Det är inte så man räknar ränta.
Ditt första exempel är att du har 1M i kapital som du får först 0% ränta och sen 5% ränta året efter. Du får ränta en gång per år.
1M × 1.00 (0%) × 1.05(5%)
Ditt andra exempel
500k × 2.00 (100% ränta) × 1.05 (5%)
Det är absurda exempel som inte säger något. Du måste räkna på en jämnare ränta. Var får du 100% ränta? Jag tror vi avslutar matematiklektionen här för jag tror du skojar med mig.
När portföljens dagliga avkastning (eller nedgång) ofta är större än månadssparandet, då skulle jag väl säga att framtiden mer styrs av ränta på ränta än arbete/sparande
Och när dagssvängningarna slår bruttolönen (som ligger på all time high)?
Ja då mer än märker man det 
För egen del slog det mig först när årsavkastningen började överstiga förvärvsinkomsten. Det var en märklig insikt som jag fortfarande inte vant mig vid. Njut av champagnen men släpp inte målet ur sikte. Delayed gratification är fina grejjor.
Håller med… drar du in miljonen vid 30 kan du nog ge dig själv en klapp på axeln. Är du 50+… då kanske man inte ens skriver en tråd om det!
En miljon blir så småningom två men det är först vid 3-4 miljoner snöbollen börjar röra på sig.
Kände själv att när portföljen passerade 2miljoner så kändes det inte lönt att månadsspara längre. En rörelse på 1% hade betydligt större effekt än mitt månadssparande.
Knäckte en champagne igår och gav grannen ett glas. En helt vanlig tisdag. Livet för för kort att inte fira.
Som många skriver så börjar nysparandet bli tråkig när portföljen växer med några 100K per år och nysparande ligger på 100K. Bäst är det att lägga känslorna åt sidan. Kom ihåg att sparandet är som en muskel som måste tränas.
Tänk Doris, fortsätt simma fortsätt simma.
För mig var aha-upplevelsen när jag mera regelbundet började kolla på minpension.se för några år sedan och insåg att mina insättningar bara stod för en tredjedel av värdeökningen.
Bra att gno på då.