IBKR lanserar ISK

Insättningsgaranti på ca 200k istället för 1 miljon, (Edit: aha investerarskyddet kanske är samma som för avanza ~250k, medans pengar på kontot saknar insättningsgarantin)

Över 3% ränta på portföljbelåning istället för 1,29%.

Lite oklart hur enkelt de är att sätta upp automatisk månadsvis överföring.

verkade spännande med nått nytt men tror jag skippar de!

1 gillning

Jag öppnade ett konto förra veckan, men jag har inte investerat något än. Min tanke är att investera i ETF:er i EUR (DAX) med pengar som jag har i euro.
Jag tror att det är ett bra alternativ på grund av de låga kostnaderna.

Ni som har använt tjänsten ett tag, hur är era erfarenheter?

Själva registreringsprocessen och webbplatsen i sig känns lite komplicerad, men jag har inte så mycket annan erfarenhet.

Ganska smidigt än så länge men det kanske tar ett tag innan man känner sig hemma i användergränssnittet.

Jag handlade nyss en ETF (NTSG) 16 styck för cirka 412 EUR och betalade 1.25 EUR i courtage (och växelkostnad på 0,03% SEK-EUR).

1 gillning

Hur fungerar det med växlingen och K4-blanketten hos Skatteverket. Får man bra underlag till K4 eller växlar man på ett sådant sätt att man slipper det?

Växling samtidigt som köp av värdepapper brukar man ju inte behöva deklarera på ISK. Så växling inom ISK kräver ej deklaration?

Ingen deklaration skall behövas eftersom växlingen görs internt på ditt ISK när du har “negativ balans” i utländsk valuta (kontot är i SEK som basvaluta).

1 gillning

Det beror verkligen på vilka produkter du har i portföljen, hur mycket belåning du använder och hur du tänker använda den. Jag gjorde några beräkningar i ett kalkylblad där jag jämförde fördelarna med att belåna på Avanza kontra IBKR.

Vad Avanza har för sig är förstås den låga räntan vid <10% LTV. Detta motverkas dock av att SEK-denominerade fonder generellt har högre avgifter jämfört med motsvarande Euro-handlade ETF:er. Till exempel tar DNB Global Indeks S 0,22% och Storebrand ACWI 0,32%, medan motsvarande MSCI World eller MSCI ACWI UCITS ETF:er kostar cirka 0,12% (som SPPW och SPYY). För global exponering kan du till och med köpa WEBN, som har en avgift på 0,07%.

För mina beräkningar antog jag en avkastning på 2,7% på portföljlånet, vilket är ungefär vad du kan förvänta dig om du investerar det i kortränteobligationer. Den “effektiva avgiften” är produktavgiften + ränta - avkastning på belåningen. Jag tog även hänsyn till effekten på skatten.

Några fynd:

  • Utan att beakta courtage + FX, är den effektiva avgiften och skatten per år liknande mellan Avanza med 10% belåning (med DNB Global Indeks S) och IBKR utan belåning.

  • Om du vill köpa en ACWI-fond, lönar sig IBKR bättre, eftersom det är en större skillnad i avgifter för ACWI-fonderna.

  • Tekniskt sett får du de lägsta avgifterna/år om du köper UCITS ETF:en på Avanza och belånar mot den. Däremot tillkommer en stor avgift vid köp/sälj från courtage och FX. Jag antog 0,4%, men om du gör mindre affärer blir detta 0,5%. Du behöver hålla ETF:en under lång tid (>5 år) för att det ska vara värt det.

  • Högre räntenivåer på Avanza verkar inte vara värt det jämfört med att helt enkelt inte belåna på IBKR, om du inte investerar belåningskapitalet i mer riskfyllda tillgångar.

Observera att 10% LTV ligger precis på gränsen för Avanzas ränterabatt, så i praktiken måste du låna mindre än så för att undvika att hamna i nästa räntenivå under marknadsnedgångar.

Räntorna är generellt bättre för private banking-kunder på plattformar som Avanza/Nordnet, och även på Montrose, så det är något att beakta.

Jag har kontrollerat siffrorna så gott jag kan. Siffrorna verkar rimliga för mig, men om du upptäcker några fel är du välkommen att påpeka dem!

Sammanfattning:
Avanza kan vara något bättre om du tar 10% belåning och avser att köpa en fond som följer MSCI World. ACWI-fonder har en större skillnad i produktavgifter jämfört med deras UCITS-motsvarigheter, vilket gör det mer fördelaktigt att köpa dem på IBKR, även utan belåning. Om du köper utländska aktier/ETF:er utöver den globala indexfonden, kommer IBKR utan belåning troligen att vara billigare.

3 gillningar

Bra inlägg! Dock vet jag inte om det stämmer för utländska aktier. Äger du utländska aktier i en kapitalförsäkring så får du tillbaka källskatten automatiskt hos SAVR/Nordnet/Avanza/Montrose. På en ISK så får man istället en automatisk avräkning på max 15%, dock har man underskott av kapital(bolån, värdepapperslån) som mest med 500 kronor. Men tidigare i tråden så skrev någon att IBKR inte sköter det automatiskt.

Sedan har Nordnet även ett aktieutlåningsprogram nu för nordiska, amerikanska och kanadensiska aktier. Det är inga jättesummor det blir men lite extra avkastning för aktierna varje kvartal.

Det har dock IBKR också. Fungerar det på våra ISK konton? Någon som provat?
Stock Yield Enhancement Program | Interactive Brokers Ireland.

Men hursomhelst så är det många parametrar som spelar in på om IBKR är billigare än våra svenska mäklare vid direktägande av aktier. Framförallt hur stora aktieposter man köper.

Gick också igenom några scenarier med chatgpt där vi tar 1 miljon belånad 9% eller 20%, och med 2 ombalanseringar per år som exempel. Vi kom fram till att skillnaden är minimal mellan Avanza och IBKR, även fast ETF har mycket lägre årlig avgift.

Sammanfattning

Antaganden

  • Avanza fondavgift: 0,22 % (Global) / 0,34 % (EM)
  • IBKR ETF-avgift: 0,06 % (Global) / 0,18 % (EM)
  • Räntor: Avanza 1,29 % (≈9 % belåning), 2,34 % (20 % belåning); IBKR 3,225 %
  • IBKR courtage 0,05 % + FX 0,03 % + spread 0,05 % = 0,13 % per affär
  • Skillnad i kr avser per 1 000 000 kr portfölj

Global index-fond på Avanza vs UCITS-ETF på IBKR

Scenario Belåning Netto Avanza Netto IBKR Skillnad (IBKR − Avanza) Skillnad kr/1M
A Avanza 9 % @ 1,29 % vs IBKR 10 % @ 3,225 % 10,54 % 10,59 % +0,041 % +414 kr/år
B Båda 20 % (Avanza 2,34 % / IBKR 3,225 %) 11,27 % 11,26 % −0,011 % −110 kr/år

Emerging Markets (EM-fond på Avanza vs EM-ETF på IBKR)

Scenario Belåning Netto Avanza Netto IBKR Skillnad (IBKR − Avanza) Skillnad kr/1M
A Avanza 9 % @ 1,29 % vs IBKR 10 % @ 3,225 % 10,41 % 10,45 % +0,040 % +402 kr/år
B Båda 20 % (Avanza 2,34 % / IBKR 3,225 %) 11,12 % 11,11 % −0,011 % −110 kr/år

UX på IBKR är också katastrof, extremt svårnavigerat. Var tvungen att kolla andra ETF-sidor för att sedan klistra in ISIN-nummer, Men vill man köpa specialfonder för någon specifik inriktning eller köra trading med stora summor kanske de kan löna sig.

Lägg också till att om du blir överkörd av en buss, så startar processen automatiskt med Avanza. Tveksamt att någon i min familj skulle kontakta IBKR :slight_smile:

Jag har försökt många gånger, utan att lyckas, förstå hur källskatten fungerar. Specifikt om man investerar i en ackumulerande ETF av typen WEBN på ett ISK-konto. Eftersom ETF:en är ackumulerande, betalas utdelningsskatt även då? Jag frågade Avanzas support och de svarade detta:

För att bättre förstå exakt hur en ackumulerande ETF fungerar, arbetar vi igenom ett exempel. Men först är det viktigt att förstå nettovärde (NV) och nettotillgångsvärde (NAV). NV är det totala värdet och NAV är NV dividerat med antalet utgivna aktier.

En ETF har ett nettovärde (NV) på 500 000 €

Det finns 20 000 ETF:er utestående, vilket gör nettotillgångsvärde (NAV) 25 €

ETF:n består av:

600 aktier i företag A värda 500 euro per aktie

2 000 aktier i företag B värda 100 euro per aktie

0 € i kontanter

Du köper 200 ETF:er för 5 000 €

Säg att företag A ger en utdelning på 2 euro per aktie. Eftersom ETF har 600 aktier i företag A har den nu 1 200 euro i kontanter tack vare utdelningen, vilket ger NV till 501 200 € och NAV till 25,06€. Värdet på din portfölj är nu 5 012 € (25,06 € *200 ETF:er).

Sammansättningseffekten kommer in när fondförvaltaren använder 1 200 € i kontanter för att köpa nya aktier. När ytterligare en omgång av utdelningar ges ut kommer.

Detta resulterar i att du kommer aldrig att få utdelningen ur det perspektivet bokad på dig och med detta kommer inte någon källskatt att vara aktuell i ärendet när det gäller ackumulerande ETF:er.

Stämmer det?

I fonder kan källskatt tas i två olika nivåer. Vid utdelning från bolag till fond och från fond till andelsägare. I ackumulerande fonder görs ingen utdelning från fonden, därmed endast en nivå, den från bolag till fond.

I fallet svensk fond/ETF, irländsk ETF eller luxemburgsk ETF tas ingen källskatt ut från fond till dig vid utdelande fonder. Däremot från bolag till fond, där källskatten inte går undvika i normalfallet. Irland (och Sverige) har bättre avtal med USA än Luxemburg och är därmed att föredra för fonder med amerikanska aktier (15% istället för 30%). För resten av världen spelar det mindre roll även som Luxemburg eventuellt är att föredra för europeiska aktier,

Gällande WEBN är den irländsk och har därmed så effektiv källskattesituation som går utan att vara klassad professionell investerare.

2 gillningar

Stämmer vad du säger. Med det extra tillägg att gällande amerikansk källskatt kan denna elimineras helt genom swap-fonder.

En del nackdelar med swap fonder:

1 Fonden äger inga aktier på riktigt. Vid nästa finanskris kanske allt försvinner när garanten går i konkurs.

2 Dom flesta swap fonder garanterar och ge samma avkastning som ett net index. Tex, MSCI World Net. Då beräknas avkastningen med skatten avdragen, ibland så dåligt som med 30% skatt även fast den faktiska skatten på utdelningar är lägre.

Jag hade personligen aldrig investerat i en swap fond, men om ni gör det se till den följer ett gross index, dvs avkastning innan skatt är avdragen på utdelningar.

1 gillning

Korrekt, @Intothewild - en varningens finger är på sin plats här. Sen gäller swap-fördelen endast USA så man får i så fall köra developed US (swap), EX-US och emerging separat för att dra fördel av det. Så det blir lätt komplicerad.

Precis, ”net” index beräknas med full källskatt, dvs 30% för amerikanska aktier.

Så även om det är sant att syntetiska fonder faktiskt inte betalar källskatt, går nog ofta den vinsten till leverantören av swapavtalet

Jag testar IBKR-plattformen för att köpa ETF:er i DAX.
Jag har ett ISK-konto och ett allmänt konto i EUR.
Jag har 1010 EUR på det allmänna kontot.
Jag ser att man måste växla EUR till SEK för att kunna föra över dem till ISK-kontot.
Efter valutaomvandlingen är jag osäker på om jag måste vänta en viss tid innan jag kan flytta pengarna till ISK-kontot.
Jag ser detta när jag försöker göra den interna överföringen. Vad betyder det?

Jag tror jag hittade svaret här själv:

“Settlement: Standard settlement period for currencies is T+2 (two business days), except for CAD/USD, which is T+1 (one business day).”

Jag förstår att man måste vänta i två dagar tills transaktionen materialiseras/genomförs, vilket inte är särskilt praktiskt.

En annan sak jag har lärt mig är att om man gör valutaväxlingen manuellt är provisionerna högre än jag trodde, 0,2%. Jag antar att 0,03% som nämnts tidigare gäller när växlingen görs automatiskt för att genomföra ett aktieköp? Eller missförstår jag något?

Tack!

1 gillning

Bra att det löste sig.

Ja om du låter valutaväxel gå automatiskt ska kostnaden ligga på 0,03%.

Jag har för mig att jag läst nånstans att för belopp under 6999 EUR/USD är det mest förmånligt att använda automatisk växling.

Jag kanske använde fel metod för att göra valutaväxlingen. Men det var det enda sättet jag hittade för att kunna föra över de euro jag hade på det allmänna kontot till ISK:n.

Jag håller med om en sak som har nämnts tidigare, nämligen att plattformen inte är lätt att använda.

2 gillningar

Så är det absolut. Jag själv är nästan helt ny på IBKR med så det är mycket kvar att vänja sig vid där. Men jag tror det blir bra på längre sikt.

Vet du om IBKR har stöd för digital flytt?

Min gissning är nej och helst vill jag inte sälja mina innehav på Montrose.