haha. det var inte nog tydligt 
Alltid svårt med sarkasm på internet.
De har även kommit på den fullkomligt vansinniga idéen att avreglera hyresmarknaden med, med fruktansvärda resultat som att förstahandshyrorna gått upp något, men det i stort sett inte finns någon svart andrahandsmarknad. Köa till hyreslägenhet vet man inte riktigt vad det är här heller.
Tyvärr är de lite för sansade att komma på att avskaffa arv- och gåvoskatten…
Jag, å andra sidan, ser inget fel i att låna med en säkerhet bakom. Man ”för-säljer” något man äger, och betalar en avgift för risken hos den som ”för-köper”. Varför är detta så illa?
Problemet är väl att “avgiften” (räntan) har varit så låg under en lång tid att det i princip har varit gratis, vilket medfört att bopriserna stigit vilket medfört att folk behövt ta större lån osv osv.
Större krav på amorteringar i ett sånt klimat (samt striktare belåningsgrad) dämpar spiralen uppåt något.
1 gillning
Och inte lär det hjälpa att staten vill ge stödlån till förstagångsköpare så de ska ha råd med handpenningen…
Likadant med körkortslån. Ge CSN för körkort därför att det är för dyrt för folk.
Det trycker ju på priset, helt klart, men åt fel hål. Ibland undrar jag vad som föregår i den tomtefabriken…
8 gillningar
Svensk bostadspolitik borde klassas som självskadebeteende 
2 gillningar
Inflationen vägrar ge vika.
- I USA steg årsinflationen till 8.6% i maj och det blir ingen paus med räntehöjningarna.
- I Euro området steg inflationen till 8.1%, Lagarde höjer inte räntan p g a Italiens usla ekonomi.
- Nu väntar vi på Ingves majsiffror men det ser mörkt ut.
1 gillning
Yes. Högsta sedan 1981. Rätt otroligt.
1 gillning
Nja, dom har ju sagt att ”the Governing Council intends to raise the key ECB interest rates by 25 basis points at its July monetary policy meeting.” Så dom börjar väl så svagt vakna till liv i den frysboxen dom har levt i de senaste året iaf… Behind the curve får ju en helt ny innebörd när man tittar på ecb…
På onsdag i nästa vecka förväntade sig marknaden, innan dom dåliga CPI siffrorna igår, att 50 baspunkters höjning va planerade för fed, vi får väl se om dom står fast ett tag till…
1 gillning
Inflationen stiger väl till och inte med? Semantik kanske, men det är ju stor skillnad rent matematiskt.
Bortsett från detta tycker jag de nya siffrorna är ganska skrämmande. EUs centralbank måste ju agera utifrån hela euroområdets behov… 
2 gillningar
Korrekt, jag skrev fel i all upphetsning och besvikelse.
2 gillningar
Här skriver Lawrence Summers att inflationen är på samma nivå som på 70-80-talet och att räntan kommer behöva höjas lika drastiskt, dvs 10-15%.
Du har rätt.
Om 1 år, är våra räntor på 10-15%. I princip alla nyare bostadsrätter är i konkurs.
Jag tackar för informationen och tycker på sälj .
Ingen aning vem Lawrence Summers är men skrollade igenom utan att hitta några grafer på skuldnivån och inte heller några träffar om man sökte på “debt” i dokumentet. En googling säger att han är nationalekonom (och lite andra häftiga titlar som f.d. finansminister) så sannolikt har han förenklat så pass mycket att det är frikopplat från verkligheten och att han därmed har fel.
USA:s statskuld ligger på 130% av BNP och EMU ca 95%. Jämförelsevis låg den på ca 40% i USA på 70-talet. Hushållens skulder låg på 70-talet i USA på drygt 40% av BNP jämfört med knappt 80% nu. Hittade inga aktuella nivåer för skuld i förhållande till disponibel inkom för hushållen just nu men verkar varit ungefär dubbelt då höga för några år sedan jämfört med på 70-talet.
När skulderna är så pass mycket högre vore det ju konstigt om det skulle behövas samma räntenivåer nu som då om inflationen är på samma nivå. Sen kan man såklart fundera på hur stor del räntepolitiken kommer påverka och hur stor del som istället styrs av lönekrav, statliga stimulanser och strukturella kostnadsökningar (ex utbudsbrist och ökade råvaru-/produktionskostnader).
5 gillningar
Precis. Reagerade med på att skuldsättningen är väl snarare det som skulle styra hur mycket räntan skulle öka, snarare än någon absolut tal som vi bara måste nå.
De säger lyckligtvis inte att vi måste höja räntan lite mycket som Volcker gjorde, till skillnad från vad som påstås av skribenten du svarade ovan.
Poängen med papperet är att om man mäter inflation på ett konsekvent sätt över tid så ligger vi betydligt närmare 80-talet än den officiella statistiken indikerar, eftersom dem mätte inflation annorlunda förut än vi konventionellt gör idag. Implikationen är att vi därmed behöver få till en ungefär lika stor disinflation som Volcker lyckades åstadkomma genom sina räntehöjningar om vi vill ta oss ner till 2% igen.
Vad dem säger är alltså att vi behöver samma effekt, vilket är något helt annat än att säga att vi måste använda samma instrument eller tillvägagångssätt. Om samhällsekonomin i stort är mer räntekänslig idag än den var tidigare så följer det ju t.ex. helt naturligt att vi inte kommer behöva en lika stor räntehöjning nu som då för att generera motsvarande nedkylning, precis som du påpekar (och som även påpekats av Ingves m.fl.).
Jo, implicit säger det att vi behöver lika höga ranter för att åstadkomma samma disinflation. Att räntekänsligheten är högre idag är ditt eget tillägg, sägs inte i pappret.
Stor del av dagens inflation beror på högre bränsle och elpriser som i sin tur ökar produktionskostnaderna på allt. Även Kinas Covid-nedstängningar som skapar brist på varor/delar orsakar högre efterfrågan än tillgången, vilket ökar priser på vissa varor.
Går det att jämföras med samma typ av inflation som fanns på 70-talet och kommer samma åtgärder hjälpa?
1 gillning
Ja, jag tycker det finns relativt stora likheter med USA, och då bet räntehöjningarna - till slut.
Mycket av orsaken till inflationen skylls på mycket lös penningpolitik i slutet på 60talet och in på 70talet. Man kan läsa mer om det tex här. Stämmer rätt väl med vad vi haft 2009-2021.
Man hade spenderat / lånat mycket pga Vietnam kriget och samtidigt för att skapa nya välfärdssystem. Stämmer rätt väl med vad vi gjort i dessa tider pga pandemi och framöver för att supportera Ukraina i kriget.
Dessutom kom oljekrisen 1973 med OPECs embargo på olje export samtidigt som USAs oljeproduktion gick ner. Stämmer rätt väl med den energi kris vi har idag, men orsakad både av att rysk olje export sanktionerats, förtida avveckling av energi resurser före egentliga alternativ fanns (kärnkraft, fossil energi i Europa) samt årtionde av under-investering i energi utvinning (sedan finanskrisen).
Som jag förstår det, bara för att orsaken till inflationen inte är direkt orsakad av individuellt överkonsumtion, så lär räntehöjningar bita på inflationen precis som det gjorde i slutet av 70talet och in på 80talet.
Det kommer att ta tid, tvinga ner konsumtionen mer för att få effekt, och göra allmänt ont. Det går att leva med hög inflation. Våra högt ställda förväntningar på ett snabbt bättre & bättre liv får nog dock skruvas ner lite.
3 gillningar
Ja, inflationen då precis som bestod till stor del av ökat oljepris. När oljepriset gick ner samtidigt som man minskade oljeberoendet minskade inflationen. Skillnaden då är att man även hade hög arbetslöshet pga att produktion flyttade utomlands och det tog ett tag att ställa om till ett tjänste- och kunskapssamhälle som löste arbetsmarknaden. Nu är det snarare att de globala leveranskedjorna fungerar dåligt vilket spär på inflationen och de talas om att ta flytta hem produktion vilket även det kan öka inflationen (men ha andra fördelar). Tycker man kan ifrågasätta hur stor effekt räntepolitiken hade under 70-talet, snarare var det strukturella problem som behövde lösas, vilket då tdelvis liknar situationen som vi har nu.
1 gillning