Om jag har förstått rätt så har Riksbanken fem möten per år där räntan fastställs, varav tre återstår i år
(juni, september och november) Då ska alltså räntan upp med mellan 1.50-1.75% på ungefär 5 månader. Det innebär en höjning med 100% på kort tid för många låntagare.
Något jag inte riktigt förstår. Vad är det som talar för att dessa räntehöjningar kommer att vara bättre på att sänka inflationen än vad de senaste 10-åren av räntesänkningar har varit på att höja inflationen?
4 gillningar
Det stämmer!
Glöm ej att slänga in det viktigaste - De största förlorarna (tyvärr)…
"Men där det finns vinnare finns det också förlorare – klara sådana.
– Då är det framför allt arbetslösa och de som bor i hyresrätt. De här grupperna drabbas ju av höjda priser men också av stigande hyror på sikt eftersom hyrorna justeras uppåt med inflationen. Det här är alltså hushåll som får alla nackdelar med inflationen men inga fördelar, menar Anders Nordberg."
Hyresvärdarna och fastighetsbolagen kommer höja hyran för att täcka sina kapitalkostnader - vilket de enkelt kommer att få göra utan att någon står i vägen.
Men tyvärr ligger fokuset på de som har en bostadsrätt eller äger sitt boende… Inte på de som faktiskt påverkas (mest).
4 gillningar
Bra fråga! 
Som jag ser det är det mycket svårare att stimulera fram inflation. Folk måste välja att spendera mer.
Däremot är det rätt lätt att få bort inflation. Bara att höja räntan tills ekonomin kraschar. Har man inte pengar kvar i slutet på månaden så kan man ju inte köpa något som driver på inflationen.
Så har det ju nästan också alltid blivit vid räntehöjningar. Att det leder till lågkonjunktur i de flesta fall.
Sen är det ju inte katastrof med högre räntor och lågkonjunktur. Lite tuffare bara. Själv har jag levt genom 70tals krisen, lite småkriser på 80talet, 90tals krisen som var rätt fet, 2000-2002 lågkonjunkturen, Finanskrisen och den relativt milda Pandemi krisen.
Life goes on
Så tänker jag men kanske fel på det?
5 gillningar
Jag vet inte om det är så mycket svårare att stimulera fram inflation, det har gått ganska bra hittills… Det är bara det att det tar lite längre tid än va våra politiker är villiga att vänta, så därför är det svårt att få till mjuka rörelser…
Vi får väl se om FED lyckas med sin soft landing som dom pratar sig så varm om, jag tror det kommer bli en väldigt hård landning om du frågar mig… Den som ska kolla på FOMC presskonferensen imorgon kan roa sig med att räkna antal gånger Powell nämner soft landing…
2 gillningar
Vet du jag är inte längre lika säker på det.
I granntrådarna på det här forumet om löneanspråk som mjukvaruutvecklare et. al. verkar löner på 40k, 50k och 60k+ inte vara särskilt ovanligt. På ett sätt rena “fantasilöner” för andra. Och alltså inte heller för vissa positioner som chefer och vissa nyckelindivider utan brett på företagen.
Programmerare är dessutom det vanligaste yrket i Stockholm (Så många knackar kod i Stockholm - Computer Sweden) och med en löneökning på 6% förra året bra bättre än snittet (Stora skillnader mellan ingenjörers löneökningar 2021 - Ingenjören).
Som anektod åkte jag tunnelbana i Stockholm i vintras. Såg annons för ett företag som erbjöd 3 mån utbildning i programmering med garanterad lön sen på 30k. Som jämförelse var rekommenderad ingångslön för civilingenjör 2012 när jag tog examen mellan 27k och 29k.
Tillgång och efterfrågan visst men det verkar finnas mycket pengar i systemet.
4 gillningar
Så kan man tävla med antalet gånger som Ingves säger ”Beschymmer” eller ”vårat inflationsmål på 2%”.
2 gillningar
Det stämmer förvisso, men jag tror Riksbankens huvudsakliga mål just nu är att signalera att de inte backar från ett chicken race med avtalsrörelsen. Kostnadsinflationen från krig och pandemi kommer lösa sig själv med lite tid, men om vi börjar institutionalisera löneökningar på ~5% så kommer det bli betydligt svårare att ta oss ner till 2% igen i någorlunda närtid
Jo, förvisso, men i 13 år sedan finanskrisen så har de kämpat med näbbar och klor att köra sedelpressen så hårt att det nästan blev 2%.
Ta ner inflationen kan man göra på 1 år. 10% ränta så löser det all inflation med det skuldberget vi sitter på idag (större än vid finanskrisen).
Så det är i tidsperspektivet lättare/snabbare menar jag 
Konsekvenserna för samhället oräknat
1 gillning
Så är det såklart, om lönerna inte börjar gå upp så måste ju inflationen börja matas av om ett tag.
Vad har Riksbanken för instrument att ta till gentemot avtalsrörelsen?
Styrräntan? Om facken säger att de vill ha högre löner för att kompensera kostnadsinflationen så kommer Ingves säga “ok, men då måste vi tyvärr höja styrräntan ännu mer än vi annars skulle ha gjort för att kompensera den förhöjda efterfrågan som följer av högre löner.”
2 gillningar
Jo såklart, men det är ju oerhört trubbigt och det är inte så att facken sitter och förhandlar med Stefan Ingves. Oavsett sådana hot har jag svårt att se att man verkligen lyckas hålla ihop hela fackrörelsen på banan att man ska acceptera urholkning av köpkraften för att riksbanken inte ska höja räntan. Men det är klart, lågkonjunkturen lär väl komma här snart och då kanske facken är nöjda bara med att slippa uppsägningar.
1 gillning
Precis. Problemet är att vi har en ganska så uppdelad situation i Sverige med en numera relativt stor befolkningsandel som kommer att ha väldigt svårt att komma in i arbetsmarknaden, inte minst bland nyanlända. Vi har just nu jättestor brist på välutbildad personal som du skriver om, och samtidigt hög långtidsarbetslöshet bland utrikes födda.
Mer än var tionde utrikesfödd person är arbetslös – gapet mellan grupperna ökar | SVT Nyheter
Det jag inte riktigt får ihop är att det samtidigt är omöjligt för t ex restauranger att hitta serveringspersonal, tidigare brist på jordbrukspersonal, etc så tror problemet delvis även ligger i hur välfärdssystemet är utformat.
När nästa lågkonjunktur kommer kan såklart även högutbildade drabbas.
Vad ska man investera i under stagflation?
Sin familj, utbildning och konserverade bönor. 
1 gillning
Nej, facken sitter inte bokstavligen och förhandlar med Stefan Ingves. Men faktumet att avtalsrörelsen kan omintetgöra Riksbankens försök att kyla ner efterfrågan genom att trissa upp lönenivåerna är ett stort problem för inflationsmålets trovärdighet. Om lönenerna skulle följa med kostnadsinflationen så skulle det i praktiken cementera vår nuvarande inflationstakt i samhällsekonomin, vilket är precis vad Riksbanken inte vill. När Ingves säger att deras interventioner syftar till att motverka att inflationen “sätter sig i systemet” så är det precis den här typen av ekonomiska anpassningar han tänker på. Att Putin och Xi beter sig som rövhål kan inte Riksbanken göra något åt, men den inhemska löneutvecklingen kan de kompensera direkt genom att helt enkelt höja styrräntan.
Du menar då att man sänker lönekraven genom att via höjd styrränta sänka konjunkturen?
Nu har vi haft en förhöjd inflation sedan i Oktober och vi sitter fortfarande med en stimulerande krisränta i knät samt stora obligationsinnehav !?
Är det bara jag som är orolig att RB faktiskt agerat alldeles för långsamt och för tandlöst nu när inflationen faktiskt verkar bita sig fast?
Märker att många i denna tråd och i allmänhet fortfarande argumenterar kring inflationen i stil med “den är övergående”, “det är bara drivet av energipriser” etc.
3 gillningar
Men vi får i alla fall glädja oss åt att en dator blivit 95% billigare de senaste 20 åren (enligt KPIF) så att nått drar ner inflationen.