Ska man förstå det som att makan om man vill ge en maka som inte är delägare en högre lön än 90 kr i timmen så måste man kunna visa på att hon har kvalifikationer/kompetens att utföra ett arbete som det är marknadsmässigt motiverat att betalat ut en högre lön för? Så om hon till exempel arbetar som redovisningskonsult och sköter redovisningen i bolaget så är det motiverat?
Precis. Då är det inga problem. Summan 90 kronor har tydligen varit praxis “för evigt” och det är ju himla lågt med dagens lönenivåer.
Tror man också behöver tänka just lönenivå och inte ”alternativkostnad” att leja in en redovisningstjänst.
Dvs kostar en redovisningsbyrå ditt bolag 650kr/timme kan du inte ge din fru samma belopp. Hon kan däremot få marknadsmässig lön för motsvarande tjänst hon utför.
Förutsatt också att jobbet behöver utföras på företaget och kopplat mot rimlig tidsåtgång.
Liknande upplägg har prövats av Skatteverket genom åren. När många enmansföretagare försökt avlöna sin partner för att göra div mer eller mindre ”viktiga” uppgifter i företaget.
Många har då försökt med ”allmän kontorsadministration” som svara på mail, köpa frimärken/fika, fakturera/bokföra, uppdatera hemsidan, svara i telefon osv. I ett litet enmansbolag faller det ofta på att tidsåtgången för arbetsuppgiften av Skatteverket anses orimlig eller lönen inte är marknadsmässig för jobbet som utförs.
I TS fall kunde det nog vara rimligare om frun även jobbade lite extra genom bolaget som uthyrd sjuksköterska. Det finns inget förbud från Skatteverket att jobba heltid på ett ställe och extra på ett annat ställe.
4 gillningar
Hej! Är inte en forumskrivare, men skapade kontot särskilt för att kommentera detta.
Börjar med att förtydliga att detta inte är ett försök till att leka besserwisser och hoppas att det inte uppfattas så. 
Skatteverkets regler om medhjälpande make: Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag | Rättslig vägledning | Skatteverket
Tycker ofta jag ser denna regel, eller diverse applikationer av den, dyka upp lite överallt i många sammanhang. Regeln verkar ha en tendens att generaliseras till att gälla allt och alla (om jag överdriver). Det jag vill lyfta är att reglerna om medhjälpande make och barn gäller just det, make och barn. Och vad som menas med make definieras även i länken ovan:
" Med makar menas par som är gifta, men också sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn".
Så “bara” sambo klassas alltså varken som make, eller ens närstående.
Motsvarande resonemang om sambo återfinns tex i 3:12 reglerna (och fler exempel finns):
Slutsats: Så länge det inte handlar som barn, make eller sambos med gemensamma barn eller sambos som tidigare varit gifta väljer du själv lönen, och skatteverket bör inte ha något att säga om vilken lön du betalar ut.
Avseende frågan om lån och utdelning vet jag att åtminstone 3 banker (som jag har kontaktat) kan ta hänsyn till det om företaget haft verksamhet minst 2 år. Men som nämnts tidigare gör banken en individuell bedömning så vad som gäller i ditt fall får man kanske fråga banken.
3 gillningar
Bra förtydligande och jag uppfattar det inte alls som besserwissrande.
3 gillningar
…men om lön utbetalas till sambo som sedan på något sätt återför den till företagsledaren har man ju lite uppförsbacke och är tillbaka på ruta ett. Därmed inte sagt att det är aktuellt i det här fallet men man gör då en så kallad genomsyn och ser vems lön det egentligen är.
1 gillning
Ja det är ju lite märkligt. Så ut synvinkel maxa lånelöfte vore det bättre att tex ge det som lön till mig även jag då skulle få mkt mindre pengar än om jag hade tagit ut det i aktieutdelning. Så ju mindre pengar till mig i handen desto mer pengar kan jag låna… 
Tänker att det kanske skulle funka om hon blir det i styrelsen? Men tack för info. Hade såklart tänkt utforska lite mer på området innan jag skulle anta att hon kan titulera sig företagsledare. Därav denna tråd.
Tack för informativt svar!! Nu råkar denna sambo även vara mamma till mina barn så antar att hon diskvalificeras där. Borde kanske sagt men tänkte inte att företag och privat konstellation spelade någon roll. Men nu när jag tänker efter är det ganska rimligt egentligen.
Detta är första året jag har någon verksamhet i företaget så tolkar det att det kan bli svårt i detta fall. Funderar på att ta ut hela företagets vinst i lön till mig istället. Sämre för plånboken men bättre för nästa års lönelöfte.
Finns regler om ”närståendekretsen” just för att man inte ska kunna ”flytta över” del av lönen på närstående för att betala lägre skatt osv.
1 gillning
Typiskt att någon annan kom på det tidigare än jag…
1 gillning
Tro mig. Det mesta man kommer på har redan någon annan provat…
Skatteindrivning är ju en verksamhet som utvecklats/förfinats under mååååååånga år 
1 gillning
Nope, har ni barn är det nog tyvärr kört, hon kommer att klassas som medhjälpande make. 
“Om en familj genom sitt andelsinnehav har ett väsentligt inflytande i företaget medför detta inte automatiskt att varje familjemedlem alltid ska räknas som företagsledare, även om han eller hon är anställd eller styrelseledamot i företaget (prop. 1975/76:79 s. 73). Endast sådan familjemedlem som är verksam och som har en inflytelserik ställning i företaget bör normalt anses som företagsledare. Arbetsuppgifterna i företaget, liksom i viss mån tidigare yrkeserfarenhet, utbildning och dylikt, blir avgörande för bedömningen.”
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2023.14/331728.html#h-Vem-ar-foretagsledare