K44. Bästa räntefonderna 2025 | Lista med de bästa fonderna

Om man vill ha räntebärande produkter i sin portfölj för att få stabilitet i portföljen, dvs. att räntedelen ska fungera som motvikt till aktiedelen av en portfölj, så att då aktier går ned så bör räntedelen gå upp, då har jag förstått det som att man bör fokusera på långa räntor. Samtidigt, i Zinos räntetråd så är det snarare diversifiering (långa räntor, hög ränterisk, låg kreditrisk - nedre högra spetsen av räntetriangeln) än stabilitet jag verkar behöva sträva efter för räntedelen, för att uppnå den slags hedge mot nedgångar (som jag vill benämna “stabiliserande effekt”) som jag eftersträvar med räntebärande produkter i portföljen [1][2].

Jag har försökt hitta räntebärande produkter som uppfyller det syftet, men tycker inte att jag lyckats. Exempelvis vid senaste kraftiga nedgången, då DNB Global Index från ATH den 23/1 sjönk med närmare 23% fram till den senaste bottnen den 8/4.

Några av de räntebärande produkterna med långa räntor som jag identifierat som kandidater till en portfölj är de i grafen ovan, där AMF Räntefond Lång presterat bäst under perioden (med reservation för att Avanzas graf kanske inte stämmer helt för iShares-ETF:erna pga. valutaeffekter.):

  • AMF Räntefond Lång (0,10%)
  • Storebrand Obligation A SEK (-0,12%)
  • Captor Iris Bond A (-0,99%)
  • iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF USD (Dist) (-1,09%)
  • iShares Govt Bond 15-30yr UCITS ETF EUR (Dist) (-3,57%)

Dock kan ingen av dessa produkter sägas ha gett en särskilt bra portföljstabilitet under nedgången, i det avseendet att räntedelen bör öka då aktiedelen minskar. Med AMF Räntefond Lång, som är den som presterat bäst under perioden, hade jag lika gärna kunnat ha pengarna på ett sparkonto. Kanske är det pga speciella marknadsförhållanden i den här nedgången, jag vet inte.

Det jag undrar är om någon känner till några bättre räntebärande produkter, som uppfyller syftet att vara stabiliserande för portföljen (dvs. motverka nedgången och växeldra med aktiedelen) i ovanstående marknadsförhållanden. Jag antar att det jag är ute efter är att hitta den räntebärande produkt som har gett bäst avkastning, mätt i SEK, under perioden 23/1-8/4 i år.

Jag ser det alltså som att det bör ge en “stabiliserande” effekt på portföljen (minska max drawdown etc.), men ska man följa termerna i räntetriangeln [2] strikt så är det alltså en diversifiering som svarar mot långa räntor. Lätt att blanda ihop olika effekter. Att räntedelen är stabil (dvs. knappt rör sig vid börsnedgångar pga. mycket korta räntor innebär ju inte att hela portföljen aktier+räntor är stabil, åtminstone inte på samma sätt som tanken med långa räntor, dvs. att de ska växeldra med aktiedelen i portföljen).

Kanske lämpar sig långa räntor bättre för längre/djupare nedgångar än den korta dipp vi sett senaste tiden? Typ då man går in i en recession. För att kunna stabilisera portföljen vid kortare nedgångar kanske det är bättre att satsa på andra tillgångsslag än räntebärande produkter. Någon med insikt får gärna utveckla detta närmare.

Källor:
[1] Återkoppling på investeringsportfölj - Nr 9 av Zino
[2] Allt du behöver veta om räntor: Zinos räntetriangel | Räntepricken, räntelinjen och räntetriangeln

Utan att vara expert på räntefonder, så någon får gärna rätta mig om jag har fel.

Men det son varit ”unikt” i den här börsnedgången är att de amerikanska långräntorna har stigit (= minskar värdet på långa räntefonder).

Om du istället tittar på Länsförsäkringar Lång som har svenska räntepapper, eller fonder som har europeiska räntepapper är bilden annan än på de fonder du har som exempel. I Sverige/Europa steg räntorna initialt (= lägre värde) men sjönk senare igen (= högre värde).

Med det sagt behöver det inte betyda att de räntefonderna som du har är fel.

1 gillning

Jag la in Länsförsäkringar Lång i diagrammet. Den presterar marginellt bättre än AMF Räntefond Lång, med +0,48% under perioden. Men det är ju ändå inte mycket att ha som motvikt till aktiedelen i portföljen när globalindex sjunker med drygt 20%.

Är det några särskilda fonder med europeiska räntepapper du tänker på? Du får gärna ge en eller ett par exempel. Jag har ju ETF:en iShares Govt Bond 15-30yr med som exempel. Jag tänker att bättre långa europeiska räntepapper än så borde vara svårt att hitta, men det kanske finns.

Tillägg: Jag letade lite i Avanzas fondutbud. Den räntefond som gått bäst den senaste 3-månadersperioden var Templeton Global Bond A(acc)SEK-H1 med +5,38%. Dock bara upp 1,55% under den valda perioden.

Jag sökte även bland ETF:er på JustETF.com. Den ränte-ETF som presterat bäst de senaste 3 mån av de som finns i Avanzas utbud var Invesco US Treasury Bond 7-10 Year UCITS ETF EUR Hdg Dist. Den hade avkastat +2,98% (sannolikt i EUR). Dock bara +2,43% under vald period. Frågan är också om det är mer än de 1,55% i SEK som Templeton-fonden avkastade. Beror väl på hur mycket EURSEK förändrades under samma tid.

Som lekman på området tänker jag att varför rörelserna denna gång var som du beskriver beror på att de amerikanska marknadsräntorna steg under börsoron, vilket är tvärtemot hur det ”brukar” vara. En anledning till det var förtroendet för dollarn som sjönk, och möjligen någon form av likviditetsstress hos vissa aktörer (om än liten).

Vi hade dessförinnan sett stigande räntor i Europa under februari/mars, vilket var negativt för räntefonderna. Även i USA stigande räntor under våren då inflationssiffrorna kom in högre än väntat.

Sen tänker jag att det kan vara en viss eftersläpning i effekten, då räntor i regel rör sig långsamma än aktiekurser.

Men som sagt. Jag är lekman på detta. Jag har några räntefonder i min portfölj egentligen bara med syftet att lära mig mer och förstå dem. Kanske kan denna graf visa på skillnaden just mellan räntor i US, i Euro och i SEK.

1 gillning

Fick lite hjälp av ChatGPT att göra en graf över 10-åringarnas utveckling i respektive land.

1 gillning

USA-räntan tycks ju faktiskt fungera bäst som krockkudde i det här fallet, om man bara ser till de enskilda valutorna. Jag gissar dock att det stora kruxet för någon som har ett konto noterat i SEK och vill undvika drawdowns i SEK, är valutapåverkan. Att undvika drawdowns i SEK kan ju vara viktigt t.ex. om man har en belånad aktieportfölj med global inriktning, så man slipper sälja av vid nedgång för att täcka förluster.

Jag funderar på om resonemanget stämmer och om det finns något man kan göra åt saken (undvika större drawdowns). Kan man ha ett ISK noterat i USD eller EUR? Finns det lämpliga sätt att hedga mot valutaeffekter utan att kostnaderna drar i väg alltför mycket?

1 gillning

Nja, räntefonderna kommer ju röra sig i motsatt riktning till räntan. Ökad ränta innebär lägre värde på dina obligationer.

1 gillning

Ja, du har rätt. Jag tänkte fel där. Amerikanska statsobligationsfonder med 10-årig löptid borde alltså vara de som gått ned mest av de tre valutorna i ditt exempel. Men är det inte lite märkligt då att i mitt diagram ovan, så är det ETF:en Invesco US Treasury Bond 7-10yr UCITS ETF EUR Hdg Dist som gått bäst under perioden 23/1-8/4?

1 gillning

Vet inte exakt vad det är för räntefond men namnet antyder att den köper amerikanska räntepapper för euros. Och den senaste månaden har euron stärks mot dollarn med ca 5-6 procent. Så kanske är en valutaeffekt som bedrar?

1 gillning

Har inte läst igenom hela tråden för den var rätt lång, men varför är inte Avanza ränta kort med? Är ju marginellt billigare än de andra korträntefonderna och verkar rätt likvärdig vad jag kan se.

Hej,

För 2026 års lista kanske den tas med isåfall om den är bra :slight_smile: Generellt sett brukar listan vara fokuserad på fonder som går att köpa på fler plattform, skulle gissa att det är anledningen till att fonden inte är med.

1 gillning

Ah, smart! Det tänkte jag inte på! Såg bara att den fanns med i @Zino s räntetriangel nära AMF kort och att den har avgift på 0,09 så marginellt bättre pris.

Edit: och detta var ju svar till dig @Oliver.Allemog , vet inte om jag lyckades skriva det som ett svar eller bara som ett allmänt inlägg i tråden!

2 gillningar

Här var det mycket intressant skrivet kring obligationer och räntefonder. Någon som har erfarenhet av Vinga’s obligationsportföljer?