Nej, det är inte fel. Men kanske inte bara avfärda utan mer försöka putta mig i rätt riktning? Jag kanske bara behöver höra att grundportföljen är tillräckligt bra (även om jag verkligen inte vill ha så hög andel råvaror exempelvis).
1 gillning
Jag håller med, och tror att det är ett antal punkter
- vill man nå ut till många människor, så är “köp en global indexfond” en väldigt bra elevator-pitch och svårslaget i sin enkelhet
- människor är av naturen inte gjorda för att tänka långsiktigt, ränta-på-ränta osv, däremot så gillar vi att gambla. Att köra en del av sitt kapital i 100% aktier som kan “rusa”, det är kul. Och samtidigt har man allt övrigt kapital i säkra tillgångar där kurvan (helst) aldrig går neråt öht och annars väldigt blygsamt uppåt.
2 gillningar
Vet ni om det finns någon data på hur olika valutor korrelerar med olika tillgångsslag och olika länders marknader?
Hittade den här men vet inte hur pålitlig den är, och skulle vilja ha data på ännu fler valutor och tillgångsslag/marknader.
2 gillningar
Grundportföljen är tillräckligt bra.
Jag känner mer och mer att jag behöver separera diskussionen om avancerade portföljen från grundportföljen, för jag har fått flera signaler på att folk bara blir osäkra och överväldigade när ämnen som inte rör grundportföljen diskuteras, såsom nu med realräntorna.
12 gillningar
Jag försöker följa den avancerade portföljen i Excel på så nära daglig basis som möjligt. Har ett problem med att kursen för Lynx Dynamic tydligen bara redovisas månadsvis i Refinitiv. Har försökt simulera värdena mellan månadsnaven genom jämviktspendling som ger bättre resultat än linjär interpolation och en kombination av de två med visst brus. Naturlig volatilitet uteblir praktiskt taget men följer månadsvärdena ganska bra så får väl vara nöjd.
Kan inte släppa att en fond med över 15 år på nacken inte har mer data tillgänglig. Mandatums fond från typ mars i år har dagskurser.
Jag har uppskattat att tråden “haft flera tankar i huvudet samtidigt”, då det har gått att växa in i konceptet. T ex kör jag stora delar av avancerade portföljen, men har avstått t ex stil och vol för att jag inte orkar/vill/kan. Men det är intressant att följa diskussionerna bland er som har det. Volatilitetsviktning är också något jag avstått, och varit nöjd ändå.
Det tycker jag inte, du gör ett bra jobb att tillåta lagom mycket off-topic, tycker jag! =)
6 gillningar
Finns dagskurser på Yahoo Finance om du kan jobba med det, dock endast ca 3 år bakåt:
Lynx Dynamic (0P0000KV4C.ST) Stock Price, News, Quote & History - Yahoo Finance
2 gillningar
Tack! Lite svårare att inkorporera i Excel, men finns troligtvis Yfinance-tillägg som kan förenkla.
2 gillningar
Helt enig. Det är olika diskussioner
Jag tänker att det är
- En bra AW portfölj - grundportföljen
- En evig* optimering av AW portföljen - avancerade varianter
*Ja det blir ju evig för att nya fonder/ETFer alltid lär dyka upp och allergianfall varianter på belåning
Var vi med semi-avancerade AW portföljer som är rätt nöjda med den och inte söker vidare optimering hör hemma vet jag inte men antar att vi skulle mer hänga i optimerings diskussionerna för det är intressant och för att lära nytt, ev modifiera (som nu med realräntorna) 
5 gillningar
Jag använder di.se:
https://www.di.se/fonder/lynx-asset-management-ab-lynx-dynamic-130794/
Jag vet inte hur excel fungerar, men för google sheets jag har:
INDEX(IMPORTHTML(“Dagens industri - Di.se nyhetssajt”;0);2;2)
Kanske har excel något liknande?
4 gillningar
Tack för delning! Har inte sett någon sådan data, men även om det hade funnits hade jag nog inte agerat på det, korrelationer mellan valutor är för flyktiga.
Exempel är USD, som traditionellt ansetts vara en safe haven och presterade väl under t.ex. IT-bubblan och finanskrisen, men där mycket talar för att dynamiken håller på att ändras. Annat exempel är schweiziska franc, som traditionellt varit korrelerat med guld (liksom i din tabell) eftersom minst 40% varit uppbackat av guld. Harry Browne hade ju initialt med schweiziska franc i sin permanent portfolio. Sedan 2000 är dock guldbackningen helt borta, och CHF har blivit ännu en fiatvaluta.
1 gillning
Apropå valutor. Om man ska beräkna sådana saker som volatilitet, kovarians, korrelationer och riskbidrag för sin portfölj, har det någon betydelse vilken basvaluta man använder då? Jag har (kanske felaktigt) fått uppfattningen att vissa gör sina beräkningar med USD som basvaluta, eller ev. EUR. Men som svensk är man kanske van med att räkna på risk och avkastning med SEK som basvaluta, vilket är naturligt då det är den lokala valutan och det är den man använder för att beräkna t.ex. skatt, vad man konsumerar, hur mycket lån man kan ta på sitt ISK etc. Hur tänker ni kring detta?
2 gillningar
Nu har jag knåpat ihop min version av en semiavancerad allvädersportfölj baserat på denna tråd. Jag klistrar in målvärdena här och länkar googledocsen ifall ni vill se hur jag har räknat ut volatilitetsviktningen. Och så har jag ett exempel på en portfölj utan volatilitet.
Jag har inte lagt ner så mycket tanke på de individuella fond eller ETF valen utan det som har intresserat mig har varit balanseringen. Jag har balanserat de fyra sektorerna lika genom att räkna ut standarddeviationen för varje sektor och sedan normalisera så alla sektorer får samma sd.
Detta upplever jag är en skillnad från övriga portföljexempel som primärt balanserar volatiliteten mellan de olika tillgångsslagen.
Säg gärna vad ni tycker och kom gärna med feedback!
3 gillningar
Tack för svar. Jag har bestämt mig för att ta bort realräntorna i min portfölj och bara göra en mindre justering i vikterna, så att den ligger så när grundtanken som möjligt. Jag har mer conviction på aktier än råvaror, därav justering av vikterna.
Storebrand Global All Countries, 35 %
Captor Iris Bond, 25 %
Guld ETC, 25 %
Råvaror ETF, 15 %
Det får duga för mig. Tack för all feedback.
9 gillningar
Varför använder man två olika guld Etcs?
Så att ingen hamnar över 10% allokering. Om en ETF är över 10% så får man inte möjlighet att använda sig av den utökade belåningsgraden på Nordnet. Se citat från första stycket:
- Alla fonder kan belönas med utökad belåningsgrad, om man diversifierar portföljen väl. Maximal belåningsgrad uppnås när varje fond upptar max 30% av portföljen (10% om det är ett enskilt värdepapper eller ETF).
1 gillning
Vad tror vi om BH Macro? Hedgefond som går att handla på NN (tog med bilden för att jämföra dippen i Augusti ‘24 i SEB Asset Selection):
Kan det vara värt att ta in något sådant eller blir det för spretigt?
”BH Macro Limited invests substantially all of its assets (net of short-term working capital) in the ordinary shares of Brevan Howard Master Fund Limited. BH Macro Limited was admitted to the Main Market of the London Stock Exchange on 14 March 2007.
Brevan Howard Master Fund Limited (“BHMF”) is an exempted company incorporated with limited liability in the Cayman Islands as an open-ended investment company on 22 January 2003 and launched on 1 April 2003. The investment objective of BHMF is to generate consistent long-term appreciation through active leveraged trading on a global basis. Exposure is predominantly to global fixed income and FX markets, employing a combination of global macro and relative value trading strategies.”
Lite låg standardavvikelse 7,78 på 3 år kanske talar emot dock.
2 gillningar
Nej inte fel alls! Fortsätt precis som du gör, bästa tråden på hela nätet 
6 gillningar
Ombalanseringsnörderi
OBS: Detta är INTE på något sätt nödvändigt för att köra en allväders-/riskparitetsportfölj.
VARNING: funderar du på att köra grundportföljen och inte vill bli avskräckt, sluta läsa nu!
Tänkte dela med mig av mina arbetssätt/beräkningar som jag använder mig av när jag gör ändringar i min allvädersportfölj, vare sig det gäller insättning/uttag/ombalansering eller justering av kredit/hävstång. Kan vara kul som inspiration och jag tar gärna emot förslag på förbättringar. Utgångspunkten/metoden följer i stort zinos rekommendationer för den varianten som endast tar hänsyn till aktuell över-/undervikt (ej värdepappers historiska utveckling).
Försöker förklara/visa mha bilder. I en flik har jag alla mina värdepapper med aktuell fördelning, belåningsgrad och tillgångsslag. Den visas inte här.
Exempelbilderna kommer från fliken för ombalansering för min skarpa portfölj, normaliserad till ett marknadsvärde av 1 000 000 kr.
- Jag har ändrat målspannet för guld samt stil/carry för att visa hur det ser ut när en ombalansering behövs.
- En parameter som inte syns i bilden är målprocent av det totala belåningutrymmet, alltså hur mycket hävstång jag vill ha, i exemplet 32.5% / ~1.48x. Jag ställer in om jag vill återställa hävstången (automatisk uträkning av kreditjustering) när den ligger a) över b) under c) både och eller d) inte alls. Normalt sett har jag den inställd på b), dvs när hävstången har minskat naturligt pga att eget kapital har ökat.
Begränsningar
Courtage, växlingsavgifter och fraktionshandel är inte med i beräkningarna. Jag prioriterar lite enklare beräkningar och
att kunna se med blotta ögat att allt summerar korrekt.
Parametrar
Toleransband: den punkt mellan målvikt och övre/nedre målviktsspann som ombalanseringsalgoritmen har som mål. Samtliga värdepapper/tillgångsslag (komponenter) har samma värde.
Antal (extra) köp/sälj: hur många komponenter som ska köpas/säljas. Generellt sett så handlar jag många som möjligt utan att få alltför små summor.
Momentum insättning/uttag: vid ojämnt antal köp/sälj, ex. 3 st: om två underviktade och en överviktad komponent ska köpas (bromsa), eller en underviktad och två överviktade (förstärk).
Kontroll
Här ser jag en sammanställning över nuvarande status, ev. åtgärd och vad den ska åstadkomma, samt vad resultatet bli. Justering av krediten räknas ut baserat på parametern jag nämnde ovan. Lätt att se om resultatet verkar rimligt. (Mer om RMSE och Valutadiff längre ner). Det är även här jag anger om jag vill lägga in eller ta ut eget kapital, i exemplet +2 278 kr.
Tabell
Tillgångsslag mm: alla innehav med samma tillgångsslag grupperas automatiskt. Jag ställer in
- standardavvikelse (hädanefter σ)
- målvikt/spann för enskilda innehav eller för hela tillgångsslaget. Spannet kan vara asymmetriskt, i exemplet (-1σ, +1.5σ) för råvaror, stil och carry.
Nuvarande: här visas aktuella värden för vikt, diff från målvikt (±σ) samt summa SEK.
Åtgärd: här visas förslag på
- köp/sälj baserat på ev. ombalansering och/eller insättning/uttag som jag vill göra från portföljen. Insättning/uttag inkluderar även ev. justering av kredit som beräknas automatiskt.
- Antal andelar som behöver köpas/säljas (vid målvik på tillgångsslag: om endast det specifika värdepappret köps/säljs).
- Målvikten här är inte samma som “grundmålvikten” (borde kanske heta något annat), utan det är den vikt som eftersträvas i samband med åtgärden. Den är alltid samma som nuvarande vikt förutom när en komponent behöver ombalanseras. Vid ombalansering kommer summan EJ att vara 100%, utan det får algoritmen nedan ta hand om.
- Har jag valt en målvikt för hela tillgångsslaget, och det innehåller värdepapper med olika handelsvaluta, så kan jag välja vilken valuta/värdepapper jag har tänkt att använda, för beräkning av “valutadiff”.
Efter: här visas värden för vikt, diff från målvikt (±σ) samt summa SEK efter åtgärd.
Metod/algoritm
Målsättningen är att bevara nuvarande vikter så lika som möjligt, samtidigt som komponenter som behöver ombalanseras hamnar så nära sin ombalanseringspunkt som möjligt. Detta görs genom att målvikterna under “åtgärd” körs genom en gradient descent-algoritm där vissa av vikterna är låsta (beroende på parametern “Antal köp/sälj” samt ev. manuell exkluderade komponenter) samt att summan skall uppgå till 100%. För att se hur pass väl detta uppfylls så beräknar jag felet (RMSE) mellan målvikterna och resultatvikterna, och man ser att ju fler komponenter jag köper/säljer desto lägre blir felet. Vid köp/sälj av alla komponenter, när portföljen är i balans, så är felet 0. När ett mindre antal komponenter tas med, så väljer den de mest under- respektive överviktade komponententerna samtidigt som den tar hänsyn till att inte putta en komponent över gränsen.
Valutadiff
Jag har flyttat min tjänstepension till Nordnet och är private banking-kund där, vilket innebär att jag handlar via valutakonton på mitt ISK. Då är det smidigt att se vad åtgärden kommer att resultera i för diff för icke-SEK, eftersom man behöver växla i förväg samt inte vill råka växla i onödan. I exemplet så behöver jag alltså växla till mig EUR för 3 219kr innan jag genomför alla köp.
10 gillningar