Extrapris varje vecka i nån butik förut inte normalpris. Har aldrig köpt till normalpris. Nu finns inte dom extrapriserna längre.
Sockerpriser, rispriser och mjölpriset höjdes ju jättemycket för ca.20år sedan. Var nästan gratis att brygga egen öl före det.
Diskuterats om och om och om igen att ICA och andra matbutiker har 3-4% marginal. Finns ingen branch i hela världen med lägre marginal.
Sen brann det en himla massa hönserier under pandemin och nu är bara stora kvar (ingen konkurrens). Vet inte om det var tllfälligheter eller nåt annat.
Ullared tar 35kr för samma kattmjölk som Ica tar 65kr för. Marginalen ligger nog på en bra bit över 50%. Temu har 5-10 gånger lägre priser än butiker på samma vara så nog är marginalerna bra. Köp billigt sälj dyrt lättaste sättet att bli rik har jag alltid sagt.
Fortfarande fakta att Ullared (Gekås) tar drygt hälften av vad ica tar för samma vara. Ica är mycket större och får lägre inköpspris också.
Så vad försöker du säga? Vad är din hypotes att Ullared kan sälja billigare?
Du kan ge din hypotes, så kan jag ge min hypotes:
Ullared kan sälja billigare eftersom de köper in enorma volymer, har låga driftskostnader, slipper hantera färskvaror, har en helt annan affärsmodell och i vissa fall kan köpa in partier billigare än vad matkedjorna kan. De har dessutom låga personalkostnader i relation till försäljning, och nästan ingen marknadsföringskostnad jämfört med ICA/Hemköp/Willys.
Spenat! Gick från 27kr till 19kr för 200g på Ica. Karl-Alfred är mycket nöjd!
Så du menar att Gekås är större än Ica? Jag trodde att Gekås ligger bara i Ullared och Ica i hela Sverige och att Ica köper in mycket större volymer.
KPI räknar ner de varor som stiger snabbast i pris med motiveringen att priskänsliga konsumenter köper mindre av det som stiger i pris. Så har de räknat sen 1980, om jag minns rätt. Hade man haft en konstant varukorg så hade inflationen på årsbasis varit ungefär dubbelt så hög varje år de senaste 50 åren som statistiken visar. Räknar man på det ränta-på-ränta så blir det snabbt stora tal.
SCB finns inte till för att du ska få veta sanningen, deras finansiering är inte oberoende.
1 gillning
Substitution handlar om ändrade konsumtionsmönster och är en verklig sak. Vi handlar mer av det som vi uppfattar som mer prisvärt. Detta sker åt båda hållen, både mot dyrare och billigare varor. Men exemplet folk tar när de kritiserar detta är alltid att konsumenten kan byta till billigare varor (som falukorven), vilket visar att man har en agenda att diskreditera hela grejen. Man får det att låta som att om nötkött stiger i pris så låtsas man att konsumenten kan köpa falukorv som är billigare och att KPI därför skulle stiga mindre. Detta är inte alls korrekt.
Så vad handlar det om? En utmaning med att mäta generella prisökningar är att man måste bestämma hur varukorgen man faktiskt ska räkna på ska se ut och vilken vikt man ska ge olika varor. Man vill att priserna ska mätas på det som faktiskt konsumeras. Om man hade bestämt sig för en varukorg år 1800 och sedan aldrig ändrat den hade siffran varit helt irrelevant för våra liv idag.
Före ungefär 1980 (eller när du nu var, osäker och orkar inte kolla upp) utgick man faktiskt från fasta vikter på varor. Men allt eftersom nya varor introduceras och gamla slutar köpas blir det till slut inte hållbart.
Idag gör man i KPI-beräkningen så att man på lång sikt (för årslänkarna, men hur kedje-index fungerar skippar jag nu) uppdateras vikterna i efterhand baserat på vad som faktiskt konsumerats i tidigare period.
Dessa faktiska konsumtionssiffror har man först i efterhand och KPI ska enligt lag slutgiltigt beräknas varje månad för föregående månad, så vikterna hinner bli inaktuella innan de justeras. Ett index av detta slag med statiska vikter (eller mer akademiskt uttryckt att viktbasen sammanfaller med prisbasen, det vill säga att vi räknar med det konsumtionsmönster som gäller vid den tidpunkt vi räknar prisförändringen från) kallas ett Laspeyres-index.
Årslänkarna i KPI-beräkningen kan således säga vara av Laspeyres-typ.
För att lösa problemet att vikterna blir inaktuella under mätperioden försöker man dock också uppskatta vilka förändringar som sker i konsumtionsmönster på kortare sikt. Och här använder man prisändringar för att förutspå förändringar i konsumtion och detta har sin grund i forskning, inte i gissningar.
Om det exempelvis är så att priset plötsligt rasar på bensin och samtidigt stiger kraftigt på etanol, tja, då kommer konsumtionen av bensin öka och fordonsetanol minska, eller kanske nästan helt upphöra. Detta kallas substitution och är inte magi eller skumt utan sker på riktigt. Därmed blir varukorgen felviktad jämfört med nuvarande verklighet. En vidareutveckling av Laspeyres indexberäkning som använder vikter som försöker matcha nuvarande konsumtionsmönster kallas Paasches index.
Det SCB gör för att få in åtminstone en del av denna substititionseffekt är att man för månadslänkarna använder det geometriska medelvärdet av ett Laspeyres-index och ett Paasches-index. Detta kallas ett Walsh-index.
Skillnaden mellan ett Laspeyres-index och ett Walsh-index är vad gäller en enskild KPI-siffra mycket liten. Även när KPI stigit över 10% på ett år kan skillnaden vara runt 0,2%.
Så för headline-siffran spelar detta inte stor roll. Det spelar dock en ganska stor roll på lång sikt. Ett Lapeyres-index har visats överskatta prisändringar på lång sikt. Detta innebär att belopp som är inflationsjusterade enligt KPI och där basen kanske sattes för 30 år sedan kommer att springa iväg på sikt och avvika från faktiskt prisökningar. Därför är dessa ändringar meningsfulla.
Det ska sägas att nuvarande beräkning sannolikt fortfarande underskattar den verkliga subtitution som sker och att officiell KPI vad gäller just detta sannolikt överskattar de verkliga prisökningarna genom att varor som minskat i betydelse men stigit i pris får en för stor vikt i korgen.
Men det är svårare att bygga en konspirationsteori på detta.
7 gillningar
Detta är en ren lögn.
Det var ordet jag sökte. Förövrigt tror jag aldrig (förutom möjligtvis i Bitcoin-tråden) att jag läst ett inlägg med så lite innehåll trots så många ord 
1 gillning
Intressant reflektion kring ett inlägg från någon som faktiskt verkar kunna ämnet, till skillnad från allt tyckande i tråden. Fast du kanske var ironisk. Bortse då från min kommentar.
1 gillning
Jag kan förresten tillägga att gillar man inte substitution så kan man titta på HIKP, det EU-harmoniserade mått som SCB också publicerar.
Eftersom detta inte har ett levnadkostnadssyfte och inte används för att exempelvis indexera lagstiftade belopp, så har man låtit det vara av laspeyres-typ och räknar alltså inte med substitution. Detta är inte radikalt högre än KPIF.
1 gillning
Bensin från 26kr/l till 15kr/l och elpriser förutom nätpriser som stiger hela tiden. Det var ju skäl att höja matpriser och andra priser när bränslet och elen blev dyrare. Nu borde skäl finnas att sänka priserna.
Så du köpte ett 12-pack ägg för 12 kr för fyra år sedan? Nej, knappast. Inte heller 2,50 nu. Jag tycker äggen kostat ca 3 kr/st ganska länge. Fast det sägs att de blivit dyrare. Inget jag märkt.
Man ska vara prismedveten sägs det ju. Nu när jag är i Spanien frossar jag i ägg, nötfärs, färskpressad juice, youghurt, nötkött och allt annat som är mycket billigare här. Äta ute kostar minst det dubbla och inte lika god mat som i Sverige så därför hyr vi alltid lägenhet och hyrbil så man kan laga sin egen mat. Både frugan och jag är duktiga kockar och vi reser fyra-sex gånger om året så behöver aldrig vänta på billiga godsaker länge. Tittade på kvitto från Lidl förra veckan från 23/4-2021 och 24 ägg kostade 29,90kr. Sparar kvitton i flera år så har stenkoll på priser.
Ja fisk köper vi aldrig, alldeles för dyrt. I år har jag ätit fisk kanske 1-2 gånger max.
1 gillning