Hur tänker du här? På hemmaplan har vi enormt hög bostadsbelåning och i USA är kreditkorten glödheta efter alla dragningar…
Eller du ser inte dessa saker som bidragande? Jag tror man skulle kunna räkna upp minst 100 saker som har bidraget till inflationen och jag skulle haft med ovanstående där också iaf. Det är inte så enkelt att det är tre-fyra orsaker utan en lång rad av saker där vissa saker påverkar andra i en negativ spiral också…
Håller med. Jag tror du missförstår mig. Jag menar så här
Exempel:
Inflationen har inte gått upp pga av att folk kör mer bil och förbrukar mer bensin. Inflationen har gått upp för att bensinen är dyrare. I huvudsak.
Inflationen har inte gått upp för att folk äter mer mat, utan för att att samma mat de köper har gått upp i pris.
Om inflationen är i grunden konsumtionsdriven (ökad förbrukning) så lugnar inflationen ner sig när individerna sänkt sin förbrukning till samma nivå som före inflationen startade (bensinen och maten kostar samma som tidigare).
Om inflationen däremot är råvarudriven i grunden så krävs det att konsumtionen sänks under tidigare nivå, vilket gör mer ont. Alltså färre mil med bilen eller byte till kollektivt. Köpa mindre mat eller byta till billigare produkter.
Räntehöjningarna biter men konsekvensen för individen är i ena fallet en återgång till tidigare konsumtionsnivå och i andra fallet med råvarudriven inflation att konsumtionen måste sänkas under den nivån som gällde före inflationen startade, vilket gör mer ont.
Så tänker jag men jag kanske har helt fel? 
Inflationstakten, mätt som KPIF, i Sverige uppgick till 7,2 procent i maj, enligt färsk statistik från SCB.
Oj, oj, nu måste Ingves trycka räntegasen i botten.
Det känns inte som det finns så mycket alternativ till att höja med 0,5 på nästa möte. Gör man inte det så lär det dröja innan inflationen ger dig.
Kan någon förklara för en dum idiot hur allt hänger ihop.
Livsmedel, dagligvaror mm lär väl inte gå ner i pris för att styrräntan höjs?
Utan känslan är att tillsammans med höjd styrränta följer dyrare bokostnader för de flesta tillsammans med de nu ökade priserna på livsmedel mm urholkas köpkraften ännu mer.
Allt talar väl för 0.5 höjningar både nu och i September. Om det räcker för att sänka inflations-rusningen återstår att se.
Jo, om riksbanken höjer räntan kommer utländska investerare vilja köpa svenska räntepapper, då stärks kronan, och blir allt vi importerar billigare för oss som har en lön i Svenska kronor.
Detta inkluderar mycket mat, bensin, diesel, råvaror, konstgödsel osv.
Det blir även en sekundär effekt av att folk får mindre pengar i fickan, och då minskar efterfrågan vilket leder till en prispress. Och då kommer förhoppningsvis en rad företag sluta öka priserna. Det är trots allt en rad företag som passat på att höja priserna trots att de inte behövt, eftersom de flesta andra gjort det.
Så, med högre ränta får du lägre inflation. Om vi inte gör räntan blir det som i Turkiet med en inflation just nu på 70%. (Och de flesta får inte en löneökning som motsvarar detta.)
Från svt.se:
Om man som exempel tar en person som har en svensk snittlön på cirka 35 000 kronor per månad där löneökningen följer Riksbankens mål på 2 procent. Om inflationen stiger till den numera inte osannolika siffran 6 procent, då krymper exemplets lön med nästan 16 000 kronor per år i värde.
Om samma person har ett lån på en miljon kronor, då krymper inflationen lånets verkliga värde med nästan 57 000 kronor. En gratis avbetalning – en inflationsamortering.
Får ni ihop detta resonemanget?
Har svårt att se några vinnare när inflationen stiger, vi är alla förlorare.
Ja, eftersom lånesumman inte skrivs upp i med inflation (utan är fast) sjunker lånets kronvärde med inflation, eftersom en krona blir värd mindre.
Värdet som ska betalas tillbaka minskar alltså i inflation även om det rör samma antal kronor och ören.
Har jag räknat fel här då? Lånet har ju inte minskat och personens ekonomiska situation har blivit sämre.
Nej du har räknat rätt!
En person får inte billigare bolån om priset på 1 liter mjölk går upp. Det blir bara relativt billigare.
Inflationen hjälper endast bolånet om lönen justeras med inflationen. Om man får en reallönesänkning får man istället dras med dyrare kostnader och kanske högre räntor på det.
Inflationen i sig självt ger ju ingen ”sänkning” av lånet. Det förutsätter att lönen hänger med inflationen, vilket inte är fallet för särskilt många i dagsläget.
På samma sätt som lånets värde minskar, så urholkas ju också värdet på bostaden. I en bostadsmarknad som går sidledes minskar ju i själva verket det reala värdet på bostaden.
Skulle säga att Svts artikel är en rejäl förenkling gällande inflationens påverkan på folk med stora lån.
Lånets värde har ju minskat i relation till mycket annat. Sen om den enskilde individen fått det bättre eller sämre är en annan sak. Men räntan kan ju också stiga så inte säkert att man tjänar supermycket ändå.
På sikt kommer lönerna hänga med, men kortsiktig behöver det inte bli så. De ökade kostnaderna går ju inte upp i rök utan kommer förr eller senare tillbaka i lönekuvertet. Men många har lite orealistiska krav på hur fort saker går. Löneavtal kan ju t.ex vara på 2-3 år åt gången.
Helt riktigt, det blir bara relativt billigare och det ger ingen sänkning i kronor och ören, som jag också skrev. Utan det blir bara en sänkning i lånets värde (inte pris, om jag ska försöka förtydliga).
Som @_Kalle skriver:
Och marknadsaktörerna, som liksom Riksbanken trodde på en långsammare prisökningstakt i maj, räknar med betydligt raskare steg än så. Enligt prissättningen på terminskontrakt väntas styrräntan höjas med 225 punkter vid de fyra närmaste mötena. Ska det bli verklighet måste en av höjningar vara med 75 punkter och de övriga tre med 50 punkter.
Är inte bankerna vinnare? Alla kan väl inte vara förlorare.
Ekonomin är inget nollsummespel, bara för att vi förlorar behöver inte betyda att någon annan alltid vinner.
Som jag skrev lite tidigare idag:
Om den vore skapad av endast detta så hade du nog haft rätt. Men där i bakgrunden så spökar även de massiva covid-stimulanserna.