Har precis sålt allt mitt innehav i Handelsbankens alltför dyra Multi Asset 100 (drygt 1,2 MSEK).
Jag fyller 56 i år.
Vad ska jag satsa på?
Jag vill investera i en global indexfond som helst kan handlas via Handelsbanken, antingen Länsförsäkringar Global Index eller DNB Global Indeks S. Det är väl hugget som stucket vilken av dem jag väljer tänker jag. Har förstått att Länsförsäkringar Global Index sedan något år tillbaka följer ett annat index och har numera lite mer inslag av ESG jämfört med DNB Global Indeks S, men det har väl knappast någon avgörande betydelse rent resultatmässigt inbillar jag mig.
Har förstått att många, och även de som driver denna sida, inte förespråkar att man ska dela upp innehavet så mycket eller till och med inte alls utan att det ska räcka med att satsa på en enda bred global indexfond. Korrekt?
Dock funderar jag på om jag ska ”fega” och förutom en global indexfond även satsa en del av innehavet på räntefonder. De svänger väl inte så mycket, men å andra sidan är väl utvecklingen inte vidare bra rent generellt heller.
Jag är sugen på att lägga alla äggen i en korg, dvs en global indexfond. Tidsperspektivet är troligen runt 10-15 år.
Tänker jag rätt eller fel?
Nästa fråga: ska jag invänta köp tills fonderna fallit lite i värde eller ska jag bara köra på så snart jag kan utan att tänka närmare på det?
Vore tacksam för att få era perspektiv på det och gärna även motivera varför.
Precis, det är lite hugget som stucket. Det finns folk på forumet som högljutt protesterar mot ESG, men min bild av teori och forskning jag läst är att effekten är såpass liten att den inte spelar någon större roll, om det inte är en väldigt smal fond. Fonderna kommer att gå olika, men det är ungefär 50/50 vilken som kommer att gå bäst.
Precis; det räcker gott med en fond, men är heller ingen egentlig nackdel med två, heller.
Det här är svårare att svara på rakt av. Det beror på flera faktorer. En är investeringshorisonten. Tio år är väl där man brukar rekommendera att det är dags att flytta lite till säkrare placeringar, men betänk att horisonten inte är tiden tills du ska börja ta ut, utan pengarnas genomsnittliga horisont, vilket oftast är längre.
Men man behöver också tänka på att sparhorisonten kan förkortas. Man behöver hjälpa sitt barn köpa bostad, man förlorar jobbet och hittar inte ett nytt, man blir sjuk och lämnas med kronisk trötthet och får minimal ersättning av staten.
Det finns också andra viktiga faktorer. Din psykologiska risktolerans är viktig. Den som har en tendens till oro när börsen dalar kommer att känna detta allt starkare allteftersom horisonten närmar sig. Då kan man behöva dra ned på risken för att må bra och undvika paniksälj. Detta gäller också för eventuell partner som har del i besparingarna.
Även flexibilitet är en faktor. Har du möjlighet att dra ned på utgifterna när det dyker så har du möjlighet att tåla en högre risk. Har du ett golv av utgifter du verkligen behöver från portföljen måste du fokusera på att säkra dessa. Betänk också att även om man har möjlighet att dra åt svångremmen så är det kanske inte så kul att skippa den där årliga semesterresan under fyra år nu när man äntligen har tiden.
Har man hög risktolerans och hög flexibilitet så kan man till och med behålla högre risk längre. För vissa kan till och med 100 procent aktiefond funka ända in i pensionen. Men risken är inte symmetrisk. Den som underskattar sin risktolerans får antagligen lite mindre pengar än hen kunde ha fått, medan den som överskattar den antagligen får lite mer, men kan potentiellt få ett mycket sämre utfall.
Stort tack Polyfalante för din insiktsfulla input.
Jag tog beslutet idag att lägga alla ägg i samma korg (DNB Global Indeks). Ska bli spännande att följa. Längre fram skulle jag eventuellt kunna fundera på att lägga en del av innehavet i någon räntefond. Tiden och känslorna får väl utvisa helt enkelt
Det är dock ganska få aktier som står för uppgången på börsen. Det finns ju ett ganska känt exempel där Nvidia exkluderas ur en fond, på lösa grunder enligt mig. Rent matematiskt kanske exkluderingen av Nvidia ändå utgjorde ett mindre tapp i avkastningen, men det påvisar ju ändå risken att du missar de raketer som de globala fonderna är ämnade att fånga upp för att kompensera den grå massan. Så även om det spelar mindre roll, så spelar det ju fortfarande roll. Avgiftsskillnader på 0,02% spelar också mindre roll, men de spelar roll.
I förväntad absolutavkastning spelar det ju ingen roll. Risken att missa en börsraket kompenseras av att de börsraketer man inte missar har en större vikt i indexet. Däremot blir ju risken högre med ESG-filtrering. Så jag håller med om att det spelar roll, men som sagt, det spelar såpass liten roll att jag inte tycker att man behöver bekymra sig om det.
Jag anser det bortkastat att köpa säkra korta räntefonder. Det är väl bättre att du sätter X % i en Global Indexfond på ISK och så sätter du in resten på tex Morrow bank till 2,2% ränta. Eller kanske lite på Hoist där du får lite mer ränta men måste binda pengarna en tid.
Nja, Avanza USA, som exkluderade Nvidia ett tag, har de senaste tre åren avkastat 45,68%, jämfört med Länsförsäkringar USA Index 61,06% (enligt Avanza). Och då har man ändå ändrat så att man tog in Nvidia igen för två år sedan, vilket är en himla tur för den fonden, eftersom Nvidia är ca +96% bara senaste året.
Det är ändå en ganska signifikant skillnad skulle jag säga. Och det finns fler liknande exempel.
Skulle gissa på att just avsaknaden av Nvidia är den största anledningen till att Avanza USA halkade efter Länsförsäkringar USA. Nvidia hade ju en extrem kursuppgång och (nu gissar jag igen ) lyfte kanske ensamt 5-10% av LF USA. LF USA följer även ett bredare index som kan ha spelat en roll i avkastningen under denna tidsperioden.
) lyfte kanske ensamt 5-10% av LF USA. LF USA följer även ett bredare index som kan ha spelat en roll i avkastningen under denna tidsperioden.