Min spontana reaktion är att personen i fråga gör problemet större än vad det är. Eller kanske formulera om det, för det är egentligen inget problem. Personen i fråga verkar måla upp, i min värld, ett icke-problem till ett problem.
Är helt enig, lär barnen vikten av en god hushållsekonomi och att kunna handskas med pengar först och främst. Nu har vi små barn, men detta kommer vara vårt huvudsakliga fokus.
Sen lägger vi undan pengar till barnen, men tanken med dessa är inte att de skall betalas ut som en klumpsumma till barnen när de fyller 18 år. Oklart i nuläget om vi ens kommer nämna detta sparande till barnen.
Utan vi vill gärna finnas där i bakgrunden som ett slags stöd genom livets alla prövningar, om och när barnen visar på en god ekonomisk mognadsgrad så hjälper vi såklart till rent ekonomiskt.