Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

[msterverk]

Frejvid verkar väldigt intressant. Kör BW för mina barns portfölj och är nöjd med dem… Jag gillar konceptet att kunna automatisera portföljens ombalansering. Har tidigare klagat på dem att deras namn av fonderna var för otydligt, men de verkar ha kompletterat med fondens riktiga namn nu. Exempelvis heter deras fond “Global Aktier - MSCI World Index” egentligen “Lyxor Core MSCI World (DR) UCITS ETF - Acc”.

Det är synd att de endast verkar handla med börshandlade fonder. Jag kommer lösa volatilitets och commodity trend delen med vanliga så kallade mutual funds. Bra att de har åtminstone en guld ETC. Utbudet är tyvärr lite för skralt för tillfället.

[Alecci (Liber Baro)]

Tack, hoppas på detsamma här men har tråkigt nog inte fått någon återkoppling alls från teamet bakom Frejvid ännu trots att jag både skickat PM och skrivit i deras tråd.

[MattiasA90 (Mattias Andersson)]

Är räntemarknaden ungefär lika viktad som aktiemarknaden i världen? Finns det någonstans att se hur räntemarknaden i världen ser ut?

[Alecci (Liber Baro)]

Räntorna är jag - tyvärr - inte lika insatt i. Vad jag förstått av det lilla jag läst så är räntefördelningen mer komplex, men för egen del tänker jag att aktiefördelningen bör, grovt sett, motsvara storleksordningen på ekonomin och därmed känns det som en rimlig chansning att köra räntorna på samma sätt.

Om någon annan vet bättre blir jag gärna mer upplyst i detta ämne.

[MarcoS (Marco)]

Jag har följt den här tråden med entusiasm sen start. Till en början tyckte jag volatiliteten lät fantastisk i teorin men jag trodde inte riktigt på det i praktiken eftersom det saknas en klockren fond som följer VIX på ett bra sätt. Efter din senaste backtest blev jag dock nästan övertygad. En sak som bekymrar mig är att en stor del av volatiliteten hos Amundifonden kommer från usd/sek och inte själva VIX. Amundi har en standardavvikelse på 16% och vad jag kunde hitta har USD/SEK ca 9% i standardavvikelse. Jag personligen förespråkar dock usd som en motpol till aktier precis som valatiliteten är tänkt att vara så för mig är det ett mindre problem men ändå något att tänka på när det gäller vad man egentligen får för den höga avgiften i fonden. Så för att tycka att det är värt att köpa amundifonden (som jag håller med om verkar vara det bästa alternativet för volatilitetsexponering) vill jag gärna ha ut mer av fonden.

Jag kom att tänka på ett sätt jag tror är bra för att få ut mer av fonden. Fonden är i längden inte till för att gå upp utan enbart röra sig inom ett intervall på säg NAV 600SEK och 1200SEK ( historiska max/min sedan 2007). När NAV är 1200sek kommer fonden med säkerhet gå tillbaks till ett lägre NAV om fonden fungerar som den ska ( och inte USD/SEK spårar ur). Det gör att man ju inte gärna har lika många % av portföljen investerad vid NAV 1200SEK som vid 600SEK. Min tanke är att varje gång man ska rebalansera vid ca 20% felviktning så gör man det fast med en faktor 2. Så om man börjar med 100k och fonden går upp till 120k så säljer man av 40k istället för 20k. På så vis blir ju omvalanseringarna nästan dubbelt så stora, vilket är det man tjänar på när det kommer till volatilitetsexponeringen. Vad tros om det?

[emilv (Emil Vikström)]

Räntemarknaden är ungefär 40% större än aktiemarknaden.

https://www.icmagroup.org/market-practice-and-regulatory-policy/secondary-markets/bond-market-size/

As of August 2020, ICMA estimates that the overall size of the global bond markets in terms of USD equivalent notional outstanding, is approximately $128.3tn. This consists of $87.5tn SSA bonds (68%) and $40.9tn corporate bonds (32%).

Stock market

The total market capitalization of all publicly traded securities worldwide rose from US$2.5 trillion in 1980 to US$93.7 trillion at the end of 2020.[1]

[MattiasA90 (Mattias Andersson)]

Tack för svaret Emil!

[Zino]

Kul att du verkar ha fått ut något av tråden!

---

Svar på ditt första stycke:

Jag har haft exakt samma oro som dig (att avkastning i Amundis fond förklaras av valutaeffekt av USD) vilket jag ju även skrivit i mitt första inlägg. Jag har dock börjat omvärdera detta, och undrar om jag inte haft fel. Jag kommer göra en rejäl uppdatering av mitt första inlägg inom kort.

Det är visserligen sant att Amundis fond handlas i USD, men läser man fondfaktabladet inser man att underliggande tillgångar är optioner/derivat på olika tillgångsslag i USA, Euroområdet och Asien. Fonden tycks alltså vara diversifierad beträffande valutarisk, och som vi alla vet spelar det ingen roll vilken valuta själva fonden handlas i, utan vad de underliggande tillgångarna handlas i.

Jämför man historisk utveckling för Amundis fond vs USD/SEK ser man hög grad av korrelation, vilket sannolikt bara beror på att folk flyr till kontanter under tider av oro. De divergerar dock vid flertalet tillfällen, t.ex. efter finanskrisen 2008, då Amundi presterade avsevärt mycket bättre än USD/SEK.

Intressant att du ersätter volatilitet med USD i din portfölj, den tanken har också slagit mig! Personligen har jag dock avfärdat denna idé då det förutsätter att USD fortsätter vara världens mest betrodda valuta, något som jag inte alls vågar satsa mina pengar på. Som du skriver är även standardavvikelsen lägre, vilket innebär att man hade behövt ha en större andel i portföljen.

---

Svar på ditt andra stycke:

Beträffande din andra fråga är det en intressant idé, men är det inte bara ett annat sätt att formulera den “aktiva ombalansering” jag beskriver i del 4? Du gör ju ett aktivt bet mot marknaden att volatiliteten inte kan stiga/sjunka mer, och viktar portföljen aktivt åt någon annan riktning.

Exempelvis om volatiliteten stiger +20% till 120k, du säljer av 40k, och investerar dessa i aktiedelen (som antagligen gått dåligt pga hög volatilitet) så har du ju viktat portföljen åt höger (dvs 0 grader, stigande tillväxt).

Som jag skriver i del 4 kan man absolut tänka sig en strategi som ovan, men det är ingenting jag generellt rekommenderar då man alltid satsar emot marknadens konsensus så fort man avviker från basallokeringen.

Istället för ovanstående är jag ett större fan av @AllSeasonsPortfolio artikel kring “strategisk ombalansering” på hans blogg. I ovanstående exempel hade jag då ombalanserat volatiliteten halvvägs (till 110k) vid stigande trend, alternativt hela vägen till 100k om jag bedömde att den stigande trenden var bruten, utifrån objektiva mått. Detta är något jag funderar på att implementera i min portfölj.

[Richard-x]

Jag satt och backtestade en 92% S&P500 + 8% VIXY portfölj vilket gav en fin sortino ratio på 2.24 för de ynka 10 åren med data.

Ni som har betydligt mer koll än mig på hur VIX fungerar, hur ser ni riskerna med en sådan portfölj jämfört med att blanda in fler tillgångsslag?

[Zino]

De senaste 10 åren har varit extremt bra för aktier. Hade du kört samma test 2000-2010 hade resultatet blivit signifikant sämre, och värdet av ytterligare tillgångsslag hade blivit tydligt.

Med det sagt är det ingen dålig strategi med aktier + “tail-risk insurance”. Bolmesson har ju gjort 2 avsnitt om det: https://rikatillsammans.se/taleb/.

[MarcoS (Marco)]

Mitt 1a stycke
Det är sant, att dollar ska fortsätta vara reservvaluta har jag nästan bara antagit och inte gjort någon större analys på alls. Jag har korta räntorna och några långa i usd så pengarna är ändå investerade så man kommer runt problemet med fen lägre volatiliteten hos USD/SEK men ger en extra faktor på det som ska gå upp i värde när aktier går ner.

2a stycket
Intressant! Det är verkligen på samma tema som jag funderade på fast lite tvärt om. Jag gjorde en backtest på ray dalios all wheather portfolio med rebansering vid 17,5% off set och en utan rebalansering (se bilder, historik sen 1993). Artikeln verkar fokusera mycket på volatiliteten, vilket inte jag tycker är det viktiga utan sortino ration. Dock så är varken max drawdown eller sortinoraiin bättre utan rebalansering än med, men jag kan köpa att annan data kan ge andra resultat. Vi utgår från att deras antaganden stämmer framöver.

Då håller jag med om att det ideala hade varit smart rebalancing timing om det hade varit enkelt att avgöra när trenden är bruten. Men enligt mig är det väldigt svårt att avgöra, det är därför man inte rekommenderar någon att försöka tajma marknaden genom att sälja på toppen och köpa på botten. Om man klarar av det borde man snarare bli trader än investerare och med tanke på att de flesta går back på trading är det nog inget man klarar utan fullständig dedikering. Såg en regel härom dagen att 90% förlorar 90% av sitt kapital inom 90dagar när det kommer till trading, så det är svårt helt enkelt. Som sagt tror jag att man riskerar att göra samma mistag som när man köper ett tillgångsslag/sektor/fond som har gått bra historiskt, vilket det finns många studier på att det inte är en bra idé.

På tal om trading och tidigare nämnda commoditie trend och att göra det själv och är intresserad så tycker jag att David Jones från capital.com har en trovärdig youtube kanal där han swing tradear råvaror. Han har ett bankkonto och avslutar många videos med all lägga en trade i praktiken. Kontot har gått ca +30% per år senaste åren Det kanalen vinner på att visa sina trades är att capital.com är en handelsplatform som tar courtage för handel. Med allt det sagt är det inget jag själv sysslar med och vet egentligen inte hur det skulle gå om man kopierade honom rakt av med tanke på courtage mm, men det kanske kan vara lite inspiration till de som har tid och tror på sin förmåga att följa trender.

Men det är klart vill man ha den ultimata allvädersporföljen är det nog rätt strategi, både rebalanseringen och att göra commodity trend själv.

[Per_Bjorkman (Per)]

Befogad farhåga? Trendbrott i 10-åringen kommer straffa föreslagen allvädersportfölj då nära hälften är allokerad i långa räntor?

[Tjocke]

En allväderportfölj ska väl funka i alla väder?

[Zino]

Vanligt missförstånd kring hur en allvädersportfölj fungerar. Försöker besvara detta i del 1:

En viktig insikt är att stigande/fallande tillväxt/inflation enligt diagrammet inte syftar på absoluta värden, utan relativt vad marknaden redan prisat in. Aktuellt exempel är att marknaden f.n. prisat in 4 räntehöjningar av Fed under 2022, pga förväntningar på fortsatt hög inflation >5% under 2022. Om inflationen istället skulle landa kring ~4% (fortfarande högt i absoluta tal, men under förväntningar), så kommer tillgångar i nedre delen av diagrammet att öka i värde. Vid varje tillfälle är alltså chansen 50% att tillväxt/inflation ska stiga/falla, så länge man tror på en effektiv marknad.

Räntehöjningar i sig är inget problem, för dessa är redan inprisade av marknaden. Oförutsedda räntehöjningar påverkar däremot alla tillgångsslag negativt på kort sikt.

Vad föregår alltid en oförutsedd räntehöjning? Oförutsett stigande inflation. Vad presterar vid oförutsett stigande inflation? Realräntor.

Handelsbanken Realräntefond är en tydlig illustration av ovanstående. Realräntorna sköt i höjden när Ryssland invaderade Ukraina, pga stigande oljepris och oförutsedda stigande inflationsförväntningar. Nu har centralbanker i världen reagerat med oförutsedda signaler om mer restriktiv penningpolitik, och realräntorna fallit tillbaka. Allvädersportföljen har dock gått plus då utvecklingen triggade en ombalansering.

[Per_Bjorkman (Per)]

Tack för klargörandet! Bra resonemang.

[Marcus_A (Marcus)]

Fortsätter i samma tema som @Per_Bjorkman.

Även om räntehöjningarna är inprisade av marknaden ska man inte sticka under stolen att två tillgångslag, som utgör hälften av grundportföljen, är relativt högt korrelerade. För en allvädersportfölj ska helst korrelationen mellan tillgångsslag vara nära noll.

Använder jag portfoliovisualizer ligger korrelationen mellan realräntor och långa statsobligationer på 0,67 respektive 0,62 beroende om det är 10 år eller 10 år plus. (Längsta möjliga mätperiod, 2001-2022). Sen kan ju korrelationen mellan förslagna fonder i grundportföljen såklart vara något annat?

[Tjocke]

" triggade en ombalansering ."

Ber om ursäkt för att detta säkert står tydligt i de 130 posterna ovan: hur triggas en ombalansering i allvädersportföljen?

[Zino]

Det är en viktig poäng du tar upp, tack för att du påpekar det! Stämmer förstås att de långa statsobligationerna och de långa realränteobligationerna är korrelerade, eftersom båda är väldigt räntekänsliga. Över tid divergerar de dock utifrån inflationsutfallet, och det är ju det som spelar roll för portföljens slutliga avkastning.

Här är en graf över UIMB (långa amerikanska realränteobligationer) och IS04 (långa amerikanska statsobligationer) sedan coronakraschen. Det är tydligt att fonderna korrelerar, precis som du skriver, och sedan årsskiftet 2022 har båda fallit kraftigt pga oförutsett stigande räntor. I slutändan har dock ändå UIMB överpresterat IS04 med 20 procentenheter, eftersom inflationen varit hög ända sedan coronakraschen, och det är ju det som spelar roll.

Jag förstår dock att man kan känna sig skeptisk till min allvädersportfölj om man bara hållt den sedan årsskiftet, och missade uppgången i inflationen/realräntorna som föranledde nuvarande räntehöjningar. Kom då ihåg att ränterisken alltid balanserar ut sig över tid (marknaden pendlar mellan överdriven räntepessimism och ränteoptimism, precis som med allt annat). Just nu tror jag att det är ett gyllene tillfälle att köpa långa räntor, och fyllde själv på portföljen senast idag.

Sedan håller jag med dig om att drömmen hade varit ett tillgångsslag likt realräntor, som inte var lika räntekänsligt. Det hade minskat den totala volatiliteten i portföljen. Jag tror dock inte att det finns något bättre alternativ till grundportföljen. Den avancerade portföljen diversifierar ju bort ränterisken hos realräntorna till viss del genom att blanda in råvaror, samt det röda fondförslaget UINF (och EUIN).

[Zino]

Ingen fara, tråden börjar bli lång. Min allokering till realräntor överskred +17,5% i relativ avvikelse.

[MarcoS (Marco)]

Jag gick igenom covidkraschen och försökte rebalansera likt de tidigare nämnda strategierna för att få en uppfattning om skillnaden mellan strategierna i resultat. Strategierna jag jämförde var: vanlig rebalansering, rebalansering x2 så som jag föreslog det, samt halv smart rebalancing timing som @AllSeasonsPortfolio skrev om i sin blogg och även du @Zino nämnde (perfekt genomförd trendföljning). Jag började med 100k i amundifonden. När amundi blev överviktad rebalanserade jag in i länsförsäkringar global indexnära, när amundi blev underviktad balanserade jag tillbaks från de pengar jag balanserat över till LF indexnära. Såklart är varje krasch unik, men jag tog covidkraschen eftersom den var relativt enkel att analysera i efterhand eftersom det var en V-formad krasch. Jag rekomenderar er att göra något liknande innan ni väljer strategi (dela gärna med er om ni gör någon räkneövning). Jag fick det till 5 rebalanseringar (OBS rebalanserade vid 10% offset för att få fler rebalnseringar och därmed se effekten av rebalanseringen bättre), 3 gånger av amundi överviktat och 2 ggr underviktat. Resultatet blev följande där totala kapitalet (amundi+LF) redovisas vid varje rebalansering:

Vanlig rebalansering:
100k > 111k > 122,2k > 128,8k > 124,8k > 119k

Halv smart rebalncing timing
100k > 111k > 123,6k > 131,2k > 127,7k > 122,1k

Rebalansering x2
100k > 111k > 119,5k > 124,1k > 128k > 125,7k

Det vi ser är att reblansering x2 gav högst avkastning i det här fallet, smart rebalancing timing gav näst högst avkastning i slutändan och vanlig rebalansering gav lägst avkastning. Vi ser att utvecklingen på rebalansering x2 var jämnast, vilket faktiskt kan vara något negativt eftersom man aktiedelen i portföljen som inte är medräknad här, har som lägst värde då vanlig rebalansering och smart rebalancing timing hade som högst värde, dvs totalt blir portföljens kurva kanske något jämnare. För mig är nog volatilitetsfondens primära syfte att höja avkastningen och inte att jämna ut kurvan hos portföljen (det har man räntor mm till). Min personliga slutsats är att jag kommer använda rebalsering x2, men dra era egna slutsatser och gör som sagt gärna era egna backtester.