FIRE är en dröm för många. Men det gäller att kunna spara en ordentlig summa varje månad i många, många år. Ibland för många år. Är din målsumma inte nåbar på 15 år? Glöm i så fall hela upplägget. Lev livet istället.
Det krävs ett välavlönat jobb eller ett samboskap som gör att tiotusentals kronor kan matas in i pengamaskinen varje månad för att det ska bli någon fart. Är summan för låg blir åren för många för att det ska vara värt det, anser jag. Vad tycker du?
Jo, de flesta får kämpa lite men alla “normala” men kan göra det. Man får ju dock tänka att fire kan ske olika lång tid beroende på när man börjar och hur mycket man kan spara. Sparar man lite mindre kanske fire sker i form av några år tidigare pension men sparar man mer intensivt så kanske man kan gå fire redan vid 40. Oavsett vad kan det vara värt att spara en slant.
Att du har fel. 
Det handlar om synsätt, livsstil, värderingar osv, men jag menar att upplägget i tråden inte öppnar för diskussion, så jag avvaktar och ser vart den tar vägen.
Håller inte alls med. Får man pengar över är det alltid värt att spara/investera dom istället för att ta fram tändaren och fjutta på. Enligt mig
Helt fel!
Jag anser att ”alla” i Sverige kan göra FIRE om man verkligen ger sig hän på det.
De flesta stupar på ge sig hän inte att det inte går.
Få se här. Måste bara hitta en lämplig emoji…
Man får offra nåt annat.
Nej. Inte alla.
Sen kan man såklart bo i ett tält och äta sparsamt. Men då lär man inte bli gammal.
Men många kan troligen bli Fire, om det verkligen är något man själv vill. Sen hjälper det att bo själv och ha ok lön.
FI saknas när man har sjukersättning, så håller inte med.
Det är så klart lättare att nå FIRE om man har hög lön själv eller i hushållet.
Ändå är det minst lika viktigt att se över hur mycket av lönen man behöver spendera och fortfarande ha ett gott liv. När den nivån är satt så kan överskjutande belopp (om det blir något) investeras. Pss startas snöbollen.
Någon gång senare kan man börja fundera på om kapitalet börjar se ut som något det är rimligt att använda till att gå FIRE. Om inte så kan det säkert vara bra att ha till något annat så ingen skada skedd 
Det tar över 30 år att få ut 25.000 kr om man sparar 5.000 kr i månaden. Över 26 år om man sparar 7.500 kr. Räknar på 8 procent i avkastning och 4-procentregeln. Det tycker jag är för lång tid. Större insättningar behövs för att det ska vara värt uppoffringen, tycker jag.
Fattar inte vad du vill säga riktigt. De flesta jobbar i typ 40-50 år om de är Svenssons och inte siktar på FIRE.
Att då kunna kapa det till 30 år eller mindre är ju fantastiskt och en jättestor skillnad.
Räknar du med intjänad pension i dessa 25 000 kr som du vill ha netto? Jobbar du 30 år så har du arbetet in en hel del pension. Det gör att du förmodligen kan kapa några år om du nöjer dig med 25 000 kr netto.
I dessa exempel ligger sparkvoten runt 20 % (förutsatt att man lever på 25 000 även under intjänandefasen).
För FIRE gäller det att trycka upp sparkvoten högre. Det kan man göra genom minskade utgifter eller ökade intäkter eller en kombination.
En del människor är nöjda med sin tillvaro utan att behöva konsumera så mycket. FIRE blir då nästan oundvikligt om man har ett jobb och vett att spara i en indexfond.
Bra synsätt. Sedan kan man fortfarande konsumera med intention istället för på slentrian.
Inte för att uppnå FI, men för att uppleva vad man vill i livet - utan att det kostar för mycket. Istället för att köpa sig problem som många gör; prylar, kortsiktiga nöjen, droger, fordon och boenden, som sedan kostar ännu mer resurser av alla slag.
Och för att hålla tillräckliga marginaler så man inte tvingas leva på ett sätt man hatar.
En del sitter säkert och försöker sälja något, en större del lever nog på rån, stölder och annan kriminalitet och många är döda eller inlåsta någonstans. Du förstår att världen är mer än vad man som individ ser och det att även finns saker som existerar man inte upplevt, vet om eller kan förstå!? Det finns definitivt en gräns för när psykisk ohälsa inte gör arbete möjligt, iallafall på ett fungerande och organiserat sätt mer än enstaka dagar här och där.
Vad är definitionen på early?
Jag gick vid 61 1/2 och började sedan ta ut lite av några tjänstepensioner. Vid 63 började jag ta ut 50% av allmänna pensionen. Snart fyller jag 64. Jag är nöjd med att jag gick lite tidigare och med mitt upplägg. Lite förberedde jag mig i tio år dock men inga jätteuppoffringar.
Vad är din poäng med att diskutera det i den här tråden?
Allt före vedertagen pensionsålder är tidigt i min värld. Gunnars FIRE vid 61 är lika legit som en som går vid 35 om inte mer. Även om 35åringen drar åt sig uppmärksamhet lättare.
Dessutom har 50-60 åringar något som 35 åringen inte har. Livserfarenhet. Jag tror att många 35 åringar egentligen ”bara” är FI. Livet kommer hinna ändras mycket på de 50 åren man har kvar. Man kommer ha sysselsättningar som liknar jobb, om än mer frivilliga. Utgifter kan öka i form av kärlek och familj. Barn, Bonusbarn etc. Intressen förändras, livsriktning ändras.
En person i 50-60 års åldern är i regel mindre förändringsbenägen och tar mindre risker. Även om det aldrig är för sent för en fjäder i hatten 
Och det är aldrig för sent att börja spara till sitt egna FIRE, vad än det kan innebära. Det viktigaste är väl att man har en vision och att man börjar. Sen kommer det ändå aldrig gå som planerat, men kämpar man på brukar man nå målet på något vis.
