Tack för ditt svar. Ska absolut ta till mig det inför nästa steg. Jag kommer inte att sitta still i båten men kommer vara mer noggrann framöver för när jag väl sitter på en intervju, och kanske inte springa över till nästa gräsmatta så snart någon viftar med en massa lovord.
Jag var i liknande sits för ett gäng år sedan (ca 3). Mycket var kaos och jag undrade vad fan jag gjort som bytte bort ett jobb jag stortrivdes på för en bättre lön (minnena var lite bättre än verkligheten).
Men i backspegeln blev det toppen, jag hade stagnerat på det gamla jobbet och tappat gnistan. Nu efter diverse ändringar på jobbet trivs jag toppen, jag har fått påtala och påverka förändringarna såklart, men det har det varit värt. Och bäst av allt jag har lärt mig massor som jag inte kunde innan bytet. Jag saknar fortfarande många av mina gamla kollegor men utvecklingen var värd bytet.
Men tror man inte att möjligheten finns att trivas, är det väl bara att lämna så snart man kan.
Jag ser ingen större förväntad förändring inom kort så jag har tagit er på orden. Men man märker att många här har eller sitter i samma båt.
Hur skulle en nya arbetsgivare se på om man sökte nytt efter 8 månader eller mindre ? Jag förstår att frågan självklart kan dyka upp men att jag heller inte är den första som valde fel stig. Annars har jag närmare 5-10 år på mina arbetsplatser.
Hur skulle en nya arbetsgivare se på om man sökte nytt efter 8 månader eller mindre ? Jag förstår att frågan självklart kan dyka upp men att jag heller inte är den första som valde fel stig. Annars har jag närmare 5-10 år på mina arbetsplatser.
För att det inte ska avspegla sig negativt på dig, var ärlig med att dina förväntningar inte riktigt stämde överens med hur det blev. Rikta ingen kritik mot nuvarande arbetsgivare.