Jag är en man som närmar sig 30 års åldern och har lite funderingar kring bästa investeringsstrategi. Som bakgrund bor jag ensam i en bostadsrätt med 15% kontantinsats (värderad 2,6M), äger en bil utan lån. Har ca 350k CSN lån men annars inga lån utöver bolånet. Jag har ca 200k på ISK investerat i indexfonder och ca 200k på räntesparkonto. Får ut ca 40-44k efter skatt, och kan lägga undan 7-10k varje månad.
Har i nuläget inget behov av någon större buffert. Bostadsrätten är relativt nybyggd och de mest realistiska oväntade kostnaderna är väl ifall vitvaror går sönder. Har helförsäkring på bilen och är ej beroende av den ifall den skulle gå sönder.
Jag har inga särskilda definitiva utgifter inom kort tid. I bästa fall hittar man någon att leva tillsammans med och då kanske det blir aktuellt med hus inom 3 år i bästa fall. Jag tänker att jag inte nödvändigtvis behöver gå in med högre kontantinsats än den jag redan har då någon annan förhoppningsvis då också bidrar till köpet, även om jag vet att hus är dyrare än bostadsrätt och kräver högre buffert. I övrigt har jag långsiktigt sparande som mål. Jag har inget mål kring FIRE, utan istället snarare gå ner till 60-80% arbetstid inom 10-15 år.
En del av mig vill köra aggressivt och gå in med ca 370k i fonder och resterande 30k i buffert då min livssituation i nuläget inte kräver någon större buffert. Jag tänker mig 70/15/15 - global index/ europa index/ sverige index. Vill ändå höra med er ifall ni tror det är en bra idé att gå in med så här stor andel av mina sparpengar i fonder?
Jag tycker det hela kokar ner till hur mycket du vill safea ditt kapital till följd av eventuellt behov av större kontantinsats i framtiden. Jag skulle säga att du gör rätt i att ha ett separat sparande med lägre risk för den andelen och resterande andel som är äkta långsiktigt sparande kan fördelas i indexfonder.
När det kommer till indexfonderna skulle jag inte övervikta Europa såsom du tänkt. Däremot säger forskningen att det sannolikt är bra med en viss andel home bias, men det spelar sannolikt en marginell roll i längden. Jag kör själv Lysa 100% aktier bred, där är det 20%.
I och med att du inte behöver en så stor buffert eller sparar till något speciellt så hade jag inte haft så mycket pengar på räntesparkonto. Ett alternativt som inte nämnts är att amortera av på bolånet med pengarna, sannolikt kostar räntan där mer än vad du får på sparkontot. Därtill minskad risk för räntehöjning osv. Detta hade kanske varit smart ifall du hade kunnat se dig uppgradera bostad inom 5 år oavsett om du ska flytta in med partner eller ej. Jag hade nog kört på globala indexfonder med 30k i buffert som du sa men värt att lyfta alternativet
Jag kan inte råda dig i investering men jag skulle ha betalt av studielånet för att slippa ha det släpande efter sig i livet. Förra året amorterade jag ner de sista 80 000 kronorna på CSN-lånet, så nu är jag fri att spara obegränsat. Studielånet som bara skrivs upp är inte roligt tycker jag, även om det ses som ett bra lån. Det ska ändå betalas någon gång.
Försök tänk genom varför du har så mycket utanför börsen.
Har du även inkomstförsäkring? Då har du även bra skydd om du blir arbetslös.
Vitvaror kostar inte 200k.
När du även kan spara 10k per månad, kan de pengarna också gå till akuta kostnader om det behövs. Likviderna kan bryggas med kreditkort, men detta är också överkurs. Finns mycket bra på forumet!
