Jag har generellt sett både respekt och förståelse för Lean-FIRE-folket, och tycker inte på något sätt att det är något “fel mot samhället” eller annat trams. Har man byggt sin passiva inkomst så man kan välja att inte löneslava har man ändå bidragit rätt ordentligt på vägen dit. Jag är inte heller någon förespråkare för pengabränning och hjärndöd konsumtionshets.
Men. I trådar som denna kan jag ändå känna att LeanFIRE-gänget nog också skulle må bra av att lyssna lite mer innan andras motargument avskrivs. Någon säger att den behöver 50k+ i månaden, och då blir svaret omedelbart “det behöver ingen, man lever sååå gott på 9000 kr/månad som familj”. Ja, det gör ni säkert, och det är fint för er. Känner man att man trivs i ett hus på landet där man gör allt underhåll själv, att det är en sport att göra storkok, optimerade för maximalt god mat för minimal peng, och fritidsintressena är påta i trädgården och gå långa promenader i skogen. (Och familjen i övrigt dessutom delar den uppfattningen.) Sure. Inga problem.
Om det man vill ha ut av livet istället är att kunna bo rymligt, bekvämt och centralt i storstad, slippa laga mat, städa å annat skitgöra, kunna resa och bese världen, ev bjuda med sig sina mindre bemedlade vänner på resorna, och familjens hobbies istället är havssegling, hästsport och motorsport. Jaa. Då ser kalkylen lite annorlunda ut. Går att nå FIRE ändå såklart, det är bara helt andra belopp som behöver in varje månad. Men att tro att LeanFIRE med storkok och skogspromenader som fritidsintressen skulle göra livet rikt för någon som har så annorlunda syn på vad som gör livet rikt är liksom inte riktigt realistiskt.
(Ja, jag överdrev ev lite i båda riktningar, men det är så skyttegravarna tenderar grävas.)