Men du behöver ju betala skulden även om det går -50 % så det är inte riktigt säkert time in the market
Många svar så kan inte svara alla. Tackar så mycket för informationen! Om jag fattat det rätt så fyller man bara i en blankett och så är det klart. Men om uppgifterna ändras, t ex ny lön så finns risken att man åker på återbäring/skuld efter deklarationen.
Lite knepigt när man är konsult och förälder med vabb och föräldraledighet?
Har funderat på det där också. Men ju mer inkomst du har desto mer skatt ska du ju betala. Det vill säga om du utgår från “normalläge” och sen vabbar, blir sjuk, etc, så bör du behöva betala mindre skatt så du hamnar ändå på rätt sida restskatten så att säga.
Får du löneökning eller jobbar mycket betald övertid och inte räknat med det i jämkningen så blir det ju åt fel håll och du riskerar restskatt.
Skatteinbetalningarna nu är ju redan en form av bästa gissningen.
Vem ska döma dig för att du gjort en feluppskattning av framtida inkomster och ränteavdrag menar du? Det rättar ju till sig vid deklarationen, staten får alltid in sina pengar.
Skatteffekten på ränteavdrag är 30 procent upp til 100 000 i räntor, sedan 21 procent. Det spelar därför ingen avgörande roll för din skattejämkning om din inkomst varierar en aning. Detta under förutsättning att du inte pendlar i lön vid brytpunkten för statlig skatt.
Skulle räntan ändras radikalt är det ju bara att skicka in en ny jämkning.
Du begär, Skatteverket godkänner. Ligger du väldigt fel flera år så kan du få avslag på din jämkning men olagligt är det inte. Jämför med att du kan begära avdrag för kostnader du haft även om du “vet” att de inte godkänns
Men hur är det med t ex statlig skatt osv, finns det något där man bör tänka på att “optimera” där? T ex man kan höja lönen mer eller nåt eller det finns ingen koppling där?
Som sagt, skatteeffekten på ränteavdrag är 30 procent upp till 100 000 kr i ränteavdrag och därefter 21 procent. Det spelar ingen roll om din inkomst är 500 000 eller 600 000.
Följer tråden, jag just fått godkänt ansökan om jämkning och då ska 33% dras av huvudarbetsgivare och 30% för övriga (om jag skulle ha någon sådan under året).
Jag har aldrig jämkat förut och undrar vad jag bör tänka på? De 33% inkomstskatt är 3-5% lägre än skatt/månad jag betalat tidigare så jag kommer ju betala mindre skatt/mån men tanken är att det ska jämna ut sig med ränteavdraget för bolån och att jag ska spara undan/investera mellanskillnaden. Dels som buffert om det blir restskatt men också för att det är bättre att betala in dom till staten i förtid… Vad är det jag inte får missa att tänka på? Tänker att bonus, semesterlön/semesterersättningar kan ställa till det samt även innehav på ISK?
Ja det kan det ju göra men du tog väl hänsyn till dessa när du begärde jämkning?
Folk verkar fullkomligt livrädda för att fylla i en jämkningsansökan! Det är väl ändå inte hela världen om det blir fel på några kronor. Restskatt på någon tusenlapp innebär med automatik fängelse…
På den tiden vi hade tvåsiffriga räntor hade de flesta jämkning. Det var inga problem på den tiden.
Är man orolig att det blev fel så ska man komma ihåg att man alltid kan skicka in en ny jämkning när man märker att det barkar åt fel håll och denna e-tjänst (skatteverkat har massor av bra e-tjänster) är bra att använda för att se att hur man ligger till:
Ja, jag tänker också att man kan sätta sig ner och fylla i för att se att man ligger hyfsat rätt till…
Om man inte skickar sitt jämkningsbeslut till arbetsgivaren så händer inget eller? Ett alternativ är ju ff att låta bli att jämka… Kändes bara som en bra ide med relativt höga bolån…
Beror på när man gjorde jämkningen, många arbetsgivare hämtar a-skattsedeln för de anställda i januari så jämkade man för kommande år så kan ju arbetsgivaren ha fått det elektroniskt från skatteverket vad de ska dra för skatt.
Klart man ska jämka, varför låna ut pengar till staten till nästa år om man inte behöver, på de vanliga skatteinbetalningarna som arbetsgivaren gör får man ingen ränta (till skillnad om man själv gör en inbetalning till sitt skattekonto).
Kanske en ide att jämka och sätta in pengarna på skattekontot, då är de liksom “inbetalda redan” men tickar ränta ; win- win
Inga jätte belopp iofs… Nåväl. Tror jag börjar närma mig “överanalys” av det här… Tack för svar alla!
Jadå men ändå… känns som det säkerligen kan finns något man “glömmer” och som kan komma som en överaskning… Gissar att jag ändå får testa och hålla koll under året. Blir en bra erfarenhet
Ligger man och pendlar runt gränsen för statlig skatt
51 000 kr per månad kan det bli fel. Gör man inte detta, så är det lugnt.
Är man väldigt osäker kan man be arbetsgivaren att dra lite mer skatt än vad jämkningsbeslutet tillåter.
Nu har jag fått mitt besked, 28% från huvudutbetalare och 30% från ev andra… Kändes lågt så jag tänker att det jag kan estimera är skattereduktionen på bolåneräntan men att mellanskillnaden mellan det och det jag tror att jag skulle fått i skatt annars bör sparas undan- är då skattekontot en bra ide eller bättre med Lysa eller vanligt sparkonto om man nu kan få upp räntan på det ngt… Blir ju inte några jätte summor, men blir ju som en “buffert” för ev restskatt… Jag förstår att jag även kan be dom dra högre skatt trots jämkningen, men då försvinner ju lite av poängen med att jämka…
@Nestor - jag ligger över gränsen för statlig skatt, vill du utveckla lite vilka “fel” du tänker… jag har räknat utifrån ett delta baserat på tidigare års genomsnittliga skatte%…
Skatten över brytpunkten ligger på cirka 50 procent efter jobbskatteavdraget. Skatteeffekten på räntan är oftast 30 procent. Många kan därför uppleva att jämkningen känns låg, när den i själva verket är rätt.
Ligger du strax under brytpunkten och ökar din lön väldigt kraftigt kan det bli fel om du inte meddelar Skatteverket. Kanske inte så troligt i dessa tider…
Då förstår jag. Ligger en bit över brytpunkten och har genomsnittligt skattat mellan 36- 38% på totala året. Det är det beloppet jag räknar utifrånoch sedan räknar jag bort ränteavdraget. Deltat tänkte jag spara/investera och hoppas på lite avkastning…