Ja, räckvidden är nog det största minuset med e-2008:an. Dock kompenseras det tilll viss del med att den har upp till 100 kw snabbladdning vilket gör att långresor ändå bör fungera rätt hyfsat. Det finns elbilar i golfstorlek eller större med snabbladdning ochb betydligt bättre räckvidd, men då får man gå upp ca en tusenlapp till minst ca 3500 kr/mån i baspris (t.ex. Kia eNiro, Hyundai Kona, etc). För vår del behöver vi ladda e-2008:an ca var femte dag vilket jag tror kommer vara okej. Vi bor i bostadsrätt så vi har inte lyxen med egen laddbox med hushållsel (då har man full-laddad bil varje morgon), men vi har två delade laddplatser i föreningen, samt väldigt prisvärd laddning nära jobbet så laddningen bör fungera. Som sagt, det ska bli spännande att testa leva med elbil. 
Haha, så sant! Hade en kollega på jobbet som tyckte att 3500 kr/mån lät dyrt, så jag bad honom gå hem och räkna på deras ca 10 år gamla Peugeot 3008 inklusive värdeminskning och allt. Han kom tillbaka efter helgen och berättade att deras bil kostat dem totalt 4600 kr/mån under de 7 år de haft den. Men de kör ca 2000 mil/år så ett rättvist jämförelsepris för e-2008:an hade varit ca 3800 kr/mån.
Det är också väldigt sant, men bara ifall man vill och kan skruva i bilar. Jag mekade en massa i mina bilar när jag precis fått körkort, men idag är livskvalitet för mig att jag kan vakna varje dag och veta att bilen bara fungerar, och om den inte gör det så finns det någon som fixar den under tiden som jag kör vidare med en lånebil.
Lite off-topic så jobbar jag heltid för en människorättsorganisation och på kvällar och helger är både jag och min fru engagerade i vår lilla församling som har fokus på att hjälpa människor som på olika sätt hamnat snett i livet. Det är sånt jag personligen mycket hellre lägger tid på än skruvar i bilar
Klart den ska fungera, det är ju därför man underhåller den… så att den inte slutar fungera 
Nu pratar jag inte om att byta kamrem eller bromsrör som kanske kan vara lite jobbigt och innebär nedtid för bilen, utan vanlig klassisk service (vätskor, filter, stift) samt kanske byta bromsar, stötdämpare, hjullager, remmar eller generator.
Småsakerna som är slitgrejer och behöver bytas löpande, men samtidigt är största utgiftsposterna gällande underhåll och reparationer. Jag tycker att om man inte har tummen mitt i handen är dessa saker knappt värda att lämna in, bara tiden att åka fram och tillbaka till verkstaden innebär mer mental energi än att bara göra det. Då kan man dessutom välja själv när det ska göras, typ en regnig onsdageftermiddag.
Men det är är ju upp till var och en att välja. Jag vet ju att t.ex. @janbolmeson inte ens byter torkarblad själv. 
Jag förstår absolut din poäng, särskilt om man kör lite äldre fossilbilar, men att t.ex. byta olja och filter innebär för mig att jag måste åka till gör-det-själv hall nånstans lika långt bort som verkstan då jag inte har någonstans hemma där jag kan/får meka. Dessutom måste gammal olja och filter deponeras nånstans. Förhoppningsvis har gör-det-själv hallen deponi, annars blir det att åka till återvinningen ca 1-2 mil bort. Innan jag är klar med oljebytet och allt runtikring har det garanterat gått minst 2 timmar.
Senast jag bytte bromsklossar var på en Peugeot 307SW. Det tog en hel kväll för mig och en kompis. Det som strulade mest vara att allt var rostigt och vi fick kämpa en hel del med bromskolvarna som inte var så samarbetsvilliga att pressas in.
Servicen för vår e-2008 ingår i privatleasingen och kostar annars strax under 200 kr/mån. För mig är det lätt värt det för att helt slippa allt skruvande.
Edit: Dessutom glömde jag nämna att jag måste åka till nån butik och köpa det som ska bytas, alternativt lägga tid på att beställa på nätet.
Beror kanske på vilken bekvämlighet man kräver, själv byter jag olja på gatan… 
Bara att hissa upp bilen lite framtill, slänga dit ett par pallbockar och lägga en större kartongbit under bilen. 10 minuter senare är det bara att kasta kartongbiten och den gamla uppskurna dunken man fångade oljan med i hushållssoporna, filter (i en vanlig fryspåse) och spillolja hamnar i källaren tills det är dags för återvinningen av någon annan anledning. Ser svårligen hur någon hinner byta olja fortare/smidigare genom att lämna in den. Men det är bara jag. 
Men förstår bekvämlighetsargumentet. Dock finns ju bara det där 200kr-erbjudandet för helt nya bilar, så du betalar indirekt för den servicen med en ny bil.
Jag har inte tummen mitt i handen, men inte helt utanför heller, någonstans mittemellan 
Jag har mekat en del första åren efter jag tog körkort, och jag delar sannerligen inte din erfarenhet. P g a för hårt åtdragna bultar, skivor som rostat fast, inte komma till riktigt etc etc, tog allt lång tid. Sen alla smutsiga verktyg, delköpande, deponi av olja, delar etc.
Inte värt det alls för min del, såvida man inte tycker det är kul och ser det som en hobby.
Vissa grejer märker man ganska snabbt sparar otroligt mycket tid och frustration. Två sådana exempel är induktionsvärmare (behövs absolut inget dyrt) till bultarna du nämner samt avdragare och glidhammare. Man upptäcker ganska fort att det mesta håller för bra mycket mer våld än man tror.
Sedan behöver inte verktygen bli helt rena igen efter att man är färdig, det är okej att bara kasta tillbaka dem i lådan Man får liksom lägga sig på en lagom nivå och välja sina strider, både gällande vilka jobb man väljer att göra själv och hur perfekt allt måste vara omkring. Finns otroligt billigt bilägande på andra sidan om man har lusten, kompetensen, tiden och engagemanget.
Nej, det stämmer inte. Du kan till exempel få serviceavtal på begagnad Volkswagen med <150hk från så lite som 149 kr/mån (se t.ex. här). Så det behöver inte bli jättedyrt att ha serviceavtal på en nyare begagnad bil. (för oss är det inte aktuellt med bil som är äldre än 5-6 år och max 10000 mil).
För de kriterier vi har på bil så är servicekostnaden en väldigt liten del av totalkostnaden, max 7-8 procent (ca 200-300 kr av totalt 3500-4000 kr/mån), så även om servicen hade varit helt gratis så blir det ändå inte något “otroligt billigt bilägande på andra sidan” för oss.
För min del blir jag bara mer och mer övertygad om hur rätt mitt val är att outsourca all service och reparation när jag läser dina förslag på induktionsvärmare, avdragare, glidhammare, hur mycket våld som måste till, skitiga verktyg, uppskurna dunkar, kartongbitar, hissar, pallbockar, filter i fryspåsar, spillolja i en källare som jag inte har, beställning av delar från Tyskland och tillbakaskickande av överblivna delar, osv. Tilltalar inte mig alls, men vi är ju olika
Ja - att pilla med bilen kommer nog mer ner till intresse än rena kronor och ören. Vi (jag) som är dumsnåla nog och dessutom lite intresserade av att pilla med bilen gör gärna det. Att byta bromsbelägg och skivor är vardagsterapi i förhållande till att gå till bilfirman där jag har noll koll på vad de gjort. Som sagt, vi är olika
Jag märker att vi pratar omkring varandra och inser att vi diskuterar helt olika saker. Grundfrågan handlar inte i första hand om man är beredd att meka eller inte, utan om man kan acceptera att äga en äldre bil som (i oprioriterad ordning):
- Är omodern både utseendemässigt och teknikmässigt.
- Känns gammal, sliten och trött.
- Kräver mycket mer underhåll för att fungera och bjuder på trevliga överraskningar då och då, som till exempel rostangrepp, läckage i rör/slangar/kylare, oljeläckage, slamrande delar i hjulupphängningen, bussningar som måste bytas, elfel pga fukt som läckt in, etc, etc.
- Löper en ej försummbar risk att gå sönder så pass mycket att den kostar mer att laga än vad bilen är värd och därmed blir nästan värdelös (vilket har hänt både mig och flera vänner och bekanta genom åren trots att service och underhåll skötts prickfritt).
Man skulle faktiskt kunna dra paralleller med riskpremie vid investeringar. Är jag t.ex. beredd att köpa en bil för 50-75 KSEK som gått säg 20000 mil, saknar garantier, och kommer med risken att den har ett dolt fel/slitage/vanvård som gör att motorn, växellådan eller nåt annat svindyrt havererar, vilket medför att jag betalat 50+ KSEK för nåt som plötsligt är värt nästan noll. Om haveriet dessutom sker vid sämsta möjliga tidpunkt, t.ex. på väg upp till svärföräldrarna i Norrland dagarna innan jul i -20 grader, så står vi dessutom där och fryser ett bra tag innan bärgarn kommer och räddar oss (vi har varma kläder med oss, men i -20 fryser man ändå).
Mitt svar är nej, en gammal bil går bort hur billig den än har potential att bli (om jag skulle ha tur). Den går bort främst på grund av premien inte är värt risken det innebär, men även på grund av att bilinnehavet blir mycket mindre trevligt för mig (gammal, sliten, omodern, etc).
Glöm inte säkerheten. Det har gjorts enorma framsteg, speciellt bland de billigare märkena som idag har som standard vad som för några år sedan premiummodellerna hade som tillval.
Vad som är en “mycket stor summa” varierar ju så klart från person till person, men om jag utgår från den Peugeot e-2008 som vi valt som kostar 3523 kr/mån och börjar dra av kostnader för en äldre bil så kan vi börja med bensin som kostar minst 1300 kr/mån (125 mil x 0,7 liter per mil x 15,20 kr/liter) så blir det 2223 kr kvar.
Om vi sedan drar av en väldigt modest värdeminskning på 700 kr/mån så är vi nere på 1523 kr kvar . Sedan drar vi 400 kr/mån i en normal helförsäkring, ca 150 kr/mån i skatt, och minst 150 kr/mån för 8 nya däck vart tredje år så är vi nere på 823 kr/mån kvar.
Sedan drar vi av utebliven avkastning på 200kr (4% av 60 000kr) så har vi 623 kr/mån kvar och då har vi ännu inte räknat in en enda krona i service och reparationer. Att möjligen kunna spara några hundralappar under förutsättning att absolut inget oförutsett händer (vilket är rätt otroligt) är ingen “mycket stor summa” för mig trots att jag inte är högavlönad. Jag tycker inte att jag direkt drar något till sin spets.
Tack @Bowser Säkerheten är även en viktig faktor för oss som jag glömde i hastigheten.
Där säger nog få emot dig. Jag har argumenterat för det här, med räkneexempel. Men från att köpa en 3-4 år gammal bil då den värsta värdeminskningen har avtagit, och bilen är hyfsat modern, och “lyxen” att lämna bilen på servicen, till att köpa en ännu äldre bil och göra det mesta själv. Det är ett stort hopp.
Här får du gärna vara mycket mer konkret. Jag har redovisat exakt hur jag har räknat i mitt första inlägg ovan. Jag är jättenyfiken på vilken eller vilka delar av mina beräkningar som är glädjekalkyl?
Så här tänker jag. Låt oss säga att vi har två personer som har 3500kr varje månad i låt oss kalla det “bilbudget” varje, låt säga person A och person B.
Person A lägger pengarna på en leasingbil som går på el, supersimpelt att räkna på, alla pengarna är borta. Låt oss kalla kostnaden för el försumbar.
Person B belånar istället sin portfölj för 0,99% för att få loss 60k, köper sedan en bil för detta. Räntekostnad 35kr per månad. Självförsäkrar bilen och har därför en trafikförsäkring för kanske ~200kr per månad. Soppa som du skriver kan vi absolut köra på, men beror ju helt på hur mycket man kör, 1300kr. 1,2kr för däck per mil, lite i högsta laget men fine, 150kr. Skatt 150kr fine.
Vi håller det rättvist genom att person B faktiskt amorterar av bilen innan han börjar investera mellanskillnaden.
Totalt 1835kr varje månad (jämfört med dina 2900kr), och då är 71% av det bränsle. På tre år är bilens inköpspris avbetalt med mellanskillnaden, det enda du betalat är service och ev. reparationer. Beroende på hur mycket otur du har med den begagnade bilen så är den potentiella utväxlingen på pengarna person B kan investera istället för att dumpa i en leasingbil helt enorm.
Över 20-30 års tid beroende på hur ofta man väljer att byta 60k-bil, restvärdet på dessa, hur höga service- och reparationskostnader etc. man har så kan det bli en ganska extrem summa.
En annan stor fördel för kontantbilen är att man slipper ha 3500kr i fasta utgifter hängande över sig.
Meddelande från moderatorn (@janbolmeson)
När jag läser den här tråden i efterhand inser jag att här blir en sammanblandning eftersom härifrån börjar diskussionen handla om ny bil på leasing vs en begagnad bil. Det gör att jämförelsen haltar.
Det här fick mig att tänka på när jag räknade på kostnader för bilägande innan jag köpte min första bil. Jag redovisade mina kostnader för min kollega och han sa (kommer inte ihåg exakta siffrorna):
“Om du bara betalar den summan per mil har du räknat fel!”. Jag frågade vart i mina beräkningar jag har räknat fel men han kunde inte klargöra för detta. Nu i efterhand förstår jag hur han menade.
Räknar du med en kostnad på under 2000kr/månad för en bil så räknar du med stor sannolikhet fel…
Elen är inte försummad utan inkluderad á 300 kr/mån i min kalkyl.
Här måste jag säga stopp och belägg! För det första utgår du från att person B ens har en portfölj att belåna och för det andra att B är beredd att ta den risk det innebär att belåna sin portfölj. Jag personligen har LYSA och konton med ränta och varken kan eller vill belåna min portfölj. För att få loss 60K måste jag därför på något sätt avstå att investera dessa 60K i min portfölj och därmed gå miste på min genomsnittliga avkastning på ca 4%.
Hur självförsäkrar jag bilen utan att ta risk att förlora pengar vid krock jämfört med helförsäkring? Ursäkta min okunskap men jag har aldrig hört talas om självförsäkring. Jag är inte beredd att köra omkring med en bil värd 60K utan helförsäkring, Min gräns går nånstans vid 30K, och med värdeminskningen på 700 kr/mån tar det ca 3,5 år tills bilens värde sjunker under 30K och därefter kan man börja räkna med trafikförsäkring. Hur länge kör man runt med en gammal bil?
Jag förstår faktiskt inte alls hur du räknar när det gäller inköpskostnaden. Om jag köper en bil för 60K så måste jag ju spendera dessa pengar vid köp, pengar som jag annars hade kunnat skicka in i min pengamaskin. Om jag använder kontanter så avstår jag ju 60K * 4% första året som pengarna annars hade jobbat åt mig, året efter får jag ju dessutom ränta-på-ränta effekt. Om jag lånar pengar någonstans så är ju även det pengar jag istället kunnat skicka in i min pengamaskin. Vad är det jag har missförstått här?
Jag skulle kunna gå med på att belasta privatleasingkalkylen med utebliven avkastning för mellanskillnaden på några hundralappar i månaden som så klart växer över tid.