Svåra frågor. Många fiberföreningar drivs som samfälligheter. Ett exempel. En medlem betalar in 20 000 för att få fiber. Skall man sedan betala in 1000 kr i 20 år [föruom drift] ? Då har man ju betalt anläggningen dubbelt upp om man bor kvar. Skulle fibern sedan hålla i 40 år blir det ju ännu värre.
1 gillning
Ja, om alla i samfälligheter läste årsredovisning o flerårsplaner. Men erfarenhet är att max 10% som kommer till årsmöten har läst på detta. Dessutom kommer sällan mer än 50% på årsmötena. Så oavsett hur transparant styrelsen än är så skulle många få en riktig kalldusch om man tar all kostnad för en asfaltering på bara ett år. T ex var min mamma med i bryggsamfällighet, trots jag berättade för henne att det inom några år skulle komma en stor kostnad pga en investering i en ny brygga så blev hon jätteförvånad o ledsen när en faktura på ca 4000kr dök upp, årsavgiften hade varit 200kr/år i ca 30år.
Det är helt korrekt att ingen har en susning vad ngt kommer att kosta år 2075, en stor kassa ger ränteintäkter (och den är för många samfälligheter skattefria, till skillnad om du sparat samma summa som privatperson). Men smärtan för medlemmarna om styrelsen räknat för lågt blir mindre om det finns en kassa vs ingen kassa alls. Skulle styrelsen räknat för högt så är min erfarenhet iaf att det inte framkommer några större klagomål.
En del samfälligheter har många olika sorters åtagande (vägar, snöskottning, sandning, lekplatser, sophämtning, asfaltering, fiber, laddboxar, gemensamhets lokaler mm). I sådana samfälligheter blir det avsevärt enklare att höja avgiften successivt än att krävas årliga insamlingar för alla olika sorters åtagande. Vissa år skulle medlemmarna betala 100kr/månad o andra år 20000kr/år. Det är relativt få hushålls som vill ha dessa svängningar beroende på vilka investeringar som planeras att göra resp år. Dessutom är risken större att vissa bara kollar i sin egen plånbok för de närmsta året istället för samfällighetens bästa över ca 50år sikt. Dvs alla blir fattigare på längre sikt eftersom värdet på det gemensamt ägda förfaller (el döljs för framtida medlemmar till samfälligheten). Om värdet på det gemensamma ägda faller så brukar förr el senare värdet på de medlemmarnas fastigheterna oxå påverkas (om det är en sådan samfällighet där medlemmarna fastigheter är tvångsanslutna till samfälligheten)
Du tänker här på effekten som uppstår om man både tilläggstaxerar och sen dessutom höjer avgiften för att täcka in framtida investering?
Jag syftar mer på rätten att driva likviditet genom uttaxering. Skulle kronis behöva driva in skulder på boende på samfälligheten och inte på boendes obetalda fakturor, så har väl styrelsen bundit samfälligheten till kostnader som inte förankrats i årsmötet & således inte kan driva in pengar genom ökad uttaxering.
Kronofogden struntar högaktningsfyllt i vad som beslutats på samfällighetens årsmöte. Han driver in pengarna.
Hur skulle det se ut om Ekonomiska föreningar och brf på sina årsmöten beslutade att man skulle sätta så låga avgifter att man inte kunde betala sina räkningar…
1 gillning
Jag vet inte vilken paragraf som säger att samfällighetens skulder går före medlemmarnas egna pantbrev? Men det kanske är för att medlemskapet följer fastigheten, och i så fall eventuellt skuld?
Annars är det enligt Samfällighetslagen styrelsen som ska ta in pengar för förenings skulder, och om de inte följer reglementet så kan styrelseledsmöterna bli personligt ansvariga för en förfallen skuld.
Ja, men i nästa stycke står det ju att om så ej sker kommer Länsstyrelsen att utse en person som driver in pengarna.
Bostadsrätterna | Samfälligheters kostnader (bostadsratterna.se)
Läs under Legal förmånsrätt.
1 gillning
Du verkar ha snöat in lite för mycket på just “årsmöte”, så för att förtydliga går det utmärkt att ha flera årsmöten under ett och samma år. Om samfälligheten skulle hamna i obestånd, eller att säg att fjärrvärmesystemet går åt skogen och 1 MSEK måste in snabbt, då är det bara att avisera ett extrainsatt årsmöte asap och där ha som enda punkt att rösta igenom en ny debiteringslängd som inkluderar dessa 1 MSEK. Medlemmarna måste därefter betala in sin andel utifrån hur anläggningsbeslutet är formulerat (ofta likadelad eller enligt andelstal), annars är det raka vägen till kronofogden för det hushållet.
2 gillningar
Jag delar helt dina erfarenheter, i vår samfällighet är det ca 30-40% av hushållen som finns representerade på årsmötena och det är alltid samma hushåll, de flesta struntar i att delta eller engagera sig. Jag kan tänka mig att det är samma antal som läser information som skickas ut i brevlådorna/läggs upp på hemsidan, men det har ändå inte varit något problem med engångsdebiteringar utöver lite smågnäll.
Vi tog in 6500 kr per hushåll när ett vattenrör gick sönder och hela samfälligheten tappade varmvatten, några fåtal med bra inkomster klagade.
Vi tog in runt 75000 kr per hushåll när samfälligheten behövde genomföra relining, det förbereddes med informationsmöten och utskick under nästan ett år innan utdebitering och relining. Ingen som klagade, alla förstod att det är en obligatorisk utgift och utdebitering är det billigaste alternativet.
Vi har utvärderat lån, men det är som regel en mycket dålig idé för samfälligheter och det är mycket bättre att hushållen tar från egen kassa (som man såklart ska ha om man är en ansvarstagande fastighetsägare).
2 gillningar
Tyvärr är inte de flesta fastighetsägare ansvarsfulla o har en kassa när s k engångs-debiteringar ska komma. Det kan ju bero på att de blivit pensionärer, maxbelånat huset för att kunna köpa sitt drömboende eller är bara allmänna slarvpellar.
Vi hade för ca 7år sen halvårs-debitering av Samfällighetsavgiften och betydligt fler hade problem när det kom en s k “oförutsedd” utgift, halvårsvis. Detta gjorde att vi gick över till månadsdebitering, nästan alla klarade då av att månatligen betala avgiften i tid.
2 gillningar
Ja, så illa är det. I “min” fiberförening är månadskostnaden cirka 400 kr per månad. Vi har kvartal, men men ändå har vi ett par procent som har svårt med dessa 1200 kronor. Ack ja…
1 gillning
Vem driver kronofogden pengar från då? Det jag tänker på är att antingen blir boende mottagare för indrivningen, eller styrelsen. Om styrelsen i ditt exempel sänker avgifterna, så samfälligheten kommer på obestånd, så är det väl mer naturligt att styrelsen ses som ansvarig. Om boende begärs en uttaxering, är det dem som kronis går till.
Ja, och även extrastämma är ett årsmöte = högsta beslutande organ. Så jag verkar inte ha snöat in för mycket ur den bemärkelsen då.
Sammantaget i denna tråd och på andra håll verkar det ju vara så som någon sade. Inte krångla till det och styrsättet för samfällighet är just precis som du skriver. Att belåna samfälligheten tar bort ansvaret från boende och utsätter samfälligheten för en kollektiv ekonomisk risk. Ta bara exempelvis att räntan går från 1,75 till 5 % … samfällighetens varje enskilda andel hanterar den bättre (sätta av eget kapital, låna på nytt sätt, sälja etc) än att styrelsen nu måste gå ut och tilläggsuttaxera alla rakt av…
Läs gärna mitt inlägg om legal förmånsrätt en gång till.
Självklart kommer medlemmarna i samfälligheten att få betala, varken de vill eller ej.
Fordran på medlem i samfälligheten går ju till och med före bankens pantbrev. Skulle en leverantör till en samfällighet bara kräva styrelen är ju denna fordran bara prioriterad för just styrelsedamöternas skuld till samfälligheten.
Detta är ju för övrigt bara en teoretisk duskussion. För att undvika laga åtgärder från leverantören kommer styrelsen att sätta utdebitering från medlemmarna som gör att fakturorna kan betalas.
Om inte annat så kommer också medlemmarna att reagera. Tänk dig själv en fiberförening som drivs som samfällighet. Den dagen då tvn och bredbandet slutar fungera lär medlemmarna omgående se till att det blir “ordning på torpet”.
1 gillning