K52. Fakta bankerna helst undviker: 9 av 10 fonder slår inte index | Genomgång av SPIVAs och Morningstars 2024-rapporter

Spara och investera Forskning, rapporter och studier
1

Varför fortsätter så många betala dyrt för fonder som nästan alltid presterar sämre?

1
11080×1350 114 KB

2
21080×1350 131 KB

3
31080×1350 103 KB

4
41080×1350 83.3 KB

5
51080×1350 119 KB

6
61080×1350 110 KB

7
71080×1350 121 KB

8
81080×1350 122 KB

9
91080×1350 98.3 KB

10
101080×1350 102 KB

I det här kortavsnittet går vi igenom två rapporter från Morningstar och S&P Spiva som, med 20 års data i ryggen, visar det bankerna inte vill att du ska veta – att de flesta aktivt förvaltade fonder underpresterar.

Sex slutsatser alla borde ta med sig:

  • De flesta aktiva förvaltare underpresterar för det mesta - både innan och efter avgifter.
  • De flesta aktiva förvaltare underpresterar även när man korrigerar för risk. Dvs. det är inte säkrare att använda en aktiv fond.
  • Sannolikheten för underprestation ökar ju längre tidshorisonten är. Dvs. att ett bra resultat på kort sikt beror ofta på tur.
  • Slutsatserna gäller oavsett typ av fond, geografi eller tidsperiod.
  • När en förvaltare har ett bra resultat, tenderar det INTE att hålla i sig.
  • Ett historiskt resultat bättre än snittet säger inget om ett framtida resultat bättre än snittet.

Detta avsnitt är för dig som vill fatta smartare, tryggare och mer långsiktiga beslut med dina pengar.

Tittlyssna på avsnittet

Du kan se det på youtube:

Som podcast via Spotify eller Apple podcaster eller via nedan.

Källor

9 gillningar
2

Transkribering

Nedan är en obearbetad AI-transkribering. Ta kvaliteten för vad den är.

Visa mer information

Välkommen till RikaTillsammans och dagens kortavsnitt som handlar om sex saker som är viktiga när man väljer fonder. Eller, med en lite mer kvällstidningsaktig rubrik: “Fyra grafer och sex saker som din bank eller finansiella rådgivare inte vill att du ska veta”.

Skämt åsido handlar detta kortavsnitt om två rapporter som jag tycker är mycket bra, men som nästan ingen läser. Det är riktiga nördrapporter. Den ena är från Morningstar, som utvärderar fonder på halvårsbasis. Den andra är från SPIVA, som i över 20 år har fört statistik över hur aktivt förvaltade fonder presterar jämfört med indexfonder.

Aktiv förvaltning vs index: Vem vinner egentligen?

SPIVA Europe Scorecard (per 31 december 2024) visar hur många av de aktivt förvaltade fonderna, alltså fonder där en förvaltare försöker välja vinnande aktier, faktiskt presterar bättre än en bred indexfond.

Det som är särskilt med SPIVA är att de gör korrekta äpplen-med-äpplen-jämförelser. De tar hänsyn till fonder som lagts ner, olika typer av risker och geografisk inriktning. Det gör att resultaten är mycket tillförlitliga.

För globalfonder visar det sig att 91 % under 2024 underpresterade mot sitt index. I juni 2024 var siffran 84 %, likaså i december 2023. Historiken visar liknande siffror: 81 %, 73 %, 83 %, 85 %, och så vidare.

Det innebär att i 9 av 10 fall presterar en billig, global indexfond bättre än en dyr aktiv fond.

Och det här är inget unikt för globalfonder:

  • Amerikanska fonder: 82 % underpresterade
  • Europafonder: 85 % underpresterade
  • Tillväxtmarknadsfonder: 72 % underpresterade
  • Sverigefonder: 83 % underpresterade

Hur ser det ut över lång tid?

För att undvika slutsatsen att 2024 bara var ett dåligt år för aktiv förvaltning tittade SPIVA på prestationer över en tioårsperiod:

  • Europafonder: 95 % underpresterade
  • Nordenfonder: 100 % (!) underpresterade
  • Globalfonder: 99 % underpresterade
  • Tillväxtmarknadsfonder: 99 % underpresterade
  • USA: 97 %, Frankrike: 91 %, Danmark: 97 %
  • Sverige sticker ut: “endast” 79 % underpresterade

Förklaringen för Sverige kan vara att våra fonder ofta innehåller fler småbolag, där aktiva förvaltare historiskt haft större chans att lyckas.

Morningstars Active Passive Barometer

Morningstar bryter ner sin analys ytterligare i olika segment:

  • Stora tillväxtbolag
  • Stora värdebolag
  • Mellanstora mixbolag
  • Mikroföretag

Och på olika tidshorisonter: 1, 3, 5, 10, 15 och 20 år.

Exempel: Bland stora mixbolag (vanliga i USA- och globalfonder):

  • 1 år: 26 % slog index
  • 3 år: 33 % slog index
  • 5 år: 20 % slog index
  • 10 år: 6 % slog index
  • 15 & 20 år: ~5 % slog index

Ju längre spartid, desto färre fonder lyckas slå index. Denna trend återkommer oavsett kategori.

Mindre bolag har något bättre utfall för aktiv förvaltning, men även där är det färre än 50 % som slår index.

Fondkyrkogården: Vad som inte syns

En klassisk bankstrategi: starta många fonder, lägg ner de som går dåligt, och visa bara upp “vinnarna”.

SPIVA visar att:

  • 4 av 10 fonder i Europa överlever inte 10 år
  • I Norden är det hälften som försvinner
  • Sverige: 4 av 10 fonder försvinner

Detta snedvrider bilden av hur bra banker och fondbolag faktiskt är på förvaltning.

SPIVAs 6 slutsatser efter 20 år

  1. De flesta aktiva förvaltare underpresterar för det mesta.
  2. De underpresterar även när man justerar för risk.
  3. Ju längre spartid, desto lägre chans att slå index.
  4. Resultaten gäller oavsett fondtyp, geografi eller tidshorisont.
  5. Ett bra resultat tenderar inte att hålla i sig.
  6. Historisk avkastning säger inget om framtida avkastning.

Slutsatsen: Därför väljer vi index

Alla dessa skäl är anledningen till varför vi alltid tjatar om:

  • Spara långsiktigt
  • Spara regelbundet
  • Spara automatiskt
  • Välj breda, billiga indexfonder

Vill du investera i Sverige? Välj en svensk indexfond. Vill du investera globalt? Välj en global indexfond.

Vill du exponeras mot elbilar? Välj en bred fond för elbilsbolag snarare än att försöka hitta vinnaren själv.

För den viktiga frågan är: Varför betala mer för ett ofta sämre resultat?

Tack för att du lyssnar, tittar och följer. Vi ses i nästa avsnitt!

1 gillning
4

Varför ger dessa studier ett annat resultat än proffessor Barras kom fram till i avsnitt 199?

“T.ex. har 80 % av alla fondförvaltare ett positivt alfa (=bättre avkastning än index) på den första kronan.”

5

Bra fråga, jag vet inte. :thinking:

6

Jag har inte grävt ner mig i Barras forskning, så någon som grävt djupare i det får gärna fylla i, men som jag förstått den studien så försöker Barras isolera skill och scalability (skicklighet och skalbarhet) för enskilda fonder och kommer fram till att de flesta fondförvaltare har skill på så sätt att den “första dollarn” de investerar (ett teoretiskt fall då de kan pappershandla utan kostnader eller begränsningar i form av likviditet i marknaden) får en bättre avkastning än index.

Men sedan visar han att fondförvaltare drabbas av en negativa skaleffekter. Ett exempel på en skalnackdel är att de kanske korrekt kan identifiera en felprissättning, men att endast en begränsad mängd pengar kan plockas ur denna felprissättning innan den upphör.

När de ska investera mer pengar så räcker inte deras skicklighet för att överkomma dessa skalnackdelar.

En misstanke är att eftersom skickliga fondförvaltare får mer pengar investerade så länge de överavkastar så kommer de generellt att växa till en storlek då de underavkastar, och att investerare överskattar skickligheten hos fondförvaltare och fortsätter investera efter att skalan blivit för stor och trots att avgifterna är för höga för att fonderna ska leverera överavkastning.

5 gillningar
7

Så kan det vara. Själv tänkte jag att skillnaden låg i att Barras har kollat på ett större urval av fonder medan studierna i denna tråd främst fokuserat på större indexfonder. Bägge studierna anger ju att det är lättare för aktiva förvaltare att få bra resultat i små okända marknader.

Men jag tror nog du har rätt här, fondförvaltare kan inte utnyttja felaktiga prissättningar i marknaden när deras kapital blir för stort. Det skulle dock tala för att om man är tillräckligt skärpt aktieanalytiker och spenderar tillräckligt mycket tid och har tillgång till information så går det att över prestera index? Sedan kan man fundera på om man i slutändan ändå skulle ha mera pengar om man till exempel jobbade övertid eller tog ett andra jobb, men det är en annan fråga.

1 gillning
8

Är det inte just att Barras tidsperiod var 30 år och är längre än de andra studiernas tidsperioder? Ju längre tid, desto svårare att slå index.

2 gillningar
9

6/1000 gäller dock EFTER avgifter. Men min tolkning av Barras var att även på längre sikt så slår förvaltarna index INNAN avgifter? Men jag kanske misstolkade hans forskning?

1 gillning
10

Jag hörde att Ben Felix på RR är lika kär i Spiva som du @janbolmeson
Jag lyssnade på er båda idag, så nu har jag fattat att det här med aktiv förvaltning är kass. :rofl:

4 gillningar
11

medan studierna i denna tråd främst fokuserat på större indexfonder.

En indexfond kan ju per definition inte vara aktiv, den ska ju följa index. Så nu fattar jag inte vad du menar.

12

Det finns ju en hel drös olika indexfonder och aktiva fonder och en förklaring till olika resultat skulle kunna vara att studierna valt olika data som input för studierna.