Jag är inte direkt konstintresserad, men det finns ett galleri i krokarna som brukar ha fotoutställningar från kända fotokonstnärer, dyra verk i väldigt små upplagor.
Jag har gått där ibland och sneglat, men priserna på $3 000 - $20 000 är mångdubbelt mer än jag är beredd att betala för något jag utsmyckar mina väggar med. Men har nu insett att jag har sett det som konsumtion och inte som en potentiell investering, och om jag kan övertala mig själv att jag gör det som både konsumtion och investering på samma gång kan jag kanske tänka mig att ändå köpa en tavla.
Kriterierna för att en investering ska platsa i min lekhink är att dem helst ska ha chans till hög avkastning
utan att ha orimligt hög risk och/eller vara roliga eller spännande. I detta specifika fallet behöver inte avkastningskravet vara högt, men att det åtminstone har hyffsade chanser att behålla sitt inflationsjusterade värde skulle nog vara ett krav.
Tänker att det kunde varit minst lika kul att ha 100 000kr investerade i ett eller två konstverk på väggen hemma som jag får möjlighet att njuta av varje dag, som att ha motsvarande summa investerade i ett annat spännande innehav som t ex ett onoterat bolag eller liknande.
Är det någon här som har insyn i konst/fotokonstvärlden som kan uttala sig om följande.
Hur stor är risken att sakerna blir värda noll eller väldigt lite?
Hur stor är chansen att dem går upp markant i värde?
Är det väldigt dyrt/komplicerat att sälja verken sedan?
Är det komplicerat med försäkring osv (känns spontant som att det behöver bli större summor i så fall, får kanske på sin höjd höja vårt lösöre lite i hemförsäkringen tänker jag)?
Finns det andra för/nackdelar som jag inte tänker på?
Något speciellt att tänka på när man väljer verk, förutom att jag ska tycka om det eftersom halva nöjet i mitt fall ska vara att ha det på väggen hemma.
Här är några exempel på konstnärer vars verk säljs via galleriet i fråga
Timothy White, Rankin, Douglas Kirkland, Terry O´Neill, Jesper Molin, Norman Seeff, Lorenzo Agius.
Jag kan ungefär ingenting om fotokonst. Men bara det faktum att du ställer den här typen av frågor får mig att tro att sina investeringar görs bäst via Avanza och inte på konstgalleriet.
Om man ska köpa prylar i investeringssyfte krävs att man vet vad man håller på med.
Ja, håller med dig till 100% att investeringar generellt inte görs bäst i ett konstgalleri.
Jag försöker väl här egentligen övertala mig själv att det kan vara en rolig investering i lekhinken, för egen del handlar det om någon enstaka procent av portföljen.
Ser flera för och nackdelar, med brasklapp för att jag har stor okunskap och kan ha helt fel så är här några exempel.
Roligt troligen ganska låg korrelation med börsen Får njuta av investeringen oavsett om den går bra eller dåligt även om den blir i princip värdelös på marknaden av någon anledning kommer den ha värde för mig sålänge jag inte tröttnar på den. Chansen är troligen mycket liten, men precise som ett aktieinnehav finns chansen att investeringen mångdubblas i värde.
Riskar vara dyr eller svår att avyttra även om den faktiskt skulle bli värdefull Gissar att chansen att den skulle bli väldigt värdefull är relativt låg Dålig riskspridning* då jag endast har råd att köpa något enstaka verk innan det blir för stor del av mitt totala sparande. Fotokonsten kan alltså potentiellt få ett extremt uppsving utan att jag får följa med på tåget för att jag köpte fel verk/fotograf Egen okunskap gör risken stor att jag köper fel verk/konstnär
*kan inte minnas vart jag hört det nu. Men vet att jag hört om en privat konstsamlare som haft ett stort antal tidiga verk från väldigt stora konstnärer, typ Pablo Picasso etc. De flesta köpta innan dem blev värdefulla. Det visade sig att samlaren i fråga hade köpt många många tusen tavlor genom åren, varav de allra flesta var helt värdelösa. Vet inte ens om han köpte dem i investeringssyfte över huvud taget. Men tar det som exempel på att det lär “vara lika lätt” att köpa ett konstverk som kommer mångdubblas i värde som att köpa en aktieraket innan alla andra.
Jag tror jag i stora drag kan koka ner det till följande för egen del. Jag tycker en riktigt snygg tavla på väggen hemma är för mig värd max 10 000kr.
Om jag ska köpa en tavla idag för 50 000 kr, vill jag att den ska ha ett väntevärde på ca 40 000kr + inflation.
Så om 10 år vill jag att väntevärdet
Helst ska vara ska vara ca ~61 000 kr (50 000 * 2% ^ 10år). Då har jag inte förlorat pengar, och jag har fått njuta av tavlan varje dag i 10 år.
i värsta fall vara ca ~49 000kr, då har jag betalt ca 10 000kr för att få njuta av tavlan i 10 år.
Så om 10 år är en värde utveckling mellan -10 000 och 0 kr godkänd, allt under dåligt, allt över en bonus.
Läs gärna på om reglerna kring följerätt. Beroende vad du köper/säljer och av vem du köper/säljer så riskerar du att tappa några procent vid varje transaktion. Det naggar av vinsten.
På väggarna anser jag att man i första hand ska hänga så’nt man gillar och/eller drömt om att få äga. Gärna i kombination. Visar detta sedan sig vara värt eller bli värt pengar så är det ett plus. Att tänka tvärtom känns knasigt.
När jag var fattig drömde jag om att få hänga en litografi av min favoritkonstnär på väggen.
När jag genomgick skilsmässa var det en sporre att göra slag i saken efteråt, när jag kommit på fötter.
Ganska snart efteråt ropade jag in en på auktion.
Nu har jag sex stycken.
Det är en bra bonus att de inte precis sjunkit i värde, i synnerhet som upphovsmannen gick och dog 2014.
I stort väldigt höga transaktionskonstnader, speciellt då detta är fysiska saker, som lär äta stor del av eventuell vinst.
Fotokonst känns lite 1900-tal? Jag hade hellre satsat på traditionell olja eller liknande, eller totalchansat på NFT. OBS jag tror inte alls på NFT:er själv.
Jag har följt fotokonst-marknaden på ganska nära håll de senaste 15 åren. Jag skulle hävda att den snabbaste värdeutvecklingen, som skedde när fotokonsten blev allmänt accepterad som konst på auktionshusen, redan är passerad. Därmed inte sagt att man inte kan tjäna pengar, iaf på längre sikt.
Min egen strategi är;
Investera i verk/fotografer jag tycker om. Då blir det lättare att behålla konsten lång tid.
Hålla mig till internationellt etablerade, nu levande fotografer.
Köpa bara numrerade upplagor.
Om möjligt bara köpa analogt reproducerade kopior.
Risken att värdet ska gå ned kraftigt är väldigt liten, men det är ändå kopplat till den allmänna konjukturen och köpkraften (om du inte köper extremt kända fotografier/fotografer).
Är det kanske The Photogallry i Halmstad du tänker på? Om inte så är det verkligen värt ett besök. Det är troligen det största fotogalleriet i Sverige. Om du är i Halmstad så besök det och även Hotell Tylösand som är ett konstgalleri hela hotellet, med mycket fotokonst.