Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

Nä, jag testade att lägga en order på DFOB hos Nordnet i dag och det gick naturligtvis inte. :frowning:
Suck!

Men några saker är lite konstiga. Fondens startdatum är 2020-09-24, det vill säga ganska långt efter 2018 då väl regelverket började gälla. Och ändå har någon på Nordnet brytt sig om att ta in den i sortimentet och dessutom har den tilldelats ett belåningsvärde.

På JustETF står det dock:
image

DFOB verkar gå att köpa på Degiro, men jag har inte bekräftat köpet i sista steget.

1 gillning

Jag får fram att IUSV är “iShares Core S&P U.S. Value”. Kan det vara DTLE “iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF EUR H D” du menar som Euro hedgat alternativ till IS04?

hej @andy7 - jag tror Zino menar denna: iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF EUR Hedged (Dist) - Jämför och köp börshandlade fonder | Nordnet
du kan söka på ISIN IE00BD8PGZ49 också. Annars finns det också denna globala för G7 länderna index: iShares Global Govt Bond UCITS ETF USD (Dist) - Jämför och köp börshandlade fonder | Nordnet, men ska du ha IS04 som är euro-hedgad är det ovan som gäller.

2 gillningar

Ja, den heter antingen IUSV eller DTLE beroende på var den är listad.

1 gillning

Hej!

Vill börja tacka för en väldigt bra tråd. Har följt den länge nu och har nyligen tagit mig igenom den på nytt. Har länge haft tanke om en “evighetsportfölj” så blev väldigt glad när jag först såg tråden och har nu äntligen tänkt göra slag i saken. Är framför allt intresserad av den exempelportföljen som givits för Nordnet i första inlägget. Nu har jag ganska begränsad kunskap, men känner mig dock lite osäker på Captor Iris så tänker nog hellre köra den gamla varianten med AMF räntefond mix i avsaknad på bättre så länge.

Jag har försökt göra ett excelark för att bättre kunna hålla koll på portföljen och sköta ombalanseringarna etc. Jag tror jag hade sparat de tidigare allokeringarna och volatiliteten du lagt upp tidigare så jag tror det borde stämma för de individuella fonderna i alla fall, men vill bara dubbelkolla så det verkligen stämmer (se nedanstående bild):

Sedan vill jag lära mig förstå för framtiden, så jag undrar hur du räknar ut de individuella allokeringarna för varje fond samt den totala volatiliteten för de olika tillgångslagen? Finns det möjligtvis någon formel man kan lägga in i excel?

Tacksam för svar!

4 gillningar

Vad kul att du gillar tråden! Din portfölj ser fin ut, exempelportföljen är ändå bara till för inspiration och är inget facit.

Personligen hade jag valt råvarufonden EN4C istället för WTIC om jag hade startat portföljen idag, skrev en analys om den i denna tråd. Har bara inte hunnit uppdatera mitt första inlägg än.

Sammanfattat har jag gjort såhär i mitt kalkylark:

  1. Avgör grundfördelning av tillgångsslag, ex. enligt förslaget i del 3a.
  2. Avgör vilka fonder som ska ingå för varje tillgångsslag, och avgör fördelning av dessa.
  3. Räkna ihop den viktade volatiliteten för varje tillgångsslag (såsom du gjort i din tabell).
  4. Justera allokeringen i varje tillgångsslag för att uppnå önskad volatilitet. Om vi exempelvis behöver dubblera volatiliteten för statsobligationer så dubbleras allokeringen.
  5. Räkna ihop procentsatserna i hela portföljen. Om vi ökat allokeringen till något tillgångsslag kommer summan bli >100%-enheter (eller omvänt).
  6. Dividera alla portföljens allokeringar med portföljens totala procentsats, för att skala ned portföljen till 100%.
  7. Vi har uppnått volatilitetsviktning!

I din tabell blir det alltså lite förvirrande när du t.ex. anger 8,8% i sammanlagd viktad volatilitet för statsobligationerna, när du allokerat mycket mer än ursprungsfördelning till dem.

5 gillningar

Kan även rekommendera tillägget Problem Solver i Excel (är standard med, men man måste aktivera den). Då kan du be den att lösa flervariabla problem :slight_smile: Min egna (ännu ej helt startade allväders) tar hänsyn till trend, volatilitet, korrelation på långsikt samt kortsiktig korrelation. Blir i princip omöjligt att lösa utan en iteration :slight_smile:

4 gillningar

Tack för tipset! På vilket sätt ska din portfölj ta hänsyn till korrelationer på lång och kort sikt?

2 gillningar

Har en “Grundallokering” baserad på långsiktiga korrelationer. Utöver detta tillåts överviktning mot trend enligt dynamiska modellen jag byggt upp, men även att gå till säkrare positioner när normalt negativt korrelerade tillgångar börjar följa varandra. Så exempelvis blev modellen överviktad mot korta räntor kontra långa räntor när korrelationen mellan aktier och långa räntor blev positiv i kraschen 2022. Tittar då på korrelationen föregående tre månader, viktat tyngre mot senaste månaden :slight_smile: Gör ungefär på samma sätt med volatiliteten, nuvarande (3mån) kontra långsiktigt (så långt bak jag har data)

5 gillningar

Tolkar jag fel här? En liten tankeställare från macrotrends.net.
Jag undrade vad som hände med aktiemarknaden efter att usa bröt med sin gold standard jämfört med innan. Här en graf som visar real avkastning av s&p 500 under en period från 1929-1983 (54år) där den reala avkastningen var ungefär 0%.

Här en graf från 1983 till 2023 (40 år) där den reala avkastningen var ungefär 800%

Bara för att illustrera att diversifiering inte är jättedumt, kanske.

1 gillning

Jag tror det där är utan återinvesterande utdelningar? Även om jag håller med att diversifiering är viktigt så var reala avkastningen för S&P 500 mellan 1929-1983 runt +5% CAGR.

1 gillning

Hej igen! Tack så mycket för svar!

Personligen hade jag valt råvarufonden EN4C istället för WTIC om jag hade startat portföljen idag, skrev en analys om den i denna tråd . Har bara inte hunnit uppdatera mitt första inlägg än.

Jag har nu läst på lite om EN4C och tycker den verkar lovande även om den har lite kort historik. Så tänker inkorporera den i min portfölj istället för WTIC.

Sammanfattat har jag gjort såhär i mitt kalkylark:

  1. Avgör grundfördelning av tillgångsslag, ex. enligt förslaget i del 3a.
  2. Avgör vilka fonder som ska ingå för varje tillgångsslag, och avgör fördelning av dessa.
  3. Räkna ihop den viktade volatiliteten för varje tillgångsslag (såsom du gjort i din tabell).
  4. Justera allokeringen i varje tillgångsslag för att uppnå önskad volatilitet. Om vi exempelvis behöver dubblera volatiliteten för statsobligationer så dubbleras allokeringen.
  5. Räkna ihop procentsatserna i hela portföljen. Om vi ökat allokeringen till något tillgångsslag kommer summan bli >100%-enheter (eller omvänt).
  6. Dividera alla portföljens allokeringar med portföljens totala procentsats, för att skala ned portföljen till 100%.
  7. Vi har uppnått volatilitetsviktning!

I din tabell blir det alltså lite förvirrande när du t.ex. anger 8,8% i sammanlagd viktad volatilitet för statsobligationerna, när du allokerat mycket mer än ursprungsfördelning till dem.

Jag har nu försökt följa dina instruktioner och börjat med den gamla exempelportföljen bara för att se om jag förstått principerna korrekt:

Jag har inte helt säker på att jag fått till det eller om du kanske bara använde andra siffror för fördelningen mellan de inbördes fonderna? Så här gjorde jag i alla fall:

  1. Jag började med grundallokeringen:
  • 20% aktier (varav 10% värde, 10% momentum)
  • 10% realränteobligationer
  • 5% råvaror
  • 10% statsobligationer
  • 5% företagsobligationer
  • 15% guld
  • 17,5% volatilitet
  • 17,5% trend
  1. Fördelning mellan de olika fonderna ser man under kolumn B och där kollade jag lite på ett tidigare inlägg från dig och sedan har jag höftat lite.

  2. För att räkna ut den viktade volatiliteten för varje tillgångsslag använde jag sumproduct-formeln i excel som multiplicerar fondernas fördelning (kolumn B) med fondernas volatilitet (kolumn F)

  3. Sedan har jag räknat ut en första allokering för varje fond (kolumn C) genom att multiplicera tillgångsslagets grundallokering med fondens allokering inom tillgångsslaget. Så för Xtrackers MSCI World Momentum (XDEM) blir det exempelvis 10% * 40% =4%. Därefter har jag justerat allokeringen för varje tillgångsslag för att komma så nära 17-18% som möjligt. I detta fall blev det endast företags- och statsobligationer.

  4. Räknar ihop procentsatsera (115%) och dividerar varje fonds allokering med procentsatsen och får en ny allokering i kolumn D. Så för XDEM blir det 4% / 115% = 3,5%.

I kolumn E ser vi allokeringarna för den gamla exempelportföljen för nordnet. Som vi ser skiljer det lite från de siffrorna jag fick fram i kolumn D, så jag undrar om jag räknat fel någonstans eller om du kanske använde andra fördelningar för fonderna?

1 gillning

Eftersom nya användare endast får lägga till ett medieobjekt fick jag göra ett till inlägg istället för att ha med det i det förra inlägget.

Jag valde sen att göra likadant med den portföljen som är tänkt att jag ska investera i med EN4C istället för WTIC. Om jag har läst korrekt så verkar volatiliteten enligt justetf.com vara 24,84 och enligt nordnet 24,33 och jag valde den första. Här har jag också justerat allokeringarna lite mer för varje tillgångsslag för att volatiliteten ska komma närmare 17-18%.

Så frågan är ser det riktigt ut? Eller jag räknat fel någonstans? Tacksam för återkoppling!

1 gillning

Skillnaden är nog främst att vi använt olika grundfördelning. Jämför ovanstående med det jag förespråkar i del 3a.

Annars ser det korrekt ut!

1 gillning

Jag får inte ihop fördelningen %-sätt.
På obligationssidan så var fördelningen mer än 100% och på råvaror mindre än 100%.
Eller tänker jag fel här och att det är på dessa delar du har mer av och använder belåningen till?

1 gillning

Ah, läste det en gång till och ser att det står så här:

  • 30% aktier (varav 15% värde, 15% momentum)
  • 10% realränteobligationer
  • 5% råvaror
  • 10% statsobligationer
  • 5% företagsobligationer
  • 15% guld
  • 25% volatilitet
  • 0-20% trend

Eftersom trend kan prestera oavsett klimat är det mest korrekta att skala ned alla övriga tillgångsslag med likvärdig andel, för att få plats med trendallokeringen.

Så eftersom det finns 8 andra tillgångsslag tänkte jag att det blir jämt och fint om jag tar 2,5% från varje kategori för att få upp trendallokeringen till 20% och får då följande istället:

Ser det vettigt ut eller hade du gjort något annorlunda? Blir det för mycket trend?

Ja jag utgick från ett tidigare inlägg från Zino där han visade hur exempelvis statsobligationerna som tillgångsslag får alldeles för låg volatilitet om man har 100% eftersom deras viktade volatilitet får runt 9% när vi egentligen behöver runt 17-18%. Därför måste vi dubblera allokering till 200% för att komma upp i den volatiliteten. Samma sak med råvarorna fast där de har för hög volatilitet så jag ger en lite lägre fördelning för att komma ned till 18,6%. Se nedanstående inlägg för bättre förklaring:

Belåning har jag inte riktigt börjat med ännu, det får blir nästa steg att lära sig efter att jag har implementerat den här portföljen och ser att den fungerar :slight_smile:

2 gillningar

Varför inte ha 100% i trend om den nu kan prestera i alla klimat? Låter som en helig gral.

2 gillningar

Tror nyckelordet här är kan prestera (inte att den kommer prestera).

Huruvida trend kommer prestera eller inte beror på marknadstrendens styrka och längd.
När marknadstrenden är svag och otydlig så underpresterar trend på grund av “whipsaws”.
Ju starkare och längre trenden är (vare sig upp eller ner), ju bättre presterar trend.


4 gillningar

Ska ärligt säga att jag har oerhört svårt att förstå konceptet där man ändå har en portfölj som redan innehåller typ alla tillgångsslag som går att ha. Och ovanpå det så lägger man Lynx Dynamic som alltså inte bara ska fånga trendande aktier, utan verkar kunna hoppa mellan trendande tillgångsslag inom aktier, obligationer, valutor och råvaror, allt detta till den ringa kostnaden om 1,5% + prestation (2,49% totalt). Känns lite som att det någonstans är förhoppningar om att vara investeringarnas golden goose att lägga till den, ökad riskjusterad avkastning och ska dynamiskt hoppa mellan det som går bäst hela tiden och ge överavkastning. I min värld känns det bara som man lägger på en kostnad och en risk man inte får betalt för på en redan superdiversifierad portfölj. Kan någon som förstår förklara?