Long time RT poddlyssnare och informationssökare/spridare, ny forummedlem med en fråga.
Min mamma (60+) har en kusin (70+) utan barn som är pigg och gillar det goda i livet, hen jobbar också på timme ibland. Kusinen har en obelånad lägenhet centralt i större svensk stad värderad till omkring 2-3 mnkr. Kusinen vill få loss pengar att leva för men vill inte sälja lägenheten pga. svårt att hyra motsvarande lägenhet i staden. Något bra lån lyckas hen inte få pga. ålder.
Nu har min mamma och hennes syskon (50+) fått erbjudande om att köpa in sig i ett framtida arv, alltså att de ger kusinen 300 tkr var idag för att få lägenheten när kusinen går bort eller väljer att sälja den i framtiden. Kusinen skulle stå för underhåll och löpande kostnader men inte renovera lägenheten, skulle den säljas nu är det troligt att köpare skulle renovera.
Mina föräldrar är medvetna om att de kanske inte får ta del av den ekonomiska vinsten men kan acceptera det men tanke att det går vidare till oss barn. Vid behov skulle vi barn också kunna “köpa investeringen” av min mamma.
Spontant tänker jag att det ur ett ekonomiskt perspektiv känns tillräckligt bra för att acceptera. Jag undrar däremot om det är lagligt men också hur forumet skulle ställa sig till det?
Däremot är det en gigantisk risk att rakt upp och ner ge släktingen pengar mot ett testamente. Kusiner ärver som bekant inte varandra, och ett testamente kan när som helst återkallas.
Det enklaste är förmodligen att skriva ett skuldebrev där släktingen pantsätter sin bostadsrätt för lånet. Då får man åtminstone tillbaka pengarna med ränta.
Gillade detta alternativ. Ev behöver kusinen stå kvar som ägare till 10%. Då blir det ingen krånglig andrahandsuthyrning.
Ser en del risker med upplägget oavsett. Om kusinen blir dement eller så kanske den råkar förstöra bostaden. Vad händer om kusinen flyttar till äldreboende. Är nog bra att skriva avtal för alla eventualiteter.
Personer i min närhet har gjort ett liknande upplägg. I det fallet är de inblandade alla barn till den som behöver slantarna (men inte alla barn chippar in). Jag undrar fortfarande om deras plan rullar på som tänkt när föräldern stupar.
Mycket tveksam till upplägget men tanken är god! Vad händer om ett (idag okänt) särkullbarn till lägenhetsinnehavaren dyker upp vid ett kommande arvsskifte?
Upplägget utlöser en rejäl reavinst, med därtill hörande skatt som skall finansieras av säljaren. Gissningsvis vill nuvarande ägare därmed ha mer betalt. Gäller även om han behåller 10 procent av lägenheten.
Sammantaget läser jag det som görbart men tveksamt.
Skuldebrev känns lämpligast eftersom en triggad reavinstskatt skulle medföra en ökad summa som jag inte tror är aktuell. Testamentet släpper vi direkt
Jag är inte med på hur pantsättning av bostadsrätten innebär att man är garanterad pengarna tillbaka med ränta men jag får läsa på om det.
Demens, vanvård och äldreboende måste hanteras i ett ev. skuldebrev men det finns säkert fler eventualiteter att ta med.
Hur menar du avseende pantsättningen? Ni pantsätter ju säkerheten för skulden på samma sätt som banken gör.
Detta innebär att ni har exakt samma rättigheter som en bank har. Räcker värdet till får ni fullt betalt för er fordran. Räcker inte värdet till så åsamkas ni en kreditförlust, om ni inte kan pressa ut beloppet av låntagaren ändå.
Ni anger alltså pantsättningen av lägenheten i skuldebrevet och skickar en denuntiation till föreningen. Föreningen bekräftar därefter att bostadsrätten är pantsatt till er.
Kontakta en familjerättsjurist!
Av vad man läser i tidningsspalter kring arv, gåvor och liknande så verkar det finnas många fallgropar i sådana här upplägg.
Låter lite som “usufruct”? Vanligt i Frankrike mm tror jag.
Dvs, man kan köpa t ex en lägenhet där det bor en 80 åring. Sen får man helt enkelt vänta tils denne flyttar ut av ett eller annat skäl innan man får tillträde.
Man blir ägare av lägenheten men den boende får ett servitut på den.
Du menar nyttjanderätt. Servitut gäller bara fastigheter emellan.
Rent juridiskt borde det gå i Sverige också. Inte helt ovanligt att föräldrar överlåter sin jordbruksfastighet till
ett barn och får nyttjanderätt på lillstugan sin livstid ut.
Var det inte så för några år sedan som en dam som blev över 110 år hade gjort detta? Köparen hann att dö före damen i fråga…
