Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

Spännande artiklar! Citerar från Conclusions i Volatility Pumping-artikeln:

The misleading arguments that are widespread in the literature have important
implications, since they lead to a misinterpretation of the benefits of rebalancing. Specifically, they encourage investors to hold portfolios which are concentrated in volatile assets so as to increase the scale of the resulting rebalancing trades: “The pumping effect is obviously most dramatic when the original variance is high. After being convinced of this, you will likely begin to enjoy volatility, seeking it out for your investment rather than shunning it” (Luenberger, 1997).

Investors would be better advised to seek to minimize volatility drag by diversifying effectively and to rebalance no more than is necessary to keep their portfolio compositions adequately close to their target allocations. Frequent rebalancing is likely to be costly due to transaction and market impact costs. Furthermore, the desire to maximise these transactions may push investors into sub-optimal asset allocations.

Egentligen är det ju just det här vi gör med en allvädersportfölj: minimerar volatility drag.

Jämför sista meningen med ett citat från Opportunistic Rebalancing-artikeln:

Vad de däremot verkade hålla med varandra om var det här vi pratade tidigare om: att maximera transaktionerna, t.ex. månadsspara (läs ombalansera, för det är vad man egentligen gör) i fonder tills man kan rättfärdiga courtage och växlingsavgifter. Här menar båda artiklarna att det kan vara dumsnålt.

Tänkte också på detta:

Vidare, strategin från Opportunistic Rebalancing med att bara ombalansera halvvägs tillbaka till målvikten går i linje med en strategi i boken Investing Amid Low Expected Returns av Antti Ilmanen. Där föreslår han att man varje kvartal ska ombalansera en fjärdedel tillbaka till målvikten. Alltså om målvikt för en tillgång är 20% och, när ett ombalanseringsdatum infaller, har en vikt på 24% så ombalanserar man till 23%.

5 gillningar

Jo jag vet att Lynx dynamic är mer komplex än så :stuck_out_tongue:

Det här är ju enbart av akademisk betydelse, de beter sig helt olika varandra i praktiken, vilket jag uppskattar.

Kanske självklart för vissa, men det är tillgångsslagets avvikelse på 20% som åsyftas i artikeln och inte en viss fond / ETF. Så länge tillgångsslaget totalt sett är inom bandet så ombalanseras inget trots att ett enskilt innehav kan ha driftat mycket.

Om jag inte missförstår så är detta så gott som en helt dynamisk strategi, om än precis som nämnts tidigare, passiv / regelbaserad. Detta eftersom man kollar till så att inget tillgångsslag ligger utanför banden så ofta: varannan vecka. Dock kan man se att daglig check (alltså helt dynamisk) presterar ungefär lika. Med automatiska kursuppdateringar från något verktyg (Inveztor?) borde denna strategi gå att implementera utan ansträngning.

Ni som använder er av en kalenderbaserad + dynamisk approach, hur resonerar ni kring att ombalansera kalenderbaserat, alltså även om det typ inte behövs för att ingen gräns har triggats?

Med tanke på att strategin inte återställer helt till målvikt utan bara 50% så står det även

  1. Although in this study we used a tolerance band of 50 percent of the rebalance band, the author has found the results to be relatively insensitive to tolerance bands between 25 percent and 75 percent.

så det är inte så strikt, men idén som sådan kanske ändå är värdefull?

1 gillning

Kanske lite off-topic, men jag har väntat på detta:

5 gillningar

Som jag tolkar det är det bara på kapitalförsäkring som Nordnet slutar blockera valutakonton. Jag ser i övrigt inget egentligt behov av att låsa in min allvädersportfölj i en KF. Hoppas att de även tvingas släppa valutakonton på ISK när konkurrensen ökar.

Jag har ännu inte sett något om Montroses värdepappersbelåning. Bara att hoppas att den blir konkurrenskraftig, så får man överväga en flytt dit om inte Nordnet hänger med i svängarna.

1 gillning

Värdepapperskredit är planerat att lanseras under detta kvartal.
Montrose
Ja, det återstår att se hur deras erbjudande ser ut. Är den likvärdig NON:s så kommer jag att byta till dem.

Ett tips är att ni skriver till Montrose på Twitter med era önskemål på ETF:er och fonder som ni vill att dom skall ta in.

2 gillningar

Jag hoppas att Montroses belåning blir lättare att begripa.

Utan att ironisera alltför mycket undrar jag om det finns mer än något tiotal personer i Sverige som fullt ut begriper sig på Nordnets värdepappersbelåning (inklusive exempelvis hur utökad belåningsgrad för ett godtyckligt värdepapper påverkar portföljen).

Å andra sidan är Degiros debetkapital än värre.

4 gillningar

…varav 8st hänger i den här tråden.

11 gillningar

Liten uppdatering av portföljen: definiering av optimal hävstångsnivå!

Såsom nyligen påpekats har jag hittills i del 4 i mitt första inlägg lite slarvigt skrivit följande:

Men vad innebär “precis under” och “korta perioder” rent konkret? Detta har jag nu gjort ett försök att systematisera.

En inbyggd mekanik med värdepappersbelåning (jämfört med t.ex. fonder/certifikat med konstant hävstång) är att hävstången blir linjär, dvs ökar vid nedgång, och minskar vid uppgång. Detta är väldigt positivt, eftersom det automatiskt jämnar ut svängningar i portföljen. Det som strular till det är Nordnets system för belåning, som orsakar märkliga tröskeleffekter så fort hävstången passerar gränsen till nästa räntenivå. Samtidigt vill man alltid ligga så nära gränsen till nästa räntenivå som möjligt, för att få så mycket hävstång som möjligt för pengarna.

Allvädersportföljen kan antas vara naturligt mean reverting, dvs att förväntad avkastning ökar efter nedgångar, eftersom det är i princip otänkbart att alla tillgångsslag skulle genomgå en utdragen björnmarknad samtidigt. Den ökade avkastningen kan dock motverkas av den plötsligt ökade räntan på hela lånet om man passerar tröskeln. Samtidigt vill man ju absolut inte minska på hävstången just när portföljen haft en stor nedgång, utan tvärtom.

Så, var bör man optimalt ligga i sin värdepappersbelåning? Tittar vi på backtesterna i del 3b ser vi att max drawdown för den avancerade portföljen i SEK ligger på -6,35%. För en belånad portfölj på Nordnet med 1,5x hävstång bör alltså max drawdown ligga kring ca -9,5%. Kan vi hitta en lämplig marginal till det?


Test av hypotetisk regel:

Vi testar nu att ange en drawdown på -8,5% som tröskel för när förväntad avkastning blir så hög att det garanterat väger upp för den ökade räntekostnaden på nästa räntenivå. Vilken hävstångsnivå ska vi lägga oss på för att ha 8,5% marginal till räntenivå 2?
Svar: 1,46x hävstång.

Uträkning av ovanstående

Utgå ifrån eget kapital på 1 kr.
Låt x vara optimal hävstång vid 8,5% marginal.
x * 1 = totalt innehav i portföljen
x - 1 = total kredit i portföljen
(x - 1)/(x * 1) = portföljbelåningsgrad

Vi vet från del 4 att 34,2% portföljbelåningsgrad är det maximala vi kan uppnå på räntenivå 1, och vill ha 8,5% marginal till detta:
34,2% = (x - 1)/(x * 1 * 0,915)
x = 1,46


Här ser vi en graf med drawdowns för den avancerade portföljen (turkos) med 1,5x hävstång. Vi ser att drawdown > 8,5% har skett 4 gånger under backtestperioden (röda pilar). Vid alla dessa tillfällen har portföljen återhämtat sig snabbt.

Vi testar därför vad som händer om vi aggressivt utökar hävstången till 2x vid dessa tillfällen (och återställer när portföljen ligger < 8,5% från toppen igen):


Vi ser att portföljen med ovanstående dynamiska hävstångsregel (ljusgrå) uppvisar förbättrad absolut och riskjusterad avkastning.


Sammanfattat har jag nu definierat ett målvärde för hävstången för en belånad allvädersportfölj på Nordnet. Detta målvärde innebär att portföljen har precis lagom med marginal till räntenivå 2, och bara går över gränsen när det är läge att gå “all-in”. Målvärdet är 1,46x.

Detta innebär i praktiken:

  • Efter uppgång med nytt ATH hos portföljen (när hävstången sjunkit naturligt): Försök utöka hävstången gradvis vid ombalanseringar, mot målvärde 1,46x.
  • Efter nedgång < 8,5% (när hävstången ökat naturligt, men kvar i räntenivå 1): Bibehåll hävstången på samma nivå vid ombalanseringar.
  • Efter nedgång > 8,5% (när hävstången ökat naturligt, in i räntenivå 2): Utöka hävstången aggressivt och opportunistiskt, upp till 2x. Återställ när portföljen återhämtat sig < 8,5% igen.

Observera att ovanstående strategi kräver en stark tilltro till portföljen, eftersom man behöver utöka hävstången just när portföljen sätts på prov. På samma tema är det många som föreställer sig att de kommer våga gå “all-in” aktier vid en börskrasch på -50%, men få som faktiskt klarar det i praktiken. Jag skulle dock vilja påstå att denna strategi är mycket lättare för en allvädersportfölj, eftersom max drawdown inte är i närheten av lika hög. De flesta klarar av att hålla huvudet kallt vid en nedgång på -10%.

Om man ändå känner sig obekväm med detta är en kompromiss att bara ligga kvar i räntenivå 2 om så skulle ske, utan att utöka hävstången ytterligare. Huvudpoängen är att inte frestas till att göra extra insättningar för att betala av krediten, just när förväntad avkastning är som högst.

Jag har uppdaterat del 4 med ovanstående. Tack för ert fortsatta intressse, jakten på den “ultimata” allvädersportföljen fortsätter!

13 gillningar

En ytterligare risk är att Nordnet “visar ansvar” och sänker det procentuella belåningsvärdet på ett värdepapper vid en större nedgång. Det är förmodligen lite vanligare bland rena aktier, men skulle även kunna drabba våra värdepapper.

4 gillningar

Dock viktigt att påpeka att max drawdown som dina backtests har visat är månad till månad, eller hur?

Faktisk max drawdown har ju troligtvis varit större och gömmer sig inom två sammanhängande månader.

T.ex. hade min nuvarande portfölj (enligt min backtesting) under coronaraset 2020 -1,44 % i februari och -1,31 % i mars vilket ser superchill ut, men största nedgång inom den tidsperioden (2020-02-20 till 2020-03-16) var -11,98 %, vilket forfarande är ganska chill såklart :slight_smile: Men det kan ändå vara värt att påpeka tänker jag.

Ytterligare ett alternativ, som jag kör på är ju att fylla på portföljen med egna pengar för att få ned belåningsgraden, men samtidigt ha mer pengar investerade (än efter nedgången) för att komma tillbaka snabbare vid uppgång :slight_smile:

4 gillningar

Korrekt, bra påpekande! Men jag tror ändå inte att max drawdown ligger särskilt mycket högre än -10%, precis som du skriver.

Ja, det är en tänkbar strategi för att gå plus i absoluta tal och MWR (money weighted return), men det är egentligen suboptimalt. Du hade maximerat avkastning i både MWR och TWR (time weighted return, som visas på Nordnet) genom att försöka bibehålla samma eller högre belåningsgrad istället.

Vem vet? :stuck_out_tongue:

Jo, absolut, tror man på uppgång är det såklart bättre med högre hävstång och tror man på nedgång är det bättre med lägre hävstång.

Jag vill försöka hålla mig neutral oavsett om en stor uppgång eller en stor nedgång har skett precis, och fortsätta hålla mig så nära min ursprungliga hävstång som möjligt. I mina backtests har jag kört med en fixerad hävstång på 1,5x så därför känns det helt ok att försöka hålla mig till den hela tiden i min portfölj :slight_smile:

3 gillningar

@Zino Har du en Patre0n?

2 gillningar

Nej tyvärr, allt jag har är denna tråd och Shareville än så länge :slightly_smiling_face:

2 gillningar

Har börjat läsa tråden tidigare men givit upp, nu såg jag ju efter att ha lyssnat på avsnittet att du uppdaterat inlägget. Grymt!

Överlag: Sjukt inspirerande. Blir t.o.m sugen på lite guld. Jag måste åtminstone sätta lite deg i dina gröna förslag i kvadranterna så man får känna på hur det känns vid nästa börskrasch. Personligen har jag alltid tänkt att jag nog är wired för blood in the streets, men jag vet inte om jag vill uppleva att mitt FIRE-kapital går igenom IT-bubblan åren… det är tänkvärt.

7 gillningar

Försiktig nu med att våga kika “down the rabbithole” :sweat_smile:

6 gillningar

Såg just ett ögonöppnande avsnitt från Rational Reminders: Andrew Chen: “Is Everything I was Taught About Cross-Sectional Asset Pricing Wrong?!” | RR 316

Här förklarar Andrew Chen (Federal Reserve Board) deras forskning om faktorinvesteringar där de i ett enormt open-source projekt har återskapat ca 200 faktorer (eller “predictors” som han mer strikt kallar det) från massvis med forskningsartiklar och jämfört dessa mot senare dataserier (out-of-sample performace) från efter faktorartikelns publicering.

Det de tydligt kunnat se är att faktorernas avkastning endast håller i sig några år framåt i tiden. T.ex., om avkastningen var 10% CAGR för någon dataserie som slutar 1989 (hans exempel), så kan man se att redan efter tre år avkastar den 25% mindre, och sedan till slut avkastar den endast ca 50% av vad som först var fallet, alltså 5%.

Förklaringen på detta är helt enkelt Efficient Market Hypothesis. När en faktor publiceras börjar folk implementera det i sina algoritmer och möjligheten till överavkastning försvinner. Det börjar till och med underavkasta. I litteraturen kallas detta fenomen för non-persistent anomalies. Vad som inte tidigare gjorts, dock, är en så pass omfattande studie där de replikerat hela 200 faktorer.

Från grundläggande machine learning / statistisk teori kan en modells korrekthet aldrig bestå över tid om inte den underliggande processen är stabil, alltså en [Stationary process] (Stationary process - Wikipedia), varför man ofta övervakar processen genom att t.ex. kontinuerligt beräkna Kullback-Leibler Divergence och tränar en ny predictor när KL indikerar att den underliggande processen har ändrats nämnvärt. När flera börjar använda samma strategi tänker jag att det blir som en nonstationary process: det som förut fungerade gör inte det längre.

Vad betyder detta för våra Value, Quality och Momentum ETF:er? Den stora frågan är väl egentligen om de för det första, med hänsyn till den dyrare avgiften, ändå presterar som index och inte sämre, och för det andra om de verkligen är så okorrelerade som vi vill tro så att de bidrar till en högre Maximum Diversification-ratio.

Enligt Andrew Chen borde man kanske bara äga billigaste möjliga indexfond…

8 gillningar

Nu har jag inte sett på avsnittet, men…

Det är väl inte konstant överavkastning pga faktorer vi behöver/förväntar oss i en allvädersportfölj? Utan främst att de ofta är okorrelerade, och hur okorrelerade de är borde det väl finnas data på långt bakåt i tiden?

EDIT: Vad är den historiska korrelationen mellan Value och Momentum stocks:

A correlation around -0.2 or -0.3 is quite common in empirical studies like Asness et al. (1997) and Asness, Moskowitz, and Pedersen (2013).

Så om jag förstått det rätt så får man med en indexfond inte rätt viktning mellan faktorerna och uppnår inte den effekt vi är ute efter.

1 gillning

Finns det en potentiell uppsida med att anamma artikelns rebalanseringsmetod (20 % relativ avvikelse per tillgångsslag med “tolerance band” + frekvent översyn) är det kanske synd att inte försöka fånga den? Om den inte skulle finns är väl nedsidan ändå liten med metoden, eller missar jag kanske något?

Gällande eventuella ökade transaktionskostnader vid mer frekvent översyn, tolkar jag artikeln som att de extra avgifter som tillkommer ändå är försumbara i relation till det positiva utfall som rebalanseringarna bidrar med:

Our analyses assumed that one fund is traded each time a class requires rebalancing, with a flat cost of $20,
independent of the size of the trade. These trading costs are included in the returns stated in the rebalance
benefit tables.

We conclude that in a world with such current low trading costs, which are trending downward, wealth managers
should not let trading costs be a significant driver in the selection of rebalancing algorithm. Trading costs will be
much less than 5 percent of the rebalance benefits.

Som jag förstår detta menar inte skribenten att man ska sträva efter att försöka maximera antalet transaktioner utan att just följa den systematiska metoden leder till ett mervärde. Skulle artikelförfattarens antagande om relativt låga transaktionskostnader vara felaktigt eller inte vara likvärdigt låga med avgifter i svenska mått mätt, blir reultatet så klart mindre tilltalande.

Sedan får man väl alltid påminna sig om, som du också skriver, att det allra viktigaste för minskad volatility drag verkar vara just en diversifierad portfölj som rebalanseras återkommande - den exakta frekvensen är sannolikt mindre viktig. Första citatet ovan pekar ju också på detta.

2 gillningar