och starkare teknisk kompetens än specialisterna jag leder. Andra leder på andra sätt. För mig gjorde det också mkt i lön, men då bytte jag också arbetsplats och land när jag tog steget upp.
Lycka till!
Mvh
F
Kör min första tf chefstjänst nu och tycker det är jätte roligt.
Personalansvaret är det jag gillar trots att jag är ingenjör i en teknisk branch. Så det är väl lite vad man gillar…
Lönen är tyvärr knappt märkbart högre. Men jag tänkte att det va värt att få erfarenheten under det här året. Min förhoppning är att jag kan hitta en liknande tjänst permanent efter detta och få upp lönen mer.
Jag är nyfiken och gillar att hjälpa människor och det är det som driver mig, gillar man att coacha och att organisera och förbättra är det en jätte rolig tjänst.
Jag tog examen från universitetet 24 år gammal och gick direkt in i en ledande roll i ett stort internationellt företag. Jag har arbetat med ledarskap i olika former sedan dess.
Och nej, jag har inte mått genuint bra på väldigt många år.
Bäst mådde jag när jag arbetade som chef och ansvarade för två medarbetare. Då var allt hanterbart och jag kände att jag räckte till.
Sämst mådde jag de perioder jag har haft över 100 medarbetare.
Jag ångrar idag att jag stressade in i karriären och i chefsroller så tidigt i livet och att jag inte utforskade mer vad jag egentligen ville och faktiskt mår bra av.
Idag har jag svårt att söka mindre kvalificerade jobb.
Jag har inte varit chef. Men arbetat med och under många. Alla chefsposter har sett olika ut och alla chefer har haft sin egen stil. En del har passat som hand i handske och en del inte alls. En del har haft ett bra jobb. Andra ett omöjligt.
Om det är värt det är som för alla andra positioner. Passar det dig?
Klargör för dig själv innan vilken typ av chef du vill va. Och om positionen ger dig möjlighet att va det. Är det en väldigt administrativ tjänst och du är en doer. Eller om det är en väldigt hands on tjänst och du mer är en organisatör. Men det kan också bli helt rätt. Du bör också koll att du får befogenheterna som krävs för att påverka det du ska bli ansvarig för. Du bör kolla vilka du ska va chef över och om du tror du kommer gilla det. du behöver också kunna delegera bort saker som inte kräver att du gör dem, och låte den anställde lösa det. Detta kan va svårt för den som klivit upp ett steg på sin gamla arbetsplats och vet att den kan göra jobbet själv bättre än sina anställda. Speciellt om man är en kontrollperson som är van att göra allt själv. Men att göra det tar tid från annat och fråntar den anställlde förtroendet och möjligheten att lära sig. En chefs viktigaste uppgift är att fatta besluten som krävs och får teamet att funka. Har man inte tid med det har man delegerat bort för lite annat.
Du behöver också va tydlig med från början att du inte vill jobba ihjäl dig och att om du blir tilldelad nya ansvarområden ska nåt annat tas bort. Har sett många väldigt effektiva människor få mer och mer pålagt på sin hög, tills de drunknar i arbete och inget blir bra längre.
Med det sagt så är det troligen absolut värt att prova. Är man rätt person för rätt tjänst kan det bli toppen och du känner dig både mer involverad och uppskattad. Och om du blir erbjuden tjänsten internt finns det kanske möjlighet att påverka exakt vad som ska ingå. Då vet de ju vem du är och vill att du ska ta tjänsten och trivas.
Har varit och klivet av igen.
Det kan vara oerhört roligt och givande när man leder rätt arbetsgrupp, (och beroende lite på verksamhet också), men helt dränerande själsligt när man får rötägg på arbetsplatsen som bara saboterar verksamheten, gör obefogade smyganmälningar mot både en själv och andra kollegor, osv.
Hade i princip ingen löneökningen för det heller, tror det var 800 spänn brutto
Så jag sökte annan tjänst utan personalansvar, lite högre lön och mycket mer avslappnad känsla i kroppen nu när man åker till jobbet.
Tror inte jag kommer att ta en chefstjänst igen, möjligtvis en tillfällig i samband med utlandstjänst där jag har har lite mer påverkan på personaluttagningen.
Som chef får du generellt större ansvar och befogenheter. Större möjligheter att påverka och styra.
Även att personalansvar inte alltid är kul så tycker jag ändå att det överväger. Men som tidigare nämnts, säkra upp så att ansvar och befogenheter är i balans.