Jag menar att det per definition är den som betalar. D.v.s. arbetsgivaren.
Då blir resten ointressant…
Ökat självförtroende (för någon dom har en i grunden låg självkänsla)? Föreställningen om ekonomisk vinst i framtiden? Etc.
Spekulativt och baserat på pris. I sig inget värde.
Det är inte ett värde. Även det i någon mening är ju pris.
Ja, ok, men i så fall pratar vi alltså bara om värdet för just arbetsgivaren. Medan samma person i sin profession kan producera ett helt annat värde för andra parter, uppåt eller nedåt. Då blir definitionen av produktivitet alltså ytterst snäv. Men visst, om man vill snäva in så är det väl helt ok, men det är väl viktigt att veta vilken definition av produktivitet man använder sig av när man diskuterar.
Värde kan aldrig vara något annat än en subjektiv upplevelse.
Nu är vi för off- topic. Föreslår att vi låter TS eventuellt ta tråden dit han vill istället.
Javisst, men det luriga med det är ju att man då lägger vikt vid en tredje parts värderande av det arbete som en part genomför för en parts räkning. Jag menar att det inte konsekvent går att bedöma värdet på en betald arbetsinsats en part genomför på något annat sätt än vad den som betalar gör. Då blir det bara tyckande.
Alltså den som är beredd att lämna ifrån sig x av sin egendom till en annan part för att de gör nån tjänst. Den har bestämt att värdet på den genomförda tjänsten är x.