SP500 upp 26% ifjol och i skrivande stund upp 26% i år. Hur hanterar ni känslan av att fallet just nu känns högre? Är det verkligen lika stor chans nu att börsen nästa år överavkastar om man jämför det med slutet av 2022?
Just keep buying- jag fattar. Men hur ser det ut rent matematiskt och logiskt kring två starka börsår efter varandra?
TINA?
Alltså, antingen får man ju göra sina långt ingående analyser baserat på antaganden, fakta och teorier eller så får man gå på magkänsla. Eller så lyssnar man på “experter” utan att själv veta hur de kommit fram till sina slutsatser eller om de har ngt att vinna på sina utlåtanden.
Jag har inte kompetens eller energi till egen analys och min magkänsla har bara fungerat 50/50 på ren slump. Min logik är att det lika gärna kan stå ytterligare 40% högre om ett år eller minus ännu mer. Jag har ingen aning. Kolla hur det gått i Bitcoin, konst eller dyra viner och försök förklara logiken i de resorna?
Har inte kollat upp detta och har inget att backa upp det med, men var det inte enorm inflation i samband med corona och sedan Ukraina? “Stödpaket” hit och dit.
Jag tänker att en bred nominell uppgång på inflationssäkrade likvida tillgångar som aktier är väntad om måttenheten faller i värde.
När man faller från en stege gör det ondare ju högre upp man faller ifrån. Men när det gäller börsen är det tvärtom. Där är det bättre om börsen faller från en hög nivå än en låg, förutsatt att man inte köper på den högsta nivån.
En klassiker som jag tror de flesta nybörjare känner när kapitalet vuxit till sig lite. Den där oron försvinner mer och mer ju längre tiden går. Man vet att det går upp och ned och fokuserar inte lika mycket på vad som ska hända härnäst utan fokuserar istället på slutmålet långt fram. Njut av att det går bra, fortsätt månadsspara och när det dyker så kör du skygglappar tills det gått upp igen
Tror inte att du har tänkt riktigt hela vägen nu. Såvida dina månadsinsättningar inte överstiger ditt redan investerade kapital, på vilket sätt vinner du på en sättning?
Nej, jag bryr mig inte om fallhöjd så mycket, det beror lite på tidsperspektiv.
Om värdet faller till samma som det var i början av året är det förvisso mycket pengar men jag har ju nyss fått dem.
Pengar som vunnits på kort sikt ser jag på ett sätt inte som mina utan lite mer lånade. Det är kul att få dem men det är egentligen ingen katastrof att vara tillbaka på samma punkt som tidigare i år.
Når jag t.ex. ett sparmål på en viss summa tar jag en skärmbild och kan vara glad för att jag nådde målet även om det faller tillbaka och jag får nå målet flera gånger.
Sedan är det inte alls ovanligt att börserna kan gå väldigt bra mer eller mindre oavbrutet flera år i rad. Att då försöka leka hela havet stormar och time:a in- och utträde är farligt.
Jag märker att t.ex. mina föräldrar som jag hjälper med fondsparande har svårt att tänka så.
De förankrar direkt den absoluta toppen som basnivån för deras sparande, vilket jag kan uppfatta som lite girigt och därför försöker motverka.
Faller det snabbt som det gjorde i juli-augusti så reagerar de negativt, trots att de verkligen nyss fick de där pengarna och det bara fallit till samma nivå som i april-juni.
Att det innan fallet dundrade upp ifrågasatte de inte alls eller sade något om.
Sparande är som att plantera ett träd, jag kan inte sitta och titta på det och få panik för att det inte växte lika mycket från en dag till en annan.
Jag rycker inte upp trädet och flyttar det vartannat år utan fortsätter vattna och låter det växa i sin takt.
Trädet kommer att växa och sedan stå där i hundra år, det är ett långsiktigt projekt där takten kommer att variera beroende på väder m.m. som jag inte kan påverka.
Absolut gör jag det och här är min strategi för att hantera det!
Ju mer extrem uppgång, desto mer krockkudde nedåt vill jag ha. Jag är alltid i marknaden, men försöker vara lite mer viktad i tillgångar som inte korrelerar med aktieindex, när aktieindex presterat mycket bättre än det historiska snittet en tid.
Om jag har lite likvider som ännu inte är (och aldrig varit) investerade, har jag också sällan bråttom att placera dom om vi sett extrema uppgångar. Känslan av att ha lite torrt krut efter en sättning är härlig
Använder själv metaforen träd när det gäller min portfölj, ingen klok människa sitter och kollar på trädet hela dagarna, men att då och då kolla till det och kanske klippa av en sjuk gren kan vara klokt.
Jag känner helt klart av fallhöjden, särskillt för global index (dvs primärt usa). Den amerikanska och många andra börser är idag högre värderade än it boomens dagar och alla lampor blinkar rött. Det är såklart ohållbart att det fortsätter såhär utan ordentliga sättningar eller värre. När det händer är dock höjt i dunkel.
Med det sagt så ligger jag kvar men viktad och simmar runt bland alla andra och väntar på den stora vågen.
Jag har passerat mitt fire nummer och håller på att vikta till 80 % aktieportfölj, 10 % zino allvädersportfölj och 10 % ränteportfölj. Ja, jag är rädd för hög fallhöjd.
Ska jag vara helt ärlig så reflekterar jag inte över utvecklingen, har en långsiktigt strategi där jag investerar i billiga & globala indexfonder. Förutsätter att vissa år kommer vara bra, andra kommer vara dåliga - men sett över den långa investeringshorisonten så hoppas jag såklart på att vara plus.