Njae, det påverkar ju allt och alla under en längre period istället flr vissa saker och delar av befolkningen. I det senare fallet slår det mer effektivt där det ska slå, tänker jag iaf.
1 gillning
desto snabbare inflationen tappar till målet 2%, desto bättre.
2 gillningar
Inte om det resulterar i deflation, skulle jag säga 
Penningpolitik är trög materia… Både på upp- och nedsidan.
3 gillningar
Det är för övrigt slående hur mycket endast spekulation kan påverka valutakurserna på kort sikt. Kronan har nu stärkts ~5% mot EUR och ~8% mot USD på kort tid. Trots att marknaden är mycket väl medveten om våran “futtiga” ränta på 3,75% och Riksbankens sommarsemester.
Valutamarknader är fascinerande! Vi får se vad morgondagens inflationssiffra gör på den fronten…
5 gillningar
Cornucopia drar slutsatsen i morgonens bloggpost att det är de kortare räntorna i USA som börjar vända ner pga bra inflationssiffror, samtidigt som svenska räntor inte väntas gå ner på länge pga sämre inflationssiffror. Marknaden tittar längre fram i tiden och där förespår
de högre räntor i Sverige och därför stärks kronan. Rätt eller fel, vem vet…
3 gillningar
En fundering om hur ECB kommer hantera sina räntehöjningar där de har så många länder att ta hänsyn till.
Vissa länder, företag och befolkning kan vara högt skuldsatta, andra kan vara tvärt om.
Vissa länder kan ha hög inflation, andra låg inflation.
Vissa länder vars ekonomier kan vara på väg att knäckas, andra inte alls.
Det måste vara väldigt knepigt att sätta en styrränta som är samma för alla. En hel del länder borde hamna i kläm.
Det är väl kanske första skarpa inflationhanteringen ECB gör, kommer bli mycket intressant vad resultatet av det här experimentet blir.
1 gillning
Absolut, men om man sätter in för kraftiga åtgärder kan ju andra negativa effekter uppstå, endast för att ingen hinner anpassa sig, som egentligen är helt onödiga. Men det är ju en balansgång.
1 gillning
Var det inte prat om flexibel QT från ECB ?
(olika för olika länder)
1 gillning
Det är därför inga serlösa makroekonomer tror på Euron i sin nuvarande form. Man visste om problemen redan från början. USA kunde ha infört dollar i alla länder efter WW2, men de insåg problemen och lät länderna ha egna valutor. Sina egna “stötdämpare”. Euron har stora problem, Grekland det mest uppenbara exemplet. Trojkan har tvingat Grekland till otroliga problem, för en livstid. Finns hemsidor där Grekland måste sälja alla tillgångar, öar, hamnar, flygplatser osv. Helt vedervärdigt. Stabilitetspakten, länders maxbelåning, osv har också slutat fungera. Ett annat enkelt exempel är europeiska banker. Titta på Deutsche Bank, Bankia, UniCredit, Barclays aktiekurser och jämför från 2005, total härdsmälta. Credit Suisse aktiekurs kan du kika på också (historisk data), ingen Eurobank men iallafall. Vill man ha 4,25% ränta och få samma ekonomier som Grekland, Rumänien(snart med) Bulgarien, Portugal så ska man väl gå med. Räkna med att lösa ut Italien och alla andra länders gigantiska skulder dessutom. Ska vi gå med kan vi väl iallafall minska pensionsåldern till faktiska EU-medel på 59 år…
3 gillningar
Inflationen är bra mycket högre än de officiella beräkningarna.
Har ni räknat ut er egen inflation, dvs mat, bränsle, ränta/hyra, kläder, resor osv?
Bara filmjölken har ökat med 10kr, från 13 till 23. Osten från 79kr/kg till 129 osv.
Aktiespararna har haft en artikel i alla år “Syna bluffen om inflation” som togs bort lagom till inflationen började gå igång. Där nämns några metoder, Geometrisk vägning, Substutition, Hedonisk mätning osv vilket är några metoder som används för skapa lägre inflation. Tex kan en ny dyrare iPhone plötsligt bli billigare än föregångaren och minska inflationen totalt!!
Bostadspriser exkluderades dessutom för ett antal (många) år sedan, varför?!
2 gillningar
Vad menar du med “inflationen” här? Att personlig inflation ser annorlunda ut är ju inget konstigt då SCB inte har som uppgift att mäta just din eller min inflation. Det man mäter är den allmänna prisnivån, dvs för allas gemensamma konsumerande.
Det är gammal kritik som återkommer lite då och då varje gång inflationen tittar upp en bit över 2%. Jag kan rekommendera följande artikel av BLS (ungefär USA:s motsvarighet till SCB) som diskuterar dessa i detalj och svarar på mycket av kritiken:
Addressing misconceptions about the Consumer Price Index
Fortfarande högst relevant trots att den skrevs förra gången detta var på tapeten under finanskrisen. Den diskuterar också de faktiska huvudsakliga anledningarna till varför dessa används som såklart inte är för att “skapa lägre inflation”.
Det kommer in indirekt genom bostadskostnaden. Fanns bostadspriser någonsin med explicit i beräkningen av just KPI? Tittade i dokumentationen från 2007 (äldsta som fanns på SCBs hemsida) och den verkar inte funnits med sedan dess i alla fall.
1 gillning
Nya inflationssiffror för Sverige.
Det mest intressanta KPIet:
Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi minskade från 8,2 procent i maj till 8,1 procent i juni
5 gillningar
- Priserna för utrikes flygresor har ökat med 31,4 procent jämfört med juni 2022
Tuff ändring för de som reser och semestrar.
1 gillning
Riktigt illa, nu får vi sluta att konsumera 
Folket bränner av det sista man har… denna siffra lär gå ner ordentligt i höst. Såg någon artikel förra veckan om att priserna på flyg redan nu börjar sjunka ordentligt. Vore intressant att se var vi hade hamnat om det inte vore för denna siffra
2 gillningar
Du hittar den infon i SCBs inlägg också:
(andra kolumnen beskriver hur stor påverkan respektive produktgrupp hade på KPI)
2 gillningar
Hur kan inköpspriserna skilja sig så mycket från vad konsumenterna betalar? Är det här greedflation eller vad missar jag?
2 gillningar
Senaste höjningen kändes verkligen som mañana och att man väntar och ser…
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/inflationen-biter-sig-fast-i-ma-ana-sverige
3 gillningar
Måste säga att det var en ganska dålig analys och tråkig vinkling av Alexander Norén. Inflationen i eurozonen är i medel runt 5.5% i juni medans den i Sverige är 6.3% baserat på HIKP som är det relevanta måttet när man ska jämföra länder inom EU. Det finns flera stora länder i eurozonen som nu har högre inflation än Sverige (t.ex. Tyskland och Nederländerna). Spanien sticker däremot ut extremt på nedsidan då man endast har 1.6%. Men deras inflation både eskalerade tidigare och toppade långt före den svenska, redan i juli förra året, och har fallit sedan dess.
3 gillningar
Livsmedel sticker ju ut i Sverige, vi har redan konstaterat att det finns ett oligopol som upprätthåller artificiellt höga matpriser… Finansministerns lösning var att ta en kaffe&bulle med VD:arna för livsmedelsbolagen där dom förmodligen skrattade gott åt lättlurade Svensson samt vilken sorts ersättning ministern bör få när hon eventuellt lämnar politiken för ett sömnigt styrelsejobb i någon av dessa bolag.
3 gillningar