Juridiska konsekvenser vid flytt av likvider/innehav från kapitalförsäkring

Hej,

Jag är en trogen forumanhängare sedan en längre tid tillbaka men skapade detta konto enbart för denna tråd av anledningen att förbli anonym.

Jo, jag har precis blivit god man åt en nära anhörig som lider av demenssjukdom och håller i nuläget på att se över hens ekonomi. Personen i fråga har idag en väldigt spretig ekonomi i (totalt 7 banker). Jag kommer därför inledningsvis hjälpa till med att konsolidera och förenkla hens ekonomi för att underlätta både för hen och mig själv som ställföreträdare.

Utöver en väldigt spretig ekonomi har vi tillsammans gått igenom samtliga bankkonton samt värdepapperskonton. I dagsläget har hen flertalet bankkonton, fonddepåer, ISK-konton samt även flera kapitalförsäkringar.

Just kapitalförsäkringarna har ställt till med en del huvudbry för mig som ställföreträdare.

Till saken hör av vi noterat att majoriteten av kapitalet på dessa kapitalförsäkringar idag ligger placerade som likvider då innehaven sålts av sedan en längre tid tillbaka. Eftersom hen valt att låta dessa pengar vara oinvesterade sedan tidigare och idag inte kan ta ställning till om hen önskar att det förblir fallet är min avsikt att låta dessa förbli oinvesterade.

Då det rör sig om miljonbelopp som ligger som likvider är det detta förstås olyckligt i och med att de beskattas på samma vis som om de vore investerade. Därmed vore det förstås rimligt att istället placera dessa på räntebärande konton/sparkonton.

Här kommer problematiken in. Förmånstagarna för dessa kapitalförsäkringar är i dagsläget huvudmannens barn. Som många av er säkert vet ingår ej kapitalförsäkringar i dödsboet och det är således turordningen av förmånstagare som styr vem som tar del av tillgångarna vid dödsfall. Att flytta likviderna från dessa kapitalförsäkringar till sparkonton skulle därmed få potentiellt sett stora juridiska konsekvenser i och med att en flytt innebär att tillgångarna därefter ingår i dödsboet.

I och med att vi i dagsläget inte vet om det finns ett testamente och inte heller kan rådgöra med huvudmannen vad hens avsikter är pga. sitt sjukdomstillstånd känns det förstås extremt riskfyllt att flytta dessa likvider från kapitalförsäkringarna. Samtidigt innebär det att huvudmannen får betala stora summor skatt som hade kunnat undvikas. Likaså går hen förstås miste om de ränteintäkter som placering på sparkonton hade inneburit.

Alternativ 1 är förstås att helt enkelt låta pengarna ligga kvar orörda och oplacerade på dessa kapitalförsäkringar. Det kommer dock att kosta hen en rejäl slant med tiden i form av skatt och därutöver missade ränteintäkter, vilket högst sannolikt är något som huvudmannen rimligtvis hade undvikit om hen varit vid sina sinnens fulla bruk.

Alternativ 2 är att flytta likviderna till sparkonton. Beskattningen försvinner och huvudmannen får avkastning/ränta på dessa pengar. Risken är då förstås att hamna i ett mycket olyckligt läge. Dels att huvudmannens initiala önskan om att dessa pengar ska tillfalla barnen till 100% inte uppfylls. Därtill en mycket olycklig situation för bröstarvingarna (och mig som ställföreträdare som är ansvarig) om det nu visar sig att det finns ett testamente på plats som gör att barnen exempelvis endast får del av sin laglott (50%) istället för hela arvslotten.

Hur kan/bör jag agera som ställföreträdare i denna situation med ansvar för den ekonomiska förvaltningen?

1 gillning

Kan du inte bara ha kvar pengarna i kapitalförsäkringen, men investera dem i en kort räntefond? På så vis står förmånstagarna kvar (ifall det nu fanns någon tanke med detta från den dementes sida) samtidigt som förlusten pga kapitalförsäkringsbeskattningen kraftigt begränsas på ett i princip riskfritt sätt.

3 gillningar

Absolut, det är förstås också ett alternativ och kanske en rimlig medelväg i detta fall givet omständigheterna.

På grund av juridiken känns det absolut som att pengarna bör vara kvar där eller redan nu ges som gåva till förmånstagarna. Men att ge det som gåva kan också ha juridiska konsekvenser ifall det finns andra arvingar som anser att det är ett förskott på arv.

Finns ett avsnitt om hur räntefonder fungerar. Säkrast är såklart att lägga det i korträntefond, speciellt om din klient riskerar att drabbas av paranoia vid nedgångar. Medan för förmånstagarnas skull kanske det hellre akulle sitta i en mix av korta och långa räntor, eller till och med i aktiefonder. Men ditt uppdrag är såklart inför din klient enbart så vad förmånstagarna har mest nytta av ligger långt ner på listan.

2 gillningar

Tyvärr är huvudmannen så pass långt gången i sin sjukdom att hen inte skulle förstå innebörden av att ge bort tillgångarna och/eller samtycka till detta vid förslag. Att fatta det beslutet själv som god man är dessvärre inte heller ett alternativ då det råder gåvoförbud. Så även om det hade kunnat vara ett alternativ är det dessvärre uteslutet i detta fal.

1 gillning

Fint att du ställer upp för att hjälpa din anhörig! :heart:

Hmm :thinking: KF beskattas löpande så det borde väl inte bli skattekonsekvenser på att ta ut dem tänker jag.

Anledningen att ha dem kvar bör nog vara för att inte störa arvsordningen som hen tänkt

Här hade jag nog försökt förstå när pengarna gick i likvider kontra din anhöriges sjukdomstillstånd vid den tiden.

Det är ju huvudlöst att ha likvider i KF (och ISK för den delen) samtidigt som din anhörige verkar ha varit duktig på investeringar en gång i tiden då hen skapat en fin förmögenhet. Alltså att agera huvudlöst låter inte som något din anhörig skulle göra.

En möjligt tanke är att hen kände att hen började bli sämre och hade svårt att ha koll på när KF skatt dras typiskt kvartalsvis. Man får påminnelser men kanske hen blev orolig eller förvirrad och sålde av för att inte hamna i situationen att det inte fanns tillräckligt med likvider för att täcka skatten. Att undvika klabb med banken typ. Ett scenario där det kanske var sjukdomen som triggade likvideringen och att det inte alls var tanken från början med KF för barnen.

Alltså det skulle ju kunna vara så att hen var så pass sjuk redan då att pengarna hamnade i likvider på KF pga sjukdom, inte hens egentliga vilja

Så kan du korrelera likvideringen med en försämrad demenssituation så skulle du ju kunna investera dem i KF på ett vettigt sätt.

Alltid en fråga om vilken risk man i så fall ska ta mht din anhörige och mht barnen. Jag hade försökt resonera som nedan

  • Korta räntefonder är ganska meningslöst på KF (och ISK). Skatten äter upp mycket av avkastningen. Kanske ett alternativ om din anhörige ändå verkade vara vid sina sinnens fulla bruk vid likvideringen. Att det var viljan.

  • Obligationsfonder (tex Storebrand Obligation, AMF Lång) om din anhörige endast förväntas leva ett fåtal år (3-4 år kanske) med viss uppsida och begränsad nersida så att barnen inte får ut pengarna mitt i en börskrasch. Kanske ett alternativ om du inte kan korrlera likvideringen med varken sjukdom eller något annat. Ett ”ingen aning” alternativ

  • En försiktig eller Stay rich portfölj med 30-50% aktiefonder och resten obligationer om du kan korrelera försämrad demens med likvideringen så du på rimliga grunder kan utgår ifrån att de nog skulle investeras igen. SAMT att din anhörige kan förväntas leva mer än en 3-4 år till så kan det vara rimligt mht att också ge barnens kapital en chans att få avkastning. Såklart vet du inte vad din anhörige tänkt investera i igen (om så kan antas vara fallet) så där får du väl vara utgå ifrån vad som är vettigt utifrån given situation. Inte mycket mer att göra

Lycka till :+1:

2 gillningar

Som god man får du inte investera medel på börsen utan överförmyndarens samtycke. Ränte fonder är jag osäker på.

Tack för ditt utförliga svar och dina reflektioner! Uppskattas verkligen!

1 gillning

Nja, detta stämmer inte. Att förvalta egendom (inkl. kapital) är en av de huvudsakliga uppgifterna i uppdraget. Som god man får du inte investera i vissa tillgångsslag utan överförmyndarens samtycke, t.ex. i enskilda bolag (aktier). Sälja av aktieinnehav kräver dock inget samtycke från överförmyndaren, inte heller att placera befintligt kapital i aktiefonder eller räntefonder. Givetvis behövs dock samtycke från huvudmannen vid godmanskap, i den utsträckning det är möjligt.

1 gillning

oh…Jag försökte köpa xact högutdelande men fick nej. det räknades då väl som enskild aktie eller så. Tack för infon.